Upplägg för kollegialt lärande

• Planering
• Del 1: Upptäcka behov av stöd i matematik
• Del 2: Tillgodose behov av stöd i matematik
• Del 3: Lärverktyg som stöd i matematik
• Del 4: Organisera för stöd i matematik
• Del 5: Intensifiera insatser i matematikundervisningen

Det tar cirka 12 timmar att gå igenom det här upplägget, inklusive tid för fyra träffar i grupp. Efter den tredje träffen finns förslag på en uppgift som ni kan göra i er egen praktik.

Planering

• Börja med att utse en person till kursledare. Den personen ska i god tid förankra med rektor hur och när ni ska genomföra arbetet med stödmaterialet. Kursledarens uppgift är att planera ett schema som fungerar utifrån er verksamhet och att informera deltagarna om datum och tider för träffarna. I rollen som kursledare ingår också att gå igenom texter, filmer och reflektionsfrågor i förväg. Välj ut de reflektionsfrågor som är aktuella för er eller formulera om dem så att de fungerar för er.
• Förutom en kursledare är det bra att utse en samtalsledare per träff. Samtalsledaren har till uppgift att fördela mötestiden så att ni hinner med reflektionsfrågorna, samt se till att alla får talutrymme. Det är också bra om någon är sekreterare och kan dokumentera gruppens tankar, utvecklingsförslag och lärdomar.
• Genomför fyra gemensamma träffar. Räkna med 1,5 timmes mötestid per gång. Inför träffarna ska var och en ha tagit del av filmer och texter på egen hand.
• I den femte delen, Intensifiera, ligger ett förslag på en uppgift att göra i er egen praktik.

Förslag på schema

1. Ta del av text och film till del 1: Upptäcka behov av stöd i matematik. Det tar cirka 2,5 timmar.
2. Träff 1.
3. Ta del av text och film till del 2: Tillgodose behov av stöd i matematik och del 3: Lärverktyg som stöd i matematik. Det tar totalt cirka 2 timmar.
4. Träff 2.
5. Ta del av text och film till del 4: Organisera för stöd i matematik och del 5: Intensifiera insatser i matematikundervisningen. Det tar totalt cirka 1,5 timme.
6. Träff 3.
7. Genomför en uppgift i den egna praktiken.
8. Träff 4: sammanfatta vad ni har tagit med er och planera hur ni ska arbeta vidare.

Del 1: Upptäcka behov av stöd i matematik

Pedagogiska förutsättningar

1. Läs avsnittet Pedagogiska förutsättningar i tillhörande pdf, sidorna 6−11 (PDF-dokument, 1 MB).
2. Se filmerna Lykke och Noah berättar och Emmy och Henrietta berättar på sidan Pedagogiska förutsättningar.

Reflektionsfrågor:

• Texten nämner några faktorer som kan påverka huruvida elever hamnar i matematiksvårigheter. Lärarens viktiga roll lyfts fram och tydlighet och engagemang betonas. Reflektera över styrkor och utvecklingsmöjligheter i din undervisning eller i er verksamhet. Diskutera utifrån begreppen lektionsstruktur, genomgångar, förklaringar och återkoppling. 
• Har ni elever som inte använder hela lektionstiden? Vad kan ni göra för att stödja dem så att de får bättre nytta av undervisningstiden?
• Vilka andra tankar får ni när ni tar del av elevernas berättelser?

Individuella förutsättningar och Kapacitet att bearbeta information

Läs avsnitten Individuella förutsättningar och Kapacitet att bearbeta information i tillhörande pdf, sidorna 12−31 (PDF-dokument, 1 MB).

Reflektionsfrågor:

• Har ni elever som visar oro i samband med matematiklektionerna? På vilket sätt visar sig det?
• Har ni elever där tiden inte räcker till för att befästa undervisningens innehåll? I så fall, hur kan ni organisera er verksamhet för att ge dem mer tid? 
• Vad uttrycker era elever om lektionernas moment: Vilka moment är svåra? Vad fungerar bra? Kan deras svar härledas till det som ni har läst i del 1 så här långt? Moment att undersöka kan exempelvis vara genomgångar, enskilt arbete, problemlösning, taluppfattning, aritmetik, koncentration och så vidare. 
• Fundera över vilka individuella förutsättningar som ni möter i era undervisningsgrupper. Kan ni gruppera dem på ett sätt är hjälpsamt i arbetet med att anpassa och erbjuda pedagogiska strategier? 

Specifika matematiksvårigheter

1. Läs avsnittet Specifika räknesvårigheter i tillhörande pdf, sidorna 32−36 (PDF-dokument, 1 MB).
2. Se filmen Forskarsamtal – Matematiksvårigheter på sidan Specifika räknesvårigheter.

Reflektionsfrågor:

• Reflektera kring hur de fyra forskarna beskriver matematiksvårigheter.
• Forskningen kring matematiksvårigheter är förhållandevis ny trots att dyskalkyli har funnits som begrepp i 100 år (2020). Hur välkänt är specifika matematiksvårigheter eller dyskalkyli i er verksamhet? Vilken kunskap har ni i era arbetslag? Inom elevhälsan? 
• Har ni elever som ni misstänker har specifika räknesvårigheter? Hur har ni arbetat med stödåtgärder och hur har eleverna svarat på dem? 

Kartläggning

• Läs avsnittet Kartläggning i tillhörande pdf, sidorna 37−48 (PDF-dokument, 1 MB).

Reflektionsfrågor:

• Texten beskriver olika typer av kartläggningsmaterial. Vilka kartläggningsmaterial använder ni idag? Vilka resultat får ni fram och hur samtalar ni om dem? Finns det något som ni inte får fram med de kartläggningsmaterial som ni använder idag? 
• Hur analyserar ni resultaten?
• Tänk på kartläggning och bedömning kring elever som bedöms vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd i er verksamhet. Vilken roll har elevhälsan? Vilken roll har andra kollegor med specialpedagogisk kompetens? 
• Hur planerar ni eventuella stödåtgärder? 
• Fyra delar beskrivs under rubriken Kartläggning. Vilka av dem kan ni utveckla för att få en bättre bild av elevernas kunskap?

Del 2: Tillgodose behov av stöd i matematik

Tillgänglighet och inkludering i matematikundervisningen

1. Läs avsnittet Tillgänglighet och inkludering i matematikundervisningen i tillhörande pdf, sidorna 6−7 (PDF-dokument, 1 MB).

Reflektionsfrågor:

• När det gäller dynamiska grupper, hur ser det ut i er undervisning? Behöver ni mer stöd i form av resurser, schemaläggning eller utrymme för att kunna arbeta så dynamiskt som ni önskar? Hur kan det stödet se ut och hur kan ni påbörja den diskussionen i er verksamhet? 
• Många moment bör ingå i planeringen av matematikundervisningen: mål, delmål, aktiviteter, läromedel och val av laborativt material, med mera. Hur är era planeringar utformade idag? Vad skulle ni kunna utveckla vidare? 
• På vilka olika sätt varierar ni er matematikundervisning? Hur ser den variationen ut under en lektion? På vilka olika sätt får era elever möta samma innehåll?
• Vilka utmaningar ser ni hos era elevgrupper vid genomgångar? Hur kan ni möta elevernas behov så att de kan ta del av genomgångarna på ett bra sätt, med tanke på deras individuella förutsättningar? 

Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd 

1. Läs avsnittet Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd i tillhörande pdf, sidorna 8−12 (PDF-dokument, 1 MB).
2. Se filmen Forskarsamtal − tidiga insatser på sidan Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.

Reflektionsfrågor:

• Forskarna i filmen talar om vikten av tidiga insatser men också om att inte glömma bort de sena insatserna. Vad tänker ni om det?
• Texten lyfter vikten av tydliggörande pedagogik. Reflektera över hur det ser ut i er verksamhet. Är innehållet presenterat på ett sådant sätt så att alla elever kan ta det till sig? Är lektionsmålen möjliga att nå för alla? Är det tydligt för eleverna vad de förväntas kunna? Är det tydlig för dem hur och när de ska visa sin kunskap?
• Vår erfarenhet är att elever är hjälpta av att det finns en samsyn kring tydliggörande pedagogik på hela skolan. Hur ser det ut i er verksamhet? 
• Hur kan en extra anpassning se ut i er matematikundervisning? Delge varandra goda exempel. 
• Hur ofta följer ni upp era extra anpassningar? I vilka mötesformer gör ni det?
• Hur kan ett särskilt stöd se ut i er matematikundervisning?
• På vilket sätt är rektor delaktig i diskussioner om det åtgärdande arbetet? 

Det åtgärdande arbetet

1. Läs avsnitten om de stödjande strukturerna 1–4 i tillhörande pdf, sidorna 13−23 (PDF-dokument, 1 MB).
2. Se filmen Forskarsamtal – Undervisning på sidan Det åtgärdande arbetet.
3. Se reportagefilmen Undervisning på sidan Ledning och stimulans - extra anpassningar och särskilt stöd.

Reflektionsfrågor:

• Hur arbetar ni på er skola för att skapa positiva matematiska erfarenheter?
• Vad tror ni om mental träning som en metod för att skapa en mer positiv bild av sig själv när det gäller att lära sig matematik?
• Hur leder ni era elever från det konkreta till det abstrakta? Hur leder ni dem från det abstrakta till det konkreta?
• Hur stödjer ni elevers språkutveckling i matematikundervisningen? Tänk på elever som är i behov av explicit undervisning av ord och begrepp, hur erbjuder ni sådan undervisning idag?
• Hur kan ni skapa de bästa förutsättningarna för att alla ska kunna delta i matematiska diskussioner?
• På Rosengårdsskolan får elever i behov av stöd en lektion före lektionen för att öka deras möjligheter till deltagande. Vad ser ni är de största vinsterna med det arbetssättet? Arbetar ni så idag? Om inte – testa det gärna under en period och utvärdera effekten tillsammans. 
• I filmen om undervisning berättar läraren på Rosengårdsskolan om en metod och ett nytt arbetssätt. Specialpedagogiska skolmyndigheten tar inte ställning till vilken metod eller vilket material som bör användas i arbetet med elever i matematiksvårigheter. Vår erfarenhet är dock att det kan vara till hjälp att ha en metod att följa, men det finns sällan en enskild metod som täcker alla delar som bör finnas med i en god matematikundervisning. Utifrån de metoder och läromedel som ni använder i undervisningen: Vad får eleverna med sig och vad får de inte med sig? Finns det något ni som lärare behöver komplettera med? Hur gör ni det?

Stödjande strukturer och intensivundervisning

1. Läs avsnitten om de stödjande strukturerna 5−7, om intensivundervisning och om explicita instruktioner i tillhörande pdf, sidorna 23−36 (PDF-dokument, 1 MB).
2. Se filmerna Explicita instruktioner, Blockmodellen och Tallinjen på sidan Det åtgärdande arbetet.

Reflektionsfrågor:

• Om arbetsminnet blir överbelastat finns det risk för att lärandet tappar styrfart. Vad kan ni göra annorlunda för att det inte ska inträffa hos eleverna? Vad kan ni göra mer av, eller mindre av?
• Lärande kan beskrivas som en förändring i långtidsminnet. För en del elever är det särskilt viktigt med fokuserad och strukturerad träning för att de ska kunna skapa långtidsminnen av matematiska fakta, till exempel genom att skapa många associationer till talfakta. Hur kan ni utforma och utveckla sådan undervisning? 
• Hur stödjer ni elevernas exekutiva funktioner i matematikundervisningen? 
• På vilka sätt arbetar ni med explicita instruktioner? 

Del 3: Lärverktyg som stöd i matematik

Laborativt material

1. Läs avsnittet Laborativt material i tillhörande pdf, sidorna 4−10 (PDF-dokument, 1 MB).
2. Se filmen Lärverktyg på sidan Laborativt material.

Reflektionsfrågor:

• Laborativt material kan hjälpa eleverna att få förståelse för abstrakta begrepp och de skrivna symbolerna. Vilka olika slags material har ni att tillgå på er skola? Hur använder ni dem i er undervisning? 
• Texten framhåller betydelsen av att använda olika representationsformer i undervisningen, till exempel föremål, ord, elevers egna teckningar och symboler. Hur arbetar ni med det idag? Hur kan ni utveckla arbetet vidare? 
• I avsnittet Förslag på laborativt material finns exempel på laborativt material. Gå in på länkarna till Nationellt centrum för Matematikutbildning och ta del av fler exempel. Välj ett par exempel som ni vill testa i er undervisning. Gör en plan för hur ni ska introducera de nya materialen för eleverna. 
• I filmen beskriver Jenny och Annika hur de använder laborativt materialet för att öka elevernas förståelse för det matematiska språket. Hur tänker ni kring det?
• I filmen talar man om läromedel som lärverktyg. Hur tänker ni kring val av lärobok? Vilka för- och nackdelar har den lärobok som ni eventuellt använder idag? 

Digitala verktyg

1. Läs avsnittet Digitala verktyg i tillhörande pdf, sidorna 11−18 (PDF-dokument, 1 MB).

Reflektionsfrågor:

• Användandet av digitala verktyg i undervisningen bör vara väl genomtänkt och ha ett tydligt syfte. Vilka professioner deltar i samtal om val av verktyg i er verksamhet idag? Skulle samtalen kunna utvecklas ytterligare? Utgå gärna från elevers individuella behov, tillgänglighet och elevens röst. Tips: läs mer om läromedelsval på den här sidan: Hitta läromedel som möter elevernas behov.
• Har ni varit i kontakt med kommunens skoldatatek eller motsvarande funktion? Tillsammans med dem kan ni reflektera över hur ni kan använda digitala verktyg i matematikundervisningen.
• På vilka sätt använder ni laborativt material och digitala verktyg för att variera undervisningen? 

Del 4: Organisera för stöd i matematik

Framgångsrik organisation av stöd

1. Läs hela den tillhörande pdf-filen Att organisera för stöd i matematik (PDF-dokument, 909 kB).
2. Se filmen Forskarsamtal – Organisation på sidan Framgångsrik organisation av stöd.

Reflektionsfrågor:

• När det gäller att få godkänt betyg i årskurs sex − vilka områden brukar innebära störst utmaningar för eleverna, enligt er?
• Har skolan gjort åtgärder i organisationen för att möta dessa utmaningar? Vilka?
• På vilket sätt är er skolas elevhälsa inblandad i datainsamling, planering av stödåtgärder och uppföljning av elevernas resultat i matematikundervisningen?
• Hur samverkar ni i organisationen för att varje elev ska få lov att utvecklas så långt som möjligt i matematik?
• Vilken inspiration fick ni av de praktiska exemplen i texterna som ni läste?

Organisera det matematiska stödet

1. Se filmen Organisation på sidan Systematiskt kvalitetsarbete.

Reflektionsfrågor:

• Hur organiserar ni det matematiska stödet i er verksamhet? Finns det en kontinuitet och röd tråd? Finns det en samsyn? Hur skulle stödet kunna utvecklas? 
• En av skolorna i filmen har tagit fram ett årshjul och en strukturerad modell som visar verksamhetens möten och mötesformer. Finns det något liknande hos er? Om inte, vad krävs för att utarbeta en sådan? Hur skulle den kunna se ut?

Del 5: Intensifiera insatser i matematikundervisningen

RTI – stöd i flera lager

1. Läs avsnittet RTI – stöd i flera lager i tillhörande pdf, sidorna 1−4 (PDF-dokument, 1 MB).

Reflektionsfrågor:

• När det saknas gemensamma rutiner och strukturer för att fånga upp och utforma stödinsatser finns en risk för att det blir ett ensamarbete för den enskilda läraren. Samtala om hur ni identifierar och fångar upp behov och om hur ni utformar stödinsatser i matematik. Hur kan ni nyttja elevhälsans samtliga professioner för att förebygga och tillgodose elevers stödbehov på ett effektivt sätt? 
• En viktig framgångsfaktor är att lärare och elevhälsan gemensamt utvärderar effekten av det insatta stödet. Hur ser det samarbetet ut hos er? Kan ni utveckla det ytterligare?
• På vilka olika sätt intensifierar och anpassar ni undervisningen och insatserna utifrån de stödbehov som ni fångar upp?
• Texten betonar vikten av att kontinuerligt undersöka hur väl en insats svarar mot den enskilda elevens behov. Hur gör ni detta i er verksamhet? På vilka olika sätt involverar ni eleven själv i utvärderingen?
• Det är rektors ansvar är att se till att det finns tillräckliga resurser för att kunna utforma effektiva stödinsatser och att omprioritera resurser på skolenheten vid behov. Därför behöver rektor nödvändig information om elevers olika behov av stöd. Hur ser ni till att betydelsefull information tas tillvara och delges rektor?

Intensiva insatser och uppgift att göra i den egna praktiken

1. Läs avsnittet Intensiva insatser i tillhörande pdf, sidorna 4−8 (PDF-dokument, 1 MB).

Övergripande strategier vid en insats

1. Läs avsnittet Övergripande strategier vid en insats i tillhörande pdf, sidorna 9−11 (PDF-dokument, 1 MB).

Tips: Via länken nedan kan du se några engelska filmklipp där de övergripande strategierna förklaras. Det är ett valfritt komplement.

• Assisting Students Struggling with Mathematics: Intervention in the Elementary Grades, Institute of Education Sciences

Reflektionsfrågor:

• Texten lyfter fram metoder och strategier som underlättar och stödjer inlärning för elever i behov av stöd. Gör ett kollegialt utbyte där ni delar med er av goda exempel från er undervisning. Koppla exemplen till de övergripande strategierna.
• Hur kan ni tillsammans vidareutveckla arbetet med de övergripande strategierna?

Forskning om prövade insatser i matematik

1. Läs sidan Forskning om prövade insatser i matematik. 

Reflektionsfrågor:

• Effektutvärderade studier: hur kan de utgöra ett stöd och göra nytta för er i matematikundervisningen?
• Vilken av studierna gör er mest nyfikna utifrån era nuvarande elevgrupper?