Förslag på tillväga­gångs­sätt

Du som tar del av stödmaterialet kan ta dig an delarna i valfritt tempo under valfri tid. Stödmaterialet kan användas i enskild fortbildning eller i grupp.

Här presenteras två förslag på tillvägagångssätt. Det ena tar cirka fem timmar, medan det andra är en grundligare genomgång som kräver omkring tjugo timmar. Välj det tillvägagångssätt som passar dig bäst.

Jag har cirka 5 timmar att jobba med Stödmaterial matematiksvårigheter

Jag har cirka 20 timmar att jobba med Stödmaterial matematiksvårigheter

Förslag på tillvägagångssätt - 5 timmar

Förslaget avser i första hand att du läser webbtexterna. För dig som önskar mer fördjupning rekommenderar vi istället att läsa pdf-filerna till varje avsnitt. Där finns även referenslistor som kan vägleda dig som vill söka mer kunskap. 

Detta förslag är en guidning genom materialet som du kan göra på egen hand. Här finns även reflektionsfrågor som du kan fundera över enskilt eller tillsammans med kollegor.

Del 1 - Att upptäcka behov av stöd i matematik

Läs inledningen och skaffa dig en överblick av materialets olika delar. 

  1. Gå till fliken Upptäcka stödbehov. Gå vidare till fliken Pedagogiska förutsättningar och välj sedan en av elevfilmerna. Titta på filmen och ta del av deras upplevelser av matematiksvårigheter. 
  2. Läs alla rubrikerna under Pedagogiska förutsättningar och Individuella förutsättningar för att få en överblick.
  3. Gå till fliken Specifika räknesvårigheter och titta på filmen Forskarsamtal om matematiksvårigheter. 
  4. Läs Specifika räknesvårigheter. 

Reflektionsfrågor

Har du elever som inte använder hela lektionstiden? Vad skulle du i så fall kunna göra för att stödja dem så att de får bättre nytta av undervisningstiden?

Vilka reflektioner får du när du hör elevernas berättelser?

Har du någon eller några elever som visar oro i samband med matematiklektionerna? På vilket sätt visar sig det?

Har du någon elev som du misstänker har specifika räknesvårigheter? Hur har ni arbetat med stödåtgärder och hur har eleven svarar på dessa åtgärder?

Vilka nya insikter gav materialet som du kan använda dig av för att upptäcka elever i matematiksvårigheter? 

Del 2 - Att tillgodose behov av stöd i matematik

  1. Läs Ledning och stimulans. Titta på Forskarsamtalen om tidiga insatser. 
  2. Läs inledningen till Det åtgärdande arbetet. Fortsätt med de stödjande strukturerna 1 – 5. Titta på Forskarsamtalen om undervisning.  
  3. Läs Stödjande struktur 6, Ge explicit undervisning. 
  4. Titta på filmerna Explicita instruktioner och Talrad och tallinje. 
  5. Titta på filmen (Reportagefilm med Anna, Rosengård). 

Reflektionsfrågor

  • I avsnittet presenteras stödjande strukturer som forskning visat är framgångsrika i arbetet med elever i matematiksvårigheter. Vilka stödjande strukturer anser du att ni är bra på att arbeta med? Finns det stödjande strukturer som ni kan utveckla i matematikundervisningen? Vad behövs för att kunna göra det?
  • På vilket sätt arbetar du med explicita instruktioner i din undervisning? 
  • I filmen om undervisning berättar läraren Anna om en metod och ett nytt arbetssätt. Specialpedagogiska skolmyndigheten tar inte ställning till vilken metod eller vilket material som bör användas i arbetet med elever i matematiksvårigheter. Vår erfarenhet är dock att det kan vara till hjälp att ha en metod att följa. Viktiga frågor att ställa sig utifrån den metod som väljs är dock: Vad får eleverna med sig och vad får de inte med sig utifrån den valda metoden? Finns det något du som lärare behöver komplettera med? 

Del 3 - Lärverktyg som stöd i matematik

  1. Läs Laborativt material. 
  2. Titta på filmen Lärverktyg. 
  3. Läs Digitala verktyg. 

Reflektionsfrågor

  • Vilket laborativt material har du tillgång till och hur använder du det i din undervisning?
  • På vilket sätt använder du laborativt material och digitala verktyg för att variera undervisningen?
  • Har du varit i kontakt med kommunens Skoldatatek eller motsvarande funktion för att tillsammans med dem reflektera över hur du kan använda digitala verktyg i matematikundervisningen? www.skoldatatek.se

Del 4 - Att organisera för stöd i matematik

  1. Läs framgångsrik organisation av stöd
  2. Se filmen Forskarsamtal Organisation
  3. Läs Systematiskt kvalitetsarbete fram till Årshjul
  4. Se filmen Organisation
  5. Läs Årshjul – Ett praktiskt exempel 
  6. Läs Samverkan – Ett praktiskt exempel

Reflektionsfrågor 

  • Vilka områden brukar innebära störst utmaningar för att eleverna ska få ett godkänt betyg i årskurs sex?
  • Vilka åtgärder har skolan gjort organisatoriskt för att möta dessa utmaningar?
  • På vilket sätt är din skolas elevhälsa inblandad i datainsamling, planering av stödåtgärder och uppföljning av elevernas resultat i matematikundervisningen? 
  • Hur samverkar ni i organisationen för att varje elev ska få lov att utvecklas så långt som möjligt?
  • Vilken inspiration gav de praktiska exemplen i texterna du läste?

Förslag på tillvägagångssätt - 20 timmar

Nedan följer ett förslag på hur ni i ert kollegium kan göra detta genom att ta er an materialet i sin helhet. Tidsåtgången är satt till cirka 20 timmar men ni kan såklart ta er an delarna i valfritt tempo och under valfri tid. I förslaget arbetar ni er igenom materialet i kronologisk ordning och under respektive del finns det texter att läsa, filmer att se och frågor att reflektera kring. Reflektionsfrågorna är tänkta som en vägledning och ett stöd men ni väljer själva vilka frågor som är relevanta för er. Kanske ser ni andra frågor som mer relevanta för att utveckla det matematiska stödet i just er verksamhet?

Oavsett upplägg så är det viktigt att det finns tid avsatt för att läsa texterna, se filmerna samt reflektera och föra samtal. Vi rekommenderar att det inför samtalsträffarna utses en samtalsledare samt en sekreterare som kan dokumentera värdefulla tankar, utvecklingsförslag och lärdomar.

Del 1 – Upptäcka behov av stöd i matematik

Pedagogiska förutsättningar

Läs avsnittet om pedagogiska förutsättningar i tillhörande pdf (10 min)

Se Matematiksvårigheter – Noah och Lykkes berättelse och Matematiksvårigheter - Emmy och Henriettas berättelse. (40 min)

Reflektera 

  • I texten nämner vi några faktorer som kan påverka huruvida elever hamnar i matematiksvårigheter. Bland annat lyfts lärarens viktiga roll fram och läraregenskaper som tydlighet och engagemang betonas. Reflektera över styrkor respektive utvecklingsmöjligheter i din undervisning eller er verksamhet. Diskutera utifrån begrepp som lektionsstruktur, genomgångar, förklaringar och återkoppling. 
  • Har ni elever som inte använder hela lektionstiden. Vad skulle ni i så fall kunna göra för att stödja dem så att de får bättre nytta av undervisningstiden. 
  • Vilka övriga tankar väcks när ni hör elevernas berättelser?

Individuella förutsättningar & Kapacitet att bearbeta information

Läs avsnitten om individuella förutsättningar och kapacitet att bearbeta information i tillhörande pdf. 

Reflektera 

  • Har ni någon eller några elever som visar oro i samband med matematiklektionerna? På vilket sätt visar sig det?
  • Har ni elever där tiden inte räcker till för att befästa undervisningen? I så fall, hur skulle ni i er verksamhet kunna organisera för att ge dem mer tid? 
  • Vilka moment under lektionen uttrycker era elever är svåra? Vad uppger de fungerar bra? Kan deras svar härledas till det ni har läst i del 1 så här långt? Moment att undersöka kan exempelvis vara genomgångar, enskilt arbete, problemlösning, taluppfattning, aritmetik, koncentration och så vidare. 
  • Fundera över vilka individuella förutsättningar som ni möter i era respektive undervisningsgrupper. Kan ni gruppera dessa på ett sätt som kan vara hjälpsamt i arbetet med att anpassa och ge pedagogiska strategier? 

Specifika matematiksvårigheter & Kartläggning

Läs avsnitten om specifika matematiksvårigheter i tillhörande pdf. 

Se Forskarsamtal – Matematiksvårigheter. 

Reflektera

  • Vad är era reflektioner kring hur de fyra forskarna beskriver matematiksvårigheter? 
  • Forskningen kring matematiksvårigheter är förhållandevis ny trots dyskalkyli har funnits som begrepp i 100 år (2020). Hur välkänt är specifika matematiksvårigheter eller dyskalkyli i er verksamhet? Hur ser kunskapen ut kring detta i era respektive arbetslag? Inom elevhälsan? 
  • Har ni någon elev som ni misstänker kan ha specifika räknesvårigheter? Hur har ni arbetat med stödåtgärder och hur har eleven svarat på dem? 

Kartläggning

Läs avsnittet om kartläggning i tillhörande pdf. 

Reflektera 

  • I texten lyfter vi olika typer av kartläggningsmaterial. Vilka kartläggningsmaterial använder ni i er verksamhet? På vilka sätt förs det samtal om vad ni får fram av dessa kartläggningsmaterial? Kan det vara något som inte visas med de kartläggningsmaterial ni använder? 
  • Hur analyseras resultatet?
  • Vilken roll har den specialpedagogiska kompetensen och elevhälsan då det gäller kartläggning och bedömning kring elever som bedöms vara i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd i er verksamhet? 
  • Hur planeras eventuella stödåtgärder? 
  • Finns det någon av de fyra delarna som beskrivs under Kartläggning som ni kan utveckla för att få en bättre bild av elevernas kunskap i er verksamhet?

Del 2 – Tillgodose behov av stöd i matematik

Tillgänglighet och inkludering i matematikundervisningen.

Läs avsnittet om tillgänglighet och inkludering i matematikundervisningen i tillhörande pdf.

Reflektera 

  • Hur ser möjligheten ut att arbeta med dynamiska grupper i er undervisning? Skulle ni behöva ytterligare stöd i form av resurser, schemaläggning eller utrymme för att kunna arbeta så dynamiskt som ni önskar? Hur skulle det stödet se ut och hur kan den diskussionen påbörjas i din verksamhet? 
  • I planeringen av matematikundervisningen är det många moment som bör ingå. Mål, delmål, aktiviteter, läromedel och val av laborativt material är några exempel. Hur ser era respektive planeringar ut? Finns det något ni skulle vilja utveckla? 
  • På vilka olika sätt varierar ni er matematikundervisning? Hur ser den variationen ut under en lektion? På vilka olika sätt får era elever möta samma innehåll?
  • Vilka utmaningar ser ni hos era elevgrupper vid genomgångar? Hur kan ni, med elevers individuella förutsättningar i åtanke, möta elevernas behov så att de kan ta del av genomgångarna på ett bra sätt? 

Ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd 

Läs avsnittet om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd i tillhörande pdf.

Se Forskarsamtal om tidiga insatser.

Reflektera

  • I filmen pratar man om vikten av tidiga insatser, men också om att inte glömma bort de sena insatserna. Vad tänker ni om det?
  • I texten lyfts vikten av en tydliggörande pedagogik. Reflektera över hur det ser ut i er verksamhet? Är innehållet presenterat på ett sådant sätt så att alla elever kan ta det till sig? Är lektionsmålen möjliga att nå för alla? Är det tydligt för eleverna vad de förväntas kunna och hur och när de ska visa sin kunskap?
  • Vår erfarenhet är att elever är hjälpta av att det finns en samsyn kring tydliggörande pedagogik på hela skolan. Hur ser det ut i er verksamhet? 
  • Hur kan en extra anpassning se ut i er matematikundervisning? Delge varandra goda exempel. 
  • Hur ofta följer ni upp era anpassningar och i vilka mötesformer? 
  • Hur kan ett särskilt stöd se ut i er matematikundervisningen?
  • På vilket sätt är rektor delaktig i diskussioner om det åtgärdande arbetet? 

Det åtgärdande arbetet

Läs avsnitten om stödjande struktur 1 – 4 i tillhörande pdf.

Se Forskarsamtal – Undervisning och Rosengårdsskolan.

Reflektera 

  • Hur arbetar ni på er skola för att skapa positiva matematiska erfarenheter?
  • Vad tror ni om mental träning som en metod för att skapa en mer positiv bild av sig själv när det gäller att lära sig matematik?
  • Hur leder ni era elever från det konkreta till det abstrakta och från det abstrakta till det konkreta? 
  • Hur stödjer ni elevers språkutveckling i matematikundervisningen? På vilket sätt får språkligt sårbara elever explicit undervisning om ord och begrepp?
  • Hur kan ni skapa de bästa förutsättningarna för att alla ska kunna delta i matematiska diskussioner?
  • Rosengårdsskolan arbetar med att ge elever i behov av stöd en lektion före lektionen för att öka deras möjligheter till deltagande. Är detta något ni gör på er skola? Vad ser ni är de största vinsterna med det arbetssättet? Om inte, prova gärna och utvärdera effekten tillsammans. 
  • I filmen om undervisning berättar läraren Anna om en metod och ett nytt arbetssätt. Specialpedagogiska skolmyndigheten tar inte ställning till vilken metod eller vilket material som bör användas i arbetet med elever i matematiksvårigheter. Vår erfarenhet är dock att det kan vara till hjälp att ha en metod att följa. Dock finns det sällan en enskild metod som täcker alla delar som bör finnas med för en god matematikundervisning. Utifrån de metoder och läromedel som ni använder i undervisningen, vad får eleverna med sig och vad får de inte med sig? Finns det något ni som lärare behöver komplettera med och hur gör ni det?

Läs avsnitten om stödjande struktur 5-7 i tillhörande pdf.

Se Explicita instruktioner, Blockmodellen och Tallinjen.

Reflektera

  • Om arbetsminnet blir överbelastad riskerar lärandet tappa styrfart. Finns det något ni kan göra annorlunda eller mer eller mindre av för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig er undervisning utan att riskera ett överansträngt arbetsminne?
  • Lärande kan beskrivas som en förändring i långtidsminnet. En del elever behöver en mer fokuserad och strukturerad träning än andra för att skapa långtidsminnen av viktiga matematiska fakta. Ett sätt är att skapa många associationer till exempelvis talfakta. Hur skulle en sådan undervisning se ut? 
  • Hur stödjer ni elevernas exekutiva funktioner i matematikundervisningen? 
  • På vilket sätt arbetar ni med explicita instruktioner i er verksamhet? 

Del 3 – Laborativt material och digitala verktyg 

Läs avsnittet om laborativt material i tillhörande pdf. 

Se Lärverktyg. 

Reflektera

  • Ett sätt att hjälpa eleverna att få förståelse för abstrakta begrepp och de skrivna symbolerna är att använda laborativt material. Vilka slags material har ni att tillgå på er skola och hur använder ni det i er undervisning? 
  • I texten framhålls betydelsen av att använda olika representationsformer i undervisningen. Exempel på representationsformer är föremål, ord, elevers egna teckningar och symboler. Hur ser arbetet med olika representationer ut hos er? Finns det utvecklingspotential och i så fall hur? 
  • Under avsnittet Förslag på laborativt material finns några exempel på laborativt material som finns att tillgå. Genom att följa föreslagna länkar till Nationellt Centrum för Matematikutbildning hittar ni fler. Väcktes det några nya idéer som ni vill testa i er undervisning? Gör en plan för hur ni ska introducera eventuellt nytt material och dela gärna med er till era kollegor. 
  • I filmen Lärverktyg beskriver Jenny och Annika hur de bland annat använder laborativt materialet för att öka elevernas förståelse för det matematiska språket. Hur tänker ni kring det? I filmen samtalar man också om läromedel som lärverktyg. Hur tänker ni kring val av lärobok? Vad finns det för för- och nackdelar med den lärobok ni eventuellt använder idag? 

Läs avsnittet om digitala verktyg i tillhörande pdf. 

Reflektera 

  • Användandet av digitala verktyg bör vara genomtänkt och fungera som ett verktyg i undervisningen. Vilka slags samtal förs på er skola vid val av verktyg? Skulle samtalen kunna utvecklas ytterligare? Utgå gärna från elevers individuella behov, tillgänglighet och elevens röst. 
  • Har ni varit i kontakt med kommunens skoldatatek eller motsvarande funktion för att tillsammans med dem reflektera över hur ni kan använda digitala verktyg i matematikundervisningen? www.skoldatatek.se 
  • På vilka sätt använder ni laborativt material och digitala verktyg för att variera undervisningen? 

Del 4 – Att organisera för stöd i matematik

Läs tillhörande pdf 

Se Forskarsamtal Organisation 

Reflektera 

  • Vilka matematiska områden brukar innebära störst utmaningar för att eleverna ska få ett godkänt betyg i årskurs sex?
  • Vilka åtgärder har skolan gjort organisatoriskt för att möta dessa utmaningar?
  • På vilket sätt är er skolas elevhälsa inblandad i datainsamling, planering av stödåtgärder och uppföljning av elevernas resultat i matematikundervisningen?
  • Hur samverkar ni i organisationen för att varje elev ska få lov att utvecklas så långt som möjligt i matematik. 
  • Vilken inspiration gav de praktiska exemplen i texterna ni läste?

Se Organisation.

Reflektera 

  • Hur organiseras det matematiska stödet i er verksamhet? Finns det en kontinuitet och röd tråd? Finns det en samsyn? Hur skulle stödet kunna utvecklas? 
  • På en av skolorna i filmen finns det ett årshjul och strukturerad modell som beskriver verksamhetens möten och mötesformer med fokus på matematik. Finns det något liknande hos er? Om inte, vad krävs för att utarbeta en sådan och hur skulle den kunna se ut?
Publicerat fredag 19 mars 2021