Laborativt material
Ett varierat arbetssätt där eleverna använder olika lärverktyg ökar elevernas möjlighet att utveckla sina matematikkunskaper.
Undervisningen i matematik ska bygga på förståelse och vara välstrukturerad. Det är viktigt att planera lektionen och välja lärverktyg så att alla elever kan delta aktivt i undervisningen och ge eleverna en positiv upplevelse.
Strukturen för elever som har fler stödåtgärder bör särskilt uppmärksammas och beaktas. Det behöver vara genomtänkt hur olika lärverktyg tillsammans med arbetssätt kompletterar och stödjer varandra.
För elever med flera funktionsnedsättningar behöver du som lärare ta till dig information om respektive funktionsnedsättning och utifrån det välja lärverktyg som passar din elev.
Eleverna behöver få möta en variation av arbetssätt inom matematikundervisningen. En effektiv lärandemiljö utmärks av att det är god balans mellan olika arbetssätt, mellan elevens eget utforskande och kunskapssökande samt en god och systematisk undervisning och handledning.
Laborativt material
För elever i matematiksvårigheter är det extra viktigt att laborativt material används på ett tydligt sätt så att matematiken hamnar i fokus. Lärarens roll är avgörande för vilken effekt matematikundervisning med laborativt material får för elevernas lärande. Lärarens uppgift är att lyfta fram och synliggöra matematiken så att eleverna får ut så mycket som möjligt av aktiviteten.
Specialpedagogiska skolmyndighetens erfarenhet är att laborativt material är en vanlig anpassning för att exempelvis avlasta arbetsminnet, sätta matematiken i ett sammanhang eller tydliggöra och visualisera ett matematiskt innehåll.
Det har visats att:
- Elever som använder laborativt material kan prestera bättre jämfört med elever som inte gör det.
- Relationen mellan materialet och det matematiska begreppet är inte alltid uppenbar för eleven.
- Hur elever förstår ett material beror på den undervisning de får. Olämpliga samband mellan material och begrepp kan leda till och förstärka missuppfattningar.
Ett exempel på hur laborativt material kan användas felaktigt är när cuisinairestavar presenteras på ett sätt som gör att elever kopplar vissa färger på stavarna till särskilda tal. Att exempelvis den gula staven alltid är ”fem”. Materialet mister då ett viktigt syfte, nämligen att representera relationer mellan tal. Vid exempelvis bråkräkning måste en stav kunna representera olika tal.
Val av laborativt material
Målet med att använda laborativa material är att hjälpa eleverna att få förståelse för abstrakta begrepp och de skrivna symboler som vi använder för att representera dem.
Läraren behöver uppmärksamma att eleverna inte blir beroende av ett visst material och alltid måste ha det till hands för att kunna utföra även enkla beräkningar. Det kan till exempel handla om elever som fortsätter med det laborativa materialet när de egentligen har automatiserat kunskapen. Det finns också elever som behöver ha kvar materialet länge. Ett laborativt material kan inte plockas bort innan eleven klarar sig utan det.
Att gå från konkret till abstrakt
Eleverna behöver stöd för att gå från det konkreta till det abstrakta. En del elever behöver stödet flera gånger, i många sammanhang och under en längre tid. Andra behöver stödet färre gånger och under en kortare tid. Här behöver du som lärare särskilt beakta elever i matematiksvårigheter.
Att kunna överföra idén mellan olika representationer är viktig för förståelsen av matematik. Det är viktigt att eleven har möjlighet att kunna gå fram och tillbaka mellan det konkreta och det abstrakta och växla mellan laborativt material, bilder och symboler. Elever i matematiksvårigheter kan behöva stöd att växla mellan olika representationer under en längre tid. De kan också behöva stöd att generalisera kunskap till olika situationer och sammanhang.
Tanketavlor
En metod för att arbeta med representationer är att använda tanketavlor. Eleverna använder dem för att själva välja i vilken ordning de ska ta sig an de olika representationerna. Tanketavlorna kan också fungera som ett redskap för att analysera elevers kunnande eftersom svårigheter att gå mellan olika representationsformer kan vara ett tecken på bristande förståelse.
Tanketavlor finns som kopieringsunderlag på Nationellt centrum för matematikutbildnings webbplats.
Att skapa mentala bilder
En viktig fas mellan att använda laborativt material och symboler är när eleverna använder mentala bilder av materialet. En del elever utvecklar mentala bilder på egen hand, medan andra kan behöva mer stöd. Att få uppleva matematiken med flera sinnen hjälper till att skapa mentala bilder.
För att skapa mentala bilder kan elever i matematiksvårigheter vara särskilt hjälpta av en övergångsfas där läraren döljer det laborativa materialet efter att eleverna har använt det och uppmanar dem att i tanken upprepa det de gjorde. Materialet kan döljas genom att använda till exempel tygpåsar, askar eller händerna. Eleven kan på så sätt direkt kontrollera om den mentala bilden överensstämmer med verkligheten.
Vår erfarenhet är att elever är hjälpta av att få se och känna skillnaden mellan antal och talens storlek. På skolgården eller på golvet kan man rita upp en stor talrad. Här kan eleverna gå och hoppa för att uppleva talraden och skillnaden mellan tal.
Subitisering
Förmågan att omedelbart identifiera antalet objekt i en liten mängd kallas subitisering. Det kan exempelvis handla om att utan att räkna se att det finns tre karameller kvar i skålen. Om vi utvidgar det här till att kunna se och dessutom organisera antal så kallas detta för konceptuell subitisering. En central del av detta är att kunna identifiera mönster. Det kan exempelvis handla om att se hur många prickar det är på en tärning, enbart med hjälp av mönstret. Att vara medveten om grupperingar och kunna para ihop antal till mönster kan vara till bra hjälp för elever och något de behöver undervisning i. I förlängningen handlar det också om att i tanken kunna organisera, kombinera och gruppera små mängder och att skapa inre mentala bilder. Läs mer i denna artikel som denna fakta är hämtad ifrån:
Artikeln "Subitisering" på Nationellt centrum för matematikutbildning på Göteborgs universitet
Bild med 0-9 prickar från Nationellt centrum för matematikutbildning på Göteborgs universitet
Spel
Att använda spel kan vara ett sätt att göra matematikundervisningen varierad och lustfylld.
När det gäller spel går matematikdidaktikernas åsikter isär. En del anser att spel ger eleverna en negativ bild av ämnet matematik. Andra tycker att spel kan tillföra mycket. Några positiva aspekter som framhålls är att om spel används på ett genomtänkt sätt kan det medföra att elever måste precisera sitt språk och bidra till att färdighetsträning inte bara uppfattas som något tråkigt.
Syftet med att använda spel i undervisningen ska vara att uppnå önskade kunskaper och färdigheter. Det är viktigt att eleverna inte lämnas ensamma med spelet längre stunder utan återkoppling. Annars finns det risk för missuppfattningar eller att eleverna gissar sig fram.
Att använda spel för olika syften
I spel kan du dra nytta av komponenter som kan underlätta och locka till lärande. Spel kan användas för att:
- färdighetsträna
- öka motivationen
- träna matematiska begrepp
- repetera
- variera.
Vår erfarenhet är att spel ökar elevernas möjlighet att lära genom interaktion mellan elever. Eleverna samtalar kring matematik, tränar begrepp, färdighetstränar, repeterar och lär tillsammans. När vi träffar elever får vi oftast positiva kommentarer kring spel i matematikundervisningen.
Förslag på laborativt material
Det laborativa materialet kan vara ett stöd för flera delar inom matematiken. För att välja det material som ger bäst stöd är det viktigt att reflektera kring vilken roll materialet spelar i en lärsituation.
Antalsuppfattning
För antalsuppfattning kan eleverna använda plockmaterial av olika sorter. Tänk på att det gärna får vara ett enhetligt material, till exempel samma storlek eller färg, för att inte distrahera eller uppmuntra till lek. När pärlor är uppträdda på ett snöre är det en tydligare markering att det är en konstant mängd. Eleverna kan då också föra pärlorna fram och tillbaka och gruppera dem.
Talbilder
Material för att skapa talbilder bör ha en tydlig struktur som går att dela upp. Det kan till exempel vara talblock, Numicon eller tärningsprickar.
Positionssystemet
För att synliggöra positionssystemet bör materialet gå att gruppera och sätta ihop i grupper om 10 och 100 för att förenkla när man flyttar materialet. Exempel på sådant material är Multilink och tiobasmaterial.
Mental tallinje
För att stödja en mental tallinje kan tomma tallinjer, egenritade tallinjer, hundrarutor och linjaler vara ett stöd.
Utgå från eleven
Ovanstående är endast förslag på laborativt material att använda i undervisningen. Valet av material bör utgå från eleven och vad som bäst stödjer och hjälper i det tänkta lärandet. Du kan börja med att ta reda på vad som redan finns på skolan och vad du eller dina elever kan tillverka själva.
Nedan kan du ta del av en film där två lärare från Flygelskolan i Lund berättar om hur de använder laborativt material i matematikundervisningen
Grundskolläraren Jenny och Specialläraren Annika berättar om hur de använder lärverktyg i undervisningen.
