Illustration av fyra personer vid en bärbar dator.

Framgångsrik organisation av stöd

Matematik är ett av de ämnen i svensk grundskola där lägst andel elever når de nationella kunskapskraven och får godkända betyg. Att fler elever når kunskapskraven är en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan.

Enligt Skolverkets statistik över terminsbetyget i årskurs sex i grundskolan och sameskolan vårterminen 2020 är matematik, tillsammans med svenska som andraspråk och engelska, det ämne där betyget F är vanligast. Det är också ett av de ämnen där lägst andel elever erhöll godkända betyg vårterminen 2020 (A-E). Det är därför en angelägenhet för alla som på något sätt arbetar i skolans värld att försöka vända den trend som statistiken visar. 

Om man sätter detta i ett större sammanhang kan man säga att kunskaper i matematik inte bara handlar om ett betyg, utan också om elevernas liv och framtid. Eleverna i stödmaterialets filmer berättar om att deras svårigheter med matematiken berör stora delar av deras liv. De vittnar också om dåligt självförtroende och en skadad självkänsla. 

Forskarsamtal - Organisation

Fyra forskare ger sin syn på hur man kan organisera för stöd i matematik.

Praktiska exempel på organisation av stöd

Något som har återkommit i stödmaterialet är betydelsen av samarbete och samverkan då det gäller arbetet med elever i behov av stöd i matematik. Med samverkan menar vi i det här sammanhanget ett systematiserat samarbete. I den här sista och avslutande delen av stödmaterialet har vi valt att belysa två olika exempel på hur arbetet med en sådan systematik kan se ut: Järfälla kommun och Rosengårdsskolan i Malmö. 

Järfälla kommun är en skolhuvudman som har många års erfarenhet av att systematiskt arbeta för högre måluppfyllelse i matematik i ett F-9 perspektiv. Rosengårdsskolan är en skola med stora utmaningar men som präglas av ett genomtänkt systematiskt kvalitetsarbete då det gäller matematik. Det är bland annat skolans regelbundna arbete med att analysera elevernas förutsättningar som vi vill lyfta fram som ett inspirerande exempel. Något som är gemensamt för både Järfälla kommun och Rosengårdsskolan är att kvalitetsarbetet då det gäller matematik är levande på alla nivåer: för den enskilde läraren, i arbetslaget, på ledningsnivå och i ett av fallen även för huvudmannen för verksamheten. I verksamheter som också är lärande organisationer är just kvalitetsarbete på alla nivåer ett utmärkande drag. 

Vi inleder med rektors och elevhälsans roll för att sedan beskriva det systematiska kvalitetsarbetets olika delar. Vi avslutar med de praktiska exemplen samt det åtgärdande arbetet med intensivundervisning i fokus. 

Rektor som pedagogisk ledare

Ett återkommande inslag i stödmaterialet är lärarens och undervisningens betydelse för elever i matematiksvårigheter. Det är en angelägenhet för skolans olika professioner, inte minst för skolans ledande funktioner. 

Framgångsrika rektorer: 

  • utvecklar undervisningen 
  • anger riktningen för verksamhetens förbättring
  • kompetensutvecklar personalen 
  • designar skolan som organisation. 

Att utveckla undervisningen kan exempelvis handla om att som rektor följa framsteg, få personalen att reflektera kritiskt över sin praktik och att övervaka skolans aktiviteter. Det kan också innebära att anställa rätt personal och att fördela resurser efter behov. 

Specialpedagogiska skolmyndighetens erfarenhet är att det på skolor ofta finns ett väl utarbetat stödsystem då det gäller läs- och skrivproblematik men att det ibland saknas detsamma för att hantera behov i matematik. Rektorer uppger även själva att de har bäst kompentens på sina respektive skolor då det gäller att ge stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter.

Illustration av en person som sitter vid ett bord med en uppslagen bok framför sig medan solen strålar in genom fönstret.

Rektor som visionär

I stödmaterialet finns en reportagefilm från Rosengårdsskolan. I den understryker rektorn att man som skolledare inte behöver vara expert inom matematik för att driva utveckling i ämnet. Rektorn ger istället rådet att se till att det finns kollegor som är engagerade och kunniga inom matematik och låta dem ta ansvar för och utveckla ämnet. 

Specialpedagogiska skolmyndighetens erfarenhet är att det är betydelsefullt att som rektor och pedagogisk ledare ha en vision om hur matematikundervisningen ska se ut på skolan. För att säkerställa att utvecklingen i ämnet matematik stödjer visionen är en viktig uppgift för rektorn att skolan har rätt kompetens på rätt plats. Ett sätt att göra det är att använda specialläraren i matematik för att utveckla undervisningen på individ-, grupp- och organisationsnivå. 

Rektorn på Rosengårdsskolan delar i reportagefilmen med sig av sin vision, som är att ingen elev ska lämnas ensam med sitt lärande.

Inkludering på organisationsnivå 

Skolans uppdrag är att skapa en tillgänglig matematikundervisning som inkluderar alla elever i klassrummet och ger den enskilda eleven möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningen mål. Vad innebär det i ett organisatoriskt sammanhang? 

Olika former av inkludering

Som nämnts i del två av stödmaterialet kan begreppet inkludering beskrivas utifrån följande tre former: 

  • Dynamisk inkludering har fokus på undervisningen för elever i behov av stöd och hur skolan kan organisera detta stöd. 
  • Innehållsinkludering, där själva innehållet i undervisningen är centralt.
  • Deltagande inkludering tar upp elevens deltagande samt lärares lyhördhet för elevens vilja, självkänsla och självförtroende. 

Att organisera för inkludering

När det gäller inkludering i matematik framhålls ett antal aspekter som betydelsefulla att ta hänsyn till på organisatorisk nivå. 

En aspekt är att genomföra organisatoriska åtgärder för att stödja samarbete och kollegiala diskussioner. En annan är betydelsen av att driva en utveckling av matematikundervisningen på skolan. Ytterligare en aspekt är vikten av att utnyttja och utveckla skolans befintliga kompetens gällande matematikdidaktiska frågor. Det innebär att det är angeläget att fundera kring vilken kompetens som behövs vid olika tillfällen. Finns det kanske tillfällen då speciallärare och klasslärare ska byta plats? En annan aspekt som framhålls och som är av största vikt är att lyssna på eleverna när man organiserar. Att fånga elevens röst är en helt nödvändig pusselbit i utformningen av en inkluderande matematikundervisning. 

Sammanfattningsvis är ett sätt att beskriva inkludering att det handlar om att på individnivå stötta den enskilda individens kunskapsutveckling, på gruppnivå att hitta arbetssätt som gynnar alla elevers lärande och på organisationsnivå att säkerställa och organisera inkluderingsprocesser på skolan.

Att organisera för elevhälsa 

Skolans uppdrag är att främja elevernas hälsa och lärande samt att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. Elevhälsa är ett ansvar för alla i skolan. 

I andra delar av stödmaterialet beskrivs de starka känslor som matematik kan väcka hos elever. Det gäller speciellt de som arbetar hårt på lektioner, hemma med läxor och övar lite till när läraren säger att de behöver, men som ändå inte förstår innehållet och i slutänden inte når kunskapskraven. Idag vet vi att matematikängslan förekommer redan i förskoleåldern. Orsaker som brukar anges är bland annat arbetssätt och lärandeklimat i matematikklassrummet. Det finns all anledning för skolans elevhälsa att arbeta både främjande, förebyggande och åtgärdande för att förhindra uppkomst av oro, ängslan och ångest inför matematikämnet.

Samverkan inom elevhälsan

I skollagen skrivs elevhälsan fram som ett tvärprofessionellt team. Det är rektor som behöver se till att elevhälsans samlade kompetens tas tillvara. Ett centralt ord i sammanhanget är samverkan. Det är genom att organisera för samverkan mellan elevhälsan, lärare och övrig skolpersonal som elevhälsans arbete kan bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Förenklat uttryckt handlar det dels om att samordna de olika funktionerna inom elevhälsan och dels om att samordna elevhälsans arbete med skolans övriga personal. 

Ett sätt att arbeta för samverkan inom elevhälsan är att skapa förståelse för varandras professioner. Vem gör vad och när? Speciallärare i matematik har fått utbildning i att kartlägga, analysera och arbeta med konkreta åtgärder i matematikundervisningen och har kunskap om hur man förebygger matematiksvårigheter. Specialpedagoger har bland annat kompetens att identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt att undanröja hinder och svårigheter i lärmiljön. Det sker ibland en sammanblandning av dessa utbildningar och det är av vikt att rektor och elevhälsan samtalar kring detta så att rätt kompetens tas till vara. 

Samverkan mellan elevhälsan och den pedagogiska verksamheten

Även mellan elevhälsoteamet och den pedagogiska verksamheten kan det behöva skapas förståelse för de olika professionerna för att samverkan ska fungera. Vad är elevhälsan uppdrag och vilket uppdrag har lärare och övrig personal? Specialpedagogiska skolmyndighetens erfarenhet är att det krävs en hög grad av samordning och ett ”vi” för att på alla nivåer arbeta för att tillgodose stödbehov i matematik.

Läs mer

Om du vill läsa mer om hur du kan arbeta med förebyggande och hälsofrämjande i elevhälsan så kan du ta del av stödmaterial elevhälsa.

Publicerat torsdag 10 december 2020