God ljudmiljö i skolan

Ljudmiljö

Är det svårt att bedriva verksamhet, undervisa eller att höra vad som sägs? Märker du av besvär med rösthälsa eller ser att barn och elever har svårt att hålla uppe koncentrationen. Allt kan bero på ljudmiljön.

En bra ljudmiljö underlättar för barn och elevers lärande och delaktighet. Att involvera ljudmiljön i verksamhetens systematiska arbetsmiljö- och kvalitetsarbete är därför väl investerad tid. Här vill vi ge inspiration, kunskap och verktyg till att arbeta för bättre ljudmiljöer.

Nyttan med bra ljudmiljö

Ljudmiljö handlar om ljud av olika styrka och karaktär. Det kan vara ljud som upplevs som bra och informativa eller onödiga och störande. Ljud som upplevs som störande påverkar arbetsro, koncentration och delaktighet. Bra ljudmiljö underlättar delaktighet i aktivitet och skolarbete för alla elever och påverkar därför behovet av extra anpassningar och särskilt stöd. Dessutom innebär det att lärare inte behöver riskera sin egen hörsel och rösthälsa.. 

En bra ljudmiljö är viktigt av många skäl, exempelvis:

  • för språkutveckling
  • när man ska lära sig ny kunskap
  • när innehållet i information är komplext
  • när kommunikation inte sker på eget modersmål
  • för barn och elever som är blinda eller har auditiva perceptionssvårigheter
  • för barn och elever med koncentrationssvårigheter.

Ljudmiljö och akustiska egenskaper

Ljudmiljön påverkas av lokalens storlek, form, akustiska egenskaper och av verksamheten i lokalen. Akustiska egenskaper handlar om:

  • luftljudsisolering, exempelvis i väggar mot angränsande rum 
  • stegljudsnivå, exempelvis från angränsande rum
  • efterklangstid, tiden det tar innan ljud dör bort
  • ljud inomhus, från installationer, exempelvis ventilation
  • ljud utomhus, från exempelvis trafik eller skolgården.
Vikten av en bra ljudmiljö

Akustiska egenskaper förstärker eller dämpar ljud som uppstår i verksamheten. För att ljud inte ska förstärkas eller få onödig spridning behövs bra akustiska egenskaper. Det betyder exempelvis att ljudnivån från ventilation ska vara låg och att efterklangstiden, kvardröjande ekon, ska vara anpassad till lokalens storlek och användning.

Många ljud uppstår av aktiviteter i verksamheten men med inredning som absorberar ljud och med genomtänkt pedagogisk metodik kan förekomsten av störande ljud minska. Men grunden för bra ljudmiljö är att lokaler och utrymmen har bra akustiska egenskaper.

I Boverkets byggregler anges förutsättningar som krävs för att uppfylla samhällets krav på akustiska egenskaper i lokaler.

Kännetecken på bra ljudmiljö i skola och fritidshem

Det ska kännas lätt att höra vad som sägs i rummet och du ska kunna tala utan ansträngning.

Olika rum kräver olika akustiska egenskaper. I lokaler där taluppfattning är viktigt ska det inte finnas lågfrekventa ljud. Bakgrundsljud från ventilation, angränsande utrymmen och utifrån ska vara så gott som ohörbara. Efterklangstiden för talets vokala ljud ska vara kort medan det ska vara längre för konsonanter. Om förhållandet är det omvända kan talet bli sin egen störning. Balansen mellan dämpning och klang är alltså en viktig faktor för att skapa förutsättningar för bra taluppfattning. Bra balans gör det lätt att höra vad som sägs och att tala, i hela rummet.

Lärsituationer och aktiviteter ska organiseras så att ljudmiljön blir hanterbar och begriplig för alla. Inredning, material och teknik ska väljas utifrån strävan att nå god ljudmiljö.

Några kännetecken

  • fasta installationer, till exempel ventilationsanläggningar, är nästan ohörbara
  • inga ljud hörs från angränsande lokaler, eller trafik
  • akustiken i rummet stämmer med det visuella rumsintrycket och verksamhetens art
  • där taluppfattning är prioriterat är rummets efterklang kort
  • rummets akustik känns varken "överdämpat" eller "överakustiskt"
  • inget buller från stolskrap, bänklock eller teknisk utrustning
  • du hör vad som sägs utan ansträngning
  • det känns lätt att tala i rummet.

Utifrån de hör punkterna kan du göra en grov bedömning. Men för att få till en bra ljudmiljö krävs mätningar och lyssningserfarenhet.

Kännetecken på bra ljudmiljö i förskolan

Barn är känsligare för bakgrundsljud jämfört med vuxna. Barns taluppfattning, upp till tidiga tonåren, påverkas mer av efterklang och bakgrundsljud än vuxnas. Anledningen är att de inte har samma förmåga att fylla i språkljud som försvinner i bakgrundsljud. Det är en viktig aspekt att ta med i sammanhanget när du undersöker ljudmiljön.

Leksaker och inventarier ska väljas och anpassas utifrån ett ljudmiljöperspektiv. Aktiviteter kan planeras utifrån ljudmiljöaspekter. Det ska inte finnas hörbart bakgrundsbuller och efterklangstiden ska vara kort så att ljudmiljön ger ett dämpat intryck. Säkerhet och trygghet för barn i olika utrymmen ska beaktats genom att ljud från vissa utrymmen är hörbara även med stängda dörrar, exempelvis vilrum och toaletter.

Publicerat tisdag 20 mars 2018 Granskat tisdag 19 februari 2019