Pedagoger står utomhus

Kurs om mångkultur gav insikt

Hur introducerar man nyanlända ungdomar med funktionsnedsättning i den svenska skolan? Den frågan stod i fokus när Bergska skolan i Finspång gick en kurs om den mångkulturella skolan.

Under de senaste åren har antalet nyanlända till Finspång ökat, vilket lett till att lärarna behöver mer kunskap om de nyanländas kultur. De anmälde sig till Specialpedagogiska skolmyndighetens distansutbildning Den mångkulturella skolan – funktionsnedsättning och annan språklig och kulturell bakgrund.

– Det kan vara svårt att veta hur vi ska möta de nyanlända elevernas behov. Är det en kulturell skillnad, språkförståelse eller en funktionsnedsättning som gör att man inte riktigt förstår varandra? säger Elisabet Rehn, rektor för introduktionsprogrammet, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna.

Förståelse för kulturkrockar

Elisabeth Frännek, specialpedagog och lärare på Bergska skolan, tycker utbildningen varit lärorik. Den har lyft ämnen hon tidigare inte tänkt på. Ett exempel är skillnaden mellan hur Sverige ser på elevers klassrumsdeltagande jämfört med andra länder.

– I vissa kulturer pratar inte eleverna då vuxna har ett samtal, medan vi i Sverige uppmuntrar eleven till att delta i samtalen. Kursen har gett mig förståelse för kulturkrockar som denna. Man blir ödmjuk på ett helt annat sätt, säger Elisabeth F.

Förändringar i undervisningen

Utbildningen har bidragit till förändringar i undervisningen. Bland annat har eleverna på språkintroduktionen en avsatt tid ihop med en lärare i svenska som andraspråk. Under denna tid lär sig eleverna innebörden av uttryck som kommer att belysas i andra ämnen, exempelvis ordet "sjuda" från hemkunskapslektionen.

Gymnasiesärskolan bjuder även in till möten mellan lärare, vårdnadshavare och elever där de diskuterar olika kulturer och kulturskillnader. Genom mötena har lärarna fått en djupare insyn i varför en elev agerar på ett visst sätt.

– Deltagarna har utryckt en glädje över att vi kan prata tillsammans om sådana här saker. Man lär sig mycket av varandra och varandras kulturer, säger Elisabeth F.

Ytterligare ett resultat är att projektet "ut i arbete" har kopplats till den kunskap som utbildningen gett. Projektet vill förbereda elever med funktionsnedsättning inför vuxen- och arbetslivet genom praktik och arbetsplatsförlagt lärande.

Framgångsfaktorer för kompetensutveckling

Både Elisabeth F och Elisabet R anser att en viktig framgångsfaktor var att en ur skolledningen var med på kursen. Att flera på arbetsplatsen utbildade sig samtidigt anser de också viktigt.

– Vi avsatte tid och tittade på kursens filmer ihop. Efteråt diskuterade vi och det gav mycket. Vi kunde konkretisera det vi lärde oss direkt i våra roller.

Den nya medvetenheten är något som nu automatiskt ingår i deras tänk. Kursen har gett djupare förståelse för olika kulturer och hur man bör jobba med detta.

– Kursen borde erbjudas alla som jobbar med utbildning då den får en att tänka ur nya perspektiv. Det var en viktig kurs som man har med sig även efter att den är avslutad. Ju mer jag läste och deltog i kursen, ju mer insåg jag hur mycket det finns att lära, säger Elisabeth F.

Publicerat måndag 21 oktober 2013 Granskat fredag 20 maj 2016