En pekplattar med en mängd appar på

Alla förstår, med hjälp av tecken och bilder

På Kavelbro gymnasiesärskola i Skövde finns ett stort engagemang för kommunikation. Undervisningen ska fungera för alla, från de som är på en tidig utvecklingsnivå till de som kan läsa.

– I arbetslagen pratar vi mycket om hur vi stöttar eleverna i deras kommunikation. Det handlar om att vara väl insatt i hur kommunikation fungerar, både i vidare bemärkelse och i Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) som metod för kommunikation, säger Ninni Sirén, biträdande rektor skolan.

Olika sätt att kommunicera

Elevernas kommunikationssätt kan se olika ut beroende på vad de lärt sig tidigare. Några har talat språk, några kompletterar sitt tal med tecken, medan andra har bilder och symboler som stöd för sin kommunikation. De flesta förstår något av allas kommunikationssätt.

– Det brukar vara ett lyft att börja här och få träffa nya kompisar. Vi tänker också på att låta eleverna utvecklas utan att vi styr och att de ska kunna dra sig undan på rasterna, säger Ninni.

Undervisningen anpassas till elevernas behov, oavsett om de behöver AKK eller inte.

– Vi ser mycket till gruppen och samspelet i den. Vi skiljer inte på hur man kommunicerar. Det som är viktigt i klassrummet är att eleverna ser varandra och att de har tillgång till sina kommunikationshjälpmedel, var de än befinner sig.

Pratar med bilder och symboler

På skolan går 40 elever mellan 16 och 21 år. De kan välja olika inriktningar: Natur och miljö, Mat och boende, Bild och media eller individuellt anpassad undervisning.

En av eleverna är Joel 18 år. Han har nyligen fått en pekplatta och visar oss hur han använder den för att kommunicera med bilder. Med några knapptryck talar han om var han bor, vilka som ingår i familjen och att han gillar att dansa. Symbolerna är inlagda i olika kategorier i programmet Grid Player. Till varje bild finns ett inspelat ord som spelas upp när han trycker på symbolen. I kommunikationen mellan oss finns också ögonkontakt, mimik och tecken.

Både tekniska och manuella lösningar

Till Joels kommunikationshjälpmedel hör även manuella kommunikationskartor. I dem har han alla symboler som samlats under många år för att ge honom det som är hans språk.

– Tekniken underlättar, men om eleven inte får sin dator eller pekplatta förrän i gymnasiet hjälper det inte att lägga in en stor mängd bilder. Det är deras språk och det tar tid att lära sig vad symbolerna står för och att använda dem, säger Ninni.

Ett komplement till kommunikationskartor är situationskartor.

– De är bra när vi ska på utflykt. Då använder vi kartor där vi samlat symboler för sådant som hänger samman med händelsen, så eleverna ska förstå och kunna förbereda sig på vad som ska ske.

Hon visar också en samtalsmatta, som används för att uttrycka känslor och åsikter i ett samtal om en särskild händelse. En betydelsefull förmåga för ungdomar i utvecklingen till självständiga individer.

Viljan att utveckla en god kommunikativ skolmiljö delar Ninni med personalen på Kavelbro. Hennes roll är att ge förutsättningar. Bakom dem står skolans rektor. För att få tid och resurser har de satsat på projekt, bland annat med bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Publicerat måndag 29 juli 2013 Granskat fredag 20 maj 2016

Alternativ och kompletterande kommunikation