Vill veta skillnaden mellan pedagogisk kartläggning och pedagogisk utredning.

Ni skriver om "pedagogisk utredning". Kollegor till mig säger att vi ska tala om "pedagogisk kartläggning" och "utredning" som två olika saker då en utredning inte enbart är pedagogisk utan även omfattar sociala och psykologiska faktorer. Har ni någon pågående diskussion kring detta?

Svar:

Förvirring bland begreppen ibland

Ibland figurerar begreppen utredning, bedömning och kartläggning på flera olika sätt i olika sammanhang vilket kan leda till missförstånd. Ibland ser man begreppet pedagogisk utredning, ibland pedagogisk kartläggning, ibland pedagogisk bedömning. Kanske är det så att det är samma sak som åsyftas.

Vi försöker reda ut begreppen.

Utredning av en elevs behov av särskilt stöd

Om det avser en utredning som rektor beslutat om enligt skollagens tredje kapitel (3 kap. 8 § skollagen) som syftar till att utreda en elevs behov av särskilt stöd, bör benämningen vara Utredning av en elevs behov av särskilt stöd.

En sådan utredning består i huvudsak av två delar:

  1. En kartläggning av elevens skolsituation där det beaktas omständigheter på skol-grupp- och individnivå. Denna kartläggning behöver även beakta information av psykologisk, medicinsk och/eller social karaktär som påverkar elevens skolsituation. Kanske innehåller denna kartläggning även andra utredningar/bedömningar som eleven genomgått, exempelvis logopedutredning. Alltså behövs ett samråd med elevhälsans kompetenser för att kunna väga in andra aspekter än de rent pedagogiska. Detta är också ett krav i skollagen (3 kap. 8 § skollagen) ” Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt”. Denna kartläggning är alltså till viss del en pedagogisk kartläggning.

  2. En pedagogisk bedömning om eleven är i behov av särskilt stöd. I denna bedömning görs en analys av hur den samlade informationen från del 1 (kartläggningen) påverkar elevens skolsituation och möjlighet att nå kunskapskraven och övriga mål för utbildningen. Här dokumenteras utredningens slutsatser – om eleven är i behov av särskilt stöd.

Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges ett sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska då utarbetas.

I Skolverkets stödmaterial Stödinsatser i utbildningen beskrivs ovanstående mer detaljerat på sidorna 32 – 47. I Skolverkets allmänna råd Arbete med extra anpassningar särskilt stöd och åtgärdsprogram finns exempel på blanketter för att dokumentera utredningar.

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Om det avser en utredning där syftet är att göra en analys av en elevs svårigheter vad gäller läs- och skrivförmåga benämns detta en pedagogisk läs- och skrivutredning. Även här bör dock analysen göras på organisations-, grupp- och individnivå. SPSM har tagit fram ett stödmaterial avseende en pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter.

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Utredning om mottagande i grundsärskolan

Om ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska prövas ska detta beslut föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. ( 7 kap. 5 § skollagen).

Det är alltså fyra bedömningar som utgör en utredning i detta fall.

Givetvis använder man begreppen psykologutredning, medicinsk utredning och social utredning i många andra sammanhang, men i detta sammanhang är begreppet bedömning det formellt korrekta. Den pedagogiska delen ska benämnas pedagogisk bedömning. Denna pedagogiska bedömning kan behöva baseras på en kartläggning av förhållanden såväl på individ- och gruppnivå som skolnivå, eftersom elevens möjligheter att uppnå kunskapskraven och andra utbildningsmål är beroende av många faktorer. Även om sådana faktorer beaktas benämns det som en pedagogisk bedömning.

Pedagogisk kartläggning

När det gäller en kartläggning som i huvudsak avser de pedagogiska aspekterna benämns detta ofta som en pedagogisk kartläggning. Det finns en mängd stödmaterial på marknaden där både kartläggning och bedömning av kartläggningen har ett pedagogiskt fokus och där tyngdpunkten ligger på en analys hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten för att skapa goda förutsättningar för den enskilda eleven.

Publicerat måndag 26 augusti 2019