Påverkar tillgången till inlästa läromedel elevers läsförmåga?

Kan tillgången till inlästa läromedel stödja eller försämra läsförmågan på gymnasiet?

Svar:

Vi har inte en bestämd åsikt. Däremot tror vi att en blandning av pedagogiska insatser och med olika digitala verktyg kan ge en ökad inlärning. För det behövs pedagogisk kartläggning, så att rätt insats görs för rätt person och vid rätt tillfälle. För elever med dyslexi är inlästa läromedel ett måste. Annars blir varje lektion en lästräning, på bekostnad av kunskapsinhämtningen.
Forskningen om läsning, skrivning och kunskapsutveckling i vår digitala tid, är ännu i sin linda, även om det kommer mer och mer.

Att lyssna på böcker
Att lyssna på böcker kan vara ett sätt att variera läsningen, och upplevs som avkopplande av många. Boklyssningstjänsterna sprider sig mer. Det kan många gånger leda till ökad läsning, eftersom man kan ta till sig innehållet samtidigt som man är aktiv med något annat. Det har ofta bidragit till att elever som annars inte läser blir intresserade av litteratur. I sitt rätta sammanhang och i välbalanserad mängd, har vi svårt att se att det skulle inverka negativt på läsförmågan.
Som ersättning för all annan läsning är det tveksamt.

Läsutveckling
Läsningen utvecklas genom läsning, och läsförmågan ökar under hela skoltiden förutsatt att man läser. Det är inte för sent att arbeta med lästeknik på gymnasiet. En bra blandning av både mer teknisk lästräning samt positiv upplevelse-lyssning kan ge både ökad läsförmåga och ett ökat intresse för ämnen eller litteratur. Det beror på den pedagogiska planeringen.

Övervaka läsförmågan
Ett bra sätt att hålla uppsikt över elevernas läsutveckling är att göra screening över de olika läsaspekterna, och sedan utvärdera i förhållande till de pedagogiska insatser som görs.

Personer som läser mest "med öronen"
Det finns vuxna personer med dyslexi, som mest läser genom att lyssna på texten. De kan göra det med samma läshastighet som vi andra har när vi läser med ögonen. För oss som inte har tränat förmågan att lyssna till en text kan den höga hastigheten göra texten obegriplig. Att ”läsa med öronen” kräver mycket träning, och det tar tid. Det vi skumläser med ögonen, skumläser de med öronen.  

Några undersökningar
Skolverket har publicerat en artikel om hur olika alternativa verktyg i mindre eller högre grad kan bidra till elevernas läsförståelse. Den diskuterar i mer allmänna ordalag, om hur man kan försöka fånga in elevernas förståelseprocesser.
Digitala verktyg olika bra, på Skolverkets webbplats

Maria Rasmusson har gjort en studie över hur elevers läsning påverkas av att de läser digitala texter. Hon kommer fram till att det kräver flera förmågor an att läsa böcker. Elevernas förståelse för frågor, ökade något när de i stället fick frågorna på papper. Detta ligger lite utanför din fråga, men kanske kan vara intressant ändå.
Det digitala läsandet på Diva

Det finns många osäkerhetsfaktorer. Men en faktor är säker, läsförmågan ökar genom läsning.

 

 

Publicerat fredag 9 december 2016