När är det extra anpassning och när är det ledning och stimulans?

Vi lärare på min skola har en pågående diskussion om "extra anpassningar" och "särskilt stöd" i gymnasieskolan och behöver få klarhet.  Vi tänker oss skolans insatser som en slags trappa eller pyramid: 1 Alla elever ska ges ledning och stimulans att nå så långt som möjligt i sin utveckling (konkret = att nå så höga kunskapsresultat och betyg som de har potential för). 2 De elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som lägst ska uppnås (på gymnasiet = betyget E) ska ges extra anpassningar. 3 De elever som trots extra anpassningar fortfarande riskerar att inte nå E ska ges särskilt stöd. Vi lärare blir osäkra när det gäller elever som har olika typer av funktionsnedsättningar. Vi har många elever på vår skola som utan någon som helst extra anpassning eller särskilt stöd når upp till E och i många fall även till D och C i betyg. Många av dessa elever kräver extra anpassningar för att kunna nå upp till A i betyg. Vi undrar om vi har skyldighet att göra extra anpassningar till dessa elever för att de ska nå upp till B och A i betyg, genom att exempelvis ge extra prov, muntliga prov, kompletteringar, längre tid på prov och annat? Det är det är här vi inte riktigt blir kloka på. Skollagen säger ju att elever med funktionsnedsättningar har rätt till "stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser". Men vad innebär detta för oss som lärare? Vilket "stöd" är det som räknas här? Är det "extra anpassningar" för att alla som vill ha A i betyg ska kunna få det, eller vad menas?

Svar:

När det gäller frågan om skolan har skyldighet att ge stöd i form av extra anpassningar till elever som nått betygen E, D eller C för att de ska nå ett högre betyg är svaret nej.
En elev som har nått det lägst godtagbara kunskapskravet utan extra anpassningar har inte behov av några extra anpassningar. Däremot har skolan en skyldighet att ge alla elever ledning och stimulans för att eleverna ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 § skollagen).

I din fråga beskriver du att skollagens tredje kapitel kan ses som en trappa eller pyramid. Det är en bra beskrivning.

Skollagens tredje kapitel - kortfattat
Alla elever ska ges ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Vissa elever, nämligen de elever där skolan befarar att de inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska ges stöd i form av extra anpassningar. Och för de elever som inte når kunskapskraven, trots att stöd getts i form av extra anpassningar, ska en anmälan ske till rektor, som ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds.

Detta är de rent formella begreppen enligt skollagen, ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Den trappa du beskriver i din fråga.
Extra anpassningar och särskilt stöd gäller alltså för vissa elever.
Ledning och stimulans gäller för alla elever.

Om en elev har uppnått de kunskapskrav som minst ska uppnås, det vill säga betyget E, har eleven i rent formell mening inte behov av några extra anpassningar längre. Men de extra anpassningar som skolan anser fungera för eleven och eleven har ett fortsatt behov av tar man naturligtvis inte bort. Dessutom har skolan en skyldighet, som sagts ovan, att ge elever ledning och stimulans för att eleven ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 § skollagen) Strävan ska alltid vara att eleven ska stimuleras och motiveras så att eleven ska kunna nå ett så högt betyg som möjligt.
Detta gäller oavsett om en elev har en funktionsnedsättning eller inte.

Anpassningar
Undervisningen ska anpassas efter elevens behov och förutsättningar men det gäller även bedömningssituationerna. Skolverket skriver så här:
"Det är viktigt att läraren anpassar bedömningssituationerna för att ge alla elever möjlighet att visa vad de kan. Det går inte att kräva att alla elever ska göra på samma sätt. Bedömningsformerna kommer att se olika ut beroende på den enskilde elevens behov och förutsättningar." (Skolverket - Stödinsatser i utbildningen, s. 15)

I vårt stödmaterial Extra anpassningar framkommer det i några av intervjuerna med rektorer och pedagoger att de känner en osäkerhet när en insats eller anpassning ska kallas extra anpassning eller ledning och stimulans eftersom de anpassningar som slagit väl ut för vissa elever därefter getts till alla elever. En konsekvens av detta är att skolan blir osäker på om det ska betraktas som det ena eller det andra. Och rent formellt kan det innebära att exakt samma anpassning kan sägas vara en extra anpassning för en elev och ledning och stimulans för en annan elev eftersom den sistnämnda eleven når kunskapskraven och den förstnämnda befaras att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Utveckla arbetet på skolan
Vårt stödmaterial syftar till att ge stöd för skolor att definiera vad som är extra anpassningar eller särskilt stöd i den egna verksamheten. Samsyn mellan er lärare och skolledning gör att ni blir säkrare i era avgöranden. Det är också viktigt att samråda med elevhälsan gällande funktionsnedsättningar.
Stödmaterial - Extra anpassningar
Publicerat torsdag 15 november 2018