Finns argument för att skilja på ett nyanlänt tvillingpar vid klassplacering?
Till hösten ska ett tvillingpar börja i förskoleklass på min skola. Barnen är nyanlända och talar inte svenska. De kommer inte, vad vi vet, gå i förskola tiden före förskoleklassen. Vår fråga är om de bör placeras i samma förskoleklass för att på så sätt stärka varandra i sin språkutveckling eller om det finns argument för det motsatta, att det kan finnas fördelar att de placeras i varsin av skolans två förskoleklasser?
Svar:
Grundläggande för att ett barn ska ha nyfikenheten, viljan och lusten att kommunicera med sin omgivning är att barnet känner sig trygg i miljön och sedd och inbjuden till samspel av de vuxna och de andra barnen. Hur ni skapar de här förutsättningarna är alltså den första frågan att ta ställning till. Att komma till en miljö där man inte kan kommunicera eller göra sig förstådd kan vara omtumlande och skrämmande för ett barn och reaktionerna hos barnet kan variera. Här handlar det ju också om två skilda individer med olika behov. Den information ni kan få av föräldrarna och vad de kan berätta om sina två pojkar, barnens gemensamma lek och hur de samspelar med varandra, hur de tar kontakter och leker med andra barn, vad de var och en behöver för att vara trygga och utvecklas, blir ju i det här fallet den viktigaste informationen att utgå ifrån.
Ska tvillingar gå i samma klass?
På Psykologiguiden, en webbplats som drivs av Sveriges psykologförbund, finns en fråga om tvillingar i olika klasser.
På Psykologiguiden, en webbplats som drivs av Sveriges psykologförbund, finns en fråga om tvillingar i olika klasser.
Språkutveckling i andraspråk
När det gäller tvillingar och språkutvecklingen i andraspråk kan en fallstudie från 2017 av Liisa Suomela ,Vasa Universitet i Finland, vara intressant. Den heter "Två tvillingpar i svenskt språkbad. En fallstudie om språkanvändning i daghemsmiljö" och beskriver två tvillingpar med finska som modersmål som går i svenskspråkig förskola. I studien beskriver författaren bland annat olikheterna i hur barnen förhåller sig till modersmålet och andraspråket, hur de kodväxlar, leker med varandra och tar kontakter och samtalar med vuxna och barn. Skillnaderna som framkommer hänvisar författaren till barnens olika personligheter. Hon skriver bland annat: "...andraspråksutveckling är en individuell process och den individuella variationen i språkkunskaperna kan vara stor...Personlighetens betydelse kan inte heller betonas för mycket.". (s 71-72).
När det gäller tvillingar och språkutvecklingen i andraspråk kan en fallstudie från 2017 av Liisa Suomela ,Vasa Universitet i Finland, vara intressant. Den heter "Två tvillingpar i svenskt språkbad. En fallstudie om språkanvändning i daghemsmiljö" och beskriver två tvillingpar med finska som modersmål som går i svenskspråkig förskola. I studien beskriver författaren bland annat olikheterna i hur barnen förhåller sig till modersmålet och andraspråket, hur de kodväxlar, leker med varandra och tar kontakter och samtalar med vuxna och barn. Skillnaderna som framkommer hänvisar författaren till barnens olika personligheter. Hon skriver bland annat: "...andraspråksutveckling är en individuell process och den individuella variationen i språkkunskaperna kan vara stor...Personlighetens betydelse kan inte heller betonas för mycket.". (s 71-72).
En intressant webbplats är också Språkens hus- centrum för flerspråkighet och språkstörning. Under deras frågor och svar finns en fråga om tvillingspråk, som kan vara användbar för er.
Publicerat onsdag 11 september 2019