Social inkludering för elever med funktionsnedsättning

I en forskningsartikel från 2018 presenterar Koller med flera internationell forskning om barn och elever med funktionsnedsättning och social inkludering. Forskningsöversikten är författad av forskare från Toronto, Kanada. Artikeln behandlar barn med funktionsnedsättning och deras möjlighet till social inkludering i hemmet, i samhället och i skolan. I den här sammanfattningen belyser vi de resultat som handlar om gruppens sociala inkludering i skolan.

Barn med funktionsnedsättning beskrivs i artikeln som ensamma, med färre kamrater än sina jämnåriga och med högre risk för att bli offer för trakasserier. Sådana negativa erfarenheter kan påverka deras förståelse av sig själva och deras syn på samhället.

Vi behöver veta mer

Definitionen av social inkludering är problematisk eftersom benämningen omfattar ett brett, och förhållandevis ogripbart område. Författarna menar att social inkludering inte bara kan mätas i deltagande och acceptans av en marginaliserad grupp, i en specifik social kontext. Hänsyn måste också tas till hur individer kontrollerar och upplever sin egen möjlighet till delaktighet. I artikeln tydliggör författarna att de inte hittat någon forskning som specifikt har undersökt hur barn och elever med funktionsnedsättning själva uppfattar social inkludering. Det finns även få studier om hur barn och elever, i allmänhet, uppfattar social inkludering och funktionsnedsättning.

För inkluderande undervisning finns en rad praktiska tillämpningar men väldigt lite information finns om tillämpningar i specifika sammanhang. Av den anledningen menar författarna att de interventioner som genomförs sällan relaterar till hur barn och elever med funktionsnedsättning faktiskt uppfattar sin sociala miljö i klassrummet. Inte heller finns kunskap om hur välkomna de känner sig i sin skola, hur många vänner de har eller vilken kvalitet som finns i deras deltagande kring beslut.

Hinder för social inkludering

Studier om barn och elever med funktionsnedsättningar visar att de måste ta sig förbi tydliga sociala, ekonomiska och politiska hinder för att uppnå en känsla av meningsfull delaktighet i samhället. Hindren för social inkludering finns på alla arenor i samhället. När det gäller skolan kan det handla om hinder för att:

  • få tillgång till inkluderande aktiviteter i klassrumssituationer.
  • ha möjlighet att utveckla kamratrelatione.
  • engagera sig i lek- och samvaroaktiviteter.

Utifrån de exempel som tas upp i artikeln tydliggör författarna att social inkludering är en utgångspunkt för välbefinnande. De menar också att social inkludering är en avgörande aspekt i frågan om att utveckla en känsla av värde och en upplevelse av att kunna bidra i en samhällelig gemenskap. Författarna visar också, utifrån forskning, att barn och elever med funktionsnedsättning löper en ökad risk för att bli isolerade eller mobbade i jämförelse med barn och elever utan funktionsnedsättning.

Strukturerade aktiviteter så som lekar där social inkludering ingår i lekstrukturen ger en högre grad av social inkludering. Sådana lekar kan byggas in i klassrumssituationerna. En annan aktivitet som enligt viss forskning ger högre grad av social inkludering för eleverna är en öppen kommunikation mellan skolpersonal och vårdnadshavare.

Lärarens roll

Elever med funktionsnedsättning uppfattar att läraren har en viktig roll i att skapa social inkludering i klassrumssituationer. Det är för att lärarens attityd när det gäller funktionsnedsättning har stor påverkan på hur inkludering i miljön fungerar. Det kan få negativa konsekvenser både om läraren har en negativ attityd och om läraren är överbeskyddande. Hur en lärare väljer att agera kan också få konsekvenser för hur andra elever väljer att möta och inkludera elever med funktionsnedsättning. Till exempel kan en lärare som väljer att låta en elev med funktionsnedsättning skriva ett prov i ett separat rum understryka för eleverna att denna elev är annorlunda än de andra. Den attityd som läraren själv har till social inkludering är beroende av hur lång erfarenhet av läraryrket hen har.

Enligt författarna finns ännu inte någon forskning som specifikt undersöker hur lärarna själva definierar social inkludering för elever med funktionsnedsättning. Däremot finns forskning som visar att lärare överlag tror på inkluderande undervisning för alla elever. Det gäller både lärare från skolor där skolan arbetar med undervisning i segregerade grupper och lärare från skolor där de arbetar med inkluderande undervisning.

Lärare behöver adekvat träning som ger positiva attityder kring social inkludering av elever med funktionsnedsättning och, som främjar en känsla av effektivitet. Positiv attityd, resurser för fysiska anpassningar och pedagogiska stödstrukturer är nödvändigt för att främja goda erfarenheter av inkludering i klassrummet. I praktiken är det många gånger de resurser som skolan har, snarare än en lärares attityd, som slutligen påverkar formen för klassrumssituation och undervisning.

Hur forskningsöversikten genomfördes

Artiklar söktes från december 2014 till mars 2015. Sex olika databaser användes i sökningarna. Kriterium för artiklarna var att de skulle vara "peer-reviewed" och publicerade i original mellan januari 2004 och mars 2015. Efter ett flertal genomgångar och analyser fanns slutligen 54 artiklar. Analysen av de 54 artiklarna ligger till grund för den här forskningsöversikten. Resultaten inkluderar barn och elever mellan 3-19 år.

Studierna kommer främst från Nord Amerika och Storbritannien. Studier finns också från Australien, Israel, Norge, Tyskland, Schweiz, Syd Afrika, Zimbabwe och Österrike.

De resultat som presenteras i artikeln kommer även att utgöra grunden för en större systematisk forskningsöversikt. Den kommande översikten ska handla om vilka interventioner som kan fungera för att förbättra den sociala inkluderingen för barn och elever med funktionsnedsättning.

Koller, D., Le Pouseard, M. & Rummens, J.A. (2018) Defining Social Inclusion for Children with Disabilities: A Critical Literature Review. Children & Society Volume 32, (2018) pp.1-13

Text: Cecilia Löfberg

Publicerat lördag 16 juni 2018 Granskat tisdag 14 augusti 2018
Tillbaka till toppen