Rumsakustik och kognitiv belastning

I avhandlingen "Room acoustics and cognitive load when listening to speech" undersöker Robert Ljung effekterna av bakgrundsljud eller en lång efterklangstid i lärande situationer.

Denna avhandling har undersökt effekterna av lågt signal-brus-förhållande eller lång efterklangstid för minne och lärande. Alla studier har använt auditivt stimulimaterial (ordlistor och texter) som har presenterats över tröskeln för taluppfattning, men tillräckligt försämrad för att lyssnandet skulle vara mer kognitivt krävande.

Den grundläggande hypotesen för hela projektet var att en dålig ljudmiljö ökar den kognitiva belastningen för lyssnaren, vilket försämrar minnet av presentationsmaterialet trots korrekt identifikation.

I Paper 1 användes ordlistor och meningar som minnesmaterial, dessa fick försökspersonerna höra med och utan bakgrundsbrus. Studien visade att återgivningen var signifikant sämre när orden presenterats med bakgrundsbrus.

Paper 2 var en replikering av studien i Paper 1, den enda skillnaden var att den oberoende variabeln bakgrundsbrus byttes ut till lång efterklangstid, resultatet blev detsamma, försökspersonerna mindes orden sämre när de hade hört dem i lång efterklangstid.

Paper 3 inkluderade två experiment där minnesmaterialet var ca 10 minuter långa texter, hypotesen vara att även texter skulle påverkas på samma sätt som visats på ordlistor i Paper 1 och Paper 2. Experiment ett undersökte om bakgrundsbrus påverkar minnet av en hörd text, och studie två prövade om lång efterklangstid hade påverkan på minnet av texten, hypotesen bekräftades, minnet av texterna försämrades i båda experimenten.

Paper 4 inkluderar två studier, det första experimentet (1a) undersökte huruvida lång efterklangstid påverkar vår förmåga att återge seriell information. I experiment 1b presenterades ordlistor med lång efterklangstid eller med bakgrundsljud samt i en betingelse utan bakgrundsbrus och kort efterklangstid (kontroll). De stimuli som användes spelades in i ordinära klassrum, ett klassrum med extremt bra ljudmiljö och ett med mycket dålig akustisk design. I experiment 2 användes ordlistor med många eller få fonologiska grannar, dessa ordlistor presenterades med lång eller kort efterklangstid.

De samlade resultaten kan sammanfattas i två meningar: Att höra vad som sägs är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att komma ihåg vad som sagts, vilket innebär att talad information ska höras utan särskild ansträngning för att erhålla god inlärning. Detta är något som bör tas i beaktning vid utvärderingar av lokaler där kommunikation och inlärning är av central betydelse.

Avhandlingen är framlagd vid Luleå tekniska universitet.

Publicerat tisdag 25 maj 2010 Granskat tisdag 29 mars 2016