Illustration av fyra personer rnut ett bord. En filmar, och e pekar på papper som ligger på bordet

Vad händer när lärare får fortbildning om språk utformad av logopeder?

Någonstans mellan fem och åtta procent av alla elever har någon form av språkstörning och allt fler behöver stöd för att utveckla sitt språk. Samtidigt upplever många lärare en osäkerhet kring hur de ska gå tillväga för att stötta elevers språkutveckling i klassrummet. Kan logopeders expertkunskaper stärka lärare i att utveckla sitt stöd till denna växande elevgrupp genom kollegial fortbildning?

Logopeder har en lång och gedigen utbildning kring språk, språkutvecklingsstrategier och språklig förmåga. Kan en utbildningsinsats utformad av logopeder, där lärare får träna sig i logopeders tekniker och strategier, vara en framkomlig väg för att öka det språkutvecklande stödet? Det undersöker just nu ett treårigt forskningsprojekt vid Lunds universitet.

– Språkliga svårigheter måste skolan kunna bemöta och logopeders kunskap har en viktig funktion att fylla här som kompletterande kompetenser till lärarnas egna. Vi behöver flera och breddade insatser i skolan, när det gäller språkstörning, i en tid där kompetensförsörjningen är ett allt växande problem. Vårt forskningsprojekt syftar till att undersöka ett tillvägagångssätt där logopeder fortbildar lärare, säger Olof Sandgren, som ingår i forskningsprojektet.

Kollegialt lärande och nya arbetssätt

Sex forskare, som är verksamma vid logopedutbildningar, specialpedagog- och speciallärarutbildningar, och en medforskande yrkesverksam lärare ska undersöka om ett fortbildningsprogram för lärare förbättrar förutsättningar för elevers språkliga färdigheter över tid. Alltså inte bara ta reda på hur lärare upplever nyttan med insatserna utan även undersöka vad som händer med eleverna. I undersökningen ingår 120 elever i årskurs ett och två samt deras sammanlagt 18 lärare.

– Fortbildningen bygger på kollegialt lärande och har fokus inriktat på lärares undervisningsvardag. En gång i veckan, under tio veckors tid, träffas lärare i grupp under nittio minuter och får stöd i konkreta strategier. Däremellan är lärarna varandras kritiska vänner som gör observationer över hur det fungerar praktiskt i klassrummet.

De prövar ett nytt arbetssätt varje vecka med en särskild inriktning på det språkliga och kommunikativa samspelet med eleverna, samt hur de själva använder språkutvecklande tekniker för att utveckla eleverna.

Vilken nytta gör det för eleverna?

Lärarna filmar också varandra, i par, under den egna undervisningen för att i efterhand kunna titta på sekvenser från sina lektioner. Filmerna ger möjlighet att tillsammans reflektera över både det egna och de andra lärarnas samspel med eleverna för att ta lärdom av insikter och erfarenheter.

Parallellt kommer lärarna också att svara på enkäter där de själva bedömer sitt egna lärande, tekniker och sin användning av de nya metoderna. Men samtidigt följer projektet även upp eleverna för att se om, och på vilket sätt, det förändrade undervisningssättet påverkar deras språkförmåga och utveckling både före, under och efter lärarnas fortbildningsprogram samt vid uppföljningstillfällen.

– Vi tycker att det är särskilt viktigt att undersöka vilken nytta det här gör för eleverna och inte bara koncentrera oss på lärares upplevelser. Speciellt vill vi följa de barn som redan har ett konstaterat behov av särskilt stöd. Så vi följer eleverna parallellt och mäter dem summativt, för att se på vilket sätt det förändrade undervisningssättet påverkar elevernas språkförmåga och kunskapsresultat. Det finns också kontrollgrupper kopplade till projektet, för att vi ska kunna göra jämförelser. En kontrollgrupp finns på samma skola men vi jämför också med en kontrollgrupp på en annan skola för att säkerställa att jämförelsen inte handlar om en specifik skola, utan om själva insatserna.

Väntar på resultaten

Projektet inväntar just nu de första preliminära resultaten av undersökningarna. Därför kan inte Olof berätta något om vad undersökningarna har gett vid handen. Men han uppmuntrar till att följa projektets framåtskridande.

– Vi inväntar mycket spännande data i projektet, just nu. De preliminära resultaten kommer kanske att kunna vittna om att just sådana här insatser är något att satsa på. Eller också kanske de kommer att visa att skolan just nu är så hårt pressad av allting annat som händer just nu i skolsamhället att sådana här satsningar inte är framkomliga alls i det här läget. Jag, som själv är logoped i grunden, tycker oavsett att det är positivt att samarbeten växer fram mellan de olika yrkesrollerna på kompletterande sätt, avslutar Olof.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 4 2017.

Publicerat tisdag 5 december 2017 Granskat torsdag 7 december 2017
Olof Sandgren

Om forskaren

Namn: Olof Sandgren

Titel: Universitetslektor i specialpedagogik vid fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet.

Aktuell med: Ett treårigt forskningsprojekt vid Lunds universitet där långsiktiga effekter av ett fortbildningsprogram om språkstrategier för lärare undersöks. Projektet har fått forskningsfinansiering av Skolforskningsinstitutet.

Illustration av en elev som sitter vid en bänk med bok och penna

Frukostseminarium om språkstörning

Den 6 december bjuder Specialpedagogiska skolmyndigheten in till ett frukostseminarium för att diskutera frågan "Hur skapar vi en skola där elever med språkstörning kommer till sin rätt?".

Frukostseminariet kommer att streamas direkt och du kan följa sändningen via vår YouTube-kanal klockan 8-9. Du kan även se inspelningen i efterhand.