Konsten att behålla elever i skolan

Det är betydligt svårare att få tillbaka elever till skolan än att behålla dem som är där. Vi måste fråga oss vad vi kan göra för att de ska uppskatta skolan och den kunskap de får där, säger Britten Ekstrand, docent i pedagogik vid Linnéuniversitet.

Britten Ekstrand har, i forskningsöversikten "What it takes to keep children in school: a research review", tittat på en mängd forskning som berör olovlig frånvaro. Den visar sammantaget på vikten av vuxnas support i skolarbete, att elever känner trygghet och att de får stöd att utveckla kärnkompetenser som är avgörande i lärandet.

– Familjesituation och kamratrelationer tonas ner som orsak till frånvaro. Oavsett vilken familj man kommer ifrån, är det skolans roll som har betydelse. Det är skolan som kan fånga upp eleven så att den kommer tillbaka dit. Relationen till vuxna har störst betydelse. Det handlar om att bli respekterad och att någon ser dig i ögonen när du har något att säga, säger hon.

Forskningsuppdraget började med att hon och kollegorna fick en intressant fråga från en liten kommun, som hade problem med att elever inte kom till skolan.

– De vände sig till oss med frågan: Vad kan vi göra för att främja närvaro och förebygga frånvaro? Bakom frågan stod både rektorer och nämnder i kommunen.

I forskningen om skolk finns mängder av studier som visar hur skolk kopplats till individuella faktorer som i sin tur lett till drogmissbruk, utanförskap, kriminalitet, tidiga graviditeter med mera. Därför överraskades hon av hur mycket forskning som faktiskt också belyser vad skolan eller samhället kan göra. När forskning som fokuserade på individer skalades bort reducerades mängden till 155 rapporter som byggde på evidensstudier av olika slag.

Vikten av gemenskap

För elever som har haft lång olovlig frånvaro poängteras vikten av gemenskap. Där visar forskningen att nära relationer med vuxna är viktigare än kamratrelationer.

– Om alla i skolan arbetar tillsammans går det att förändra situationen och öka närvaron. Det handlar om att inkludera all personal på skolan i nya attityder och ett positivt klimat, där man möts på morgonen med glada miner – inte hotfullhet. Elever som skolkar säger ibland att de känner rädsla och hot, tillägger hon.

Det handlar också om hur skolan arbetar utifrån läroplanerna i undervisningen. Andra faktorer är kulturella skillnader och synen på förändringar i skolan. Medan elever i dag växer in i IKT*-samhället kan de förändringar det innebär motarbetas i skolan. För att påverka det behöver skolan arbeta med lärare och annan personal med frågor om attityder, kunskap, människosyn och förändringar.

– Det är viktigt för skolan att ställa sig frågan: Hur gör vi för att ge elever stöd i alla de kompetenser som är viktiga för att vi ska få bättre resultat i skolan?

Eleverna behöver känna att de klarar av skolan. För att de ska göra det är det avgörande att de får stöd att utveckla sina kärnkompetenser. Självkänsla, förmåga att fatta beslut, ta ansvar, etik och moral samt förmåga att planera ger en känsla av att lyckas.

Frånvaron kan se olika ut och ha olika orsaker

Något som överraskade i arbetet med forskningsöversikten var att många av studierna går långt bakåt historiskt. En studie från USA gjordes för 100 år sedan och i Sverige forskades det om skolk redan på 1950-talet.

– De visar samma sak som det vi ser nu. Elever som skolkar, från ströskolk till att man hoppar av, är ofta elever som är oroliga för sin skolgång. De är kanske hemma för att läsa inför en skrivning eller för att hinna i fatt med uppgifter. Den internationella forskningen kommer från vitt skilda håll men innehållet visar mer gemensamt än skillnader. Min forskningsöversikt innehåller forskning från hela världen, men mest de anglosaxiska länderna. I USA har intervjuade elever svarat att de stannat hemma för att till exempel hjälpa morfar att handla. I Nigeria stannar barn hemma för att bidra till familjens väl och ve. Här har vi också unga människors förmåga att fatta beslut. Sådana här bilder visar på skälen till att forskare säger att problemet med skolfrånvaro är ett samhällsproblem, som är kopplat till hur samhället ser ut lokalt och nationellt.

Frånvaron kan se olika ut, från ströskolk till perioder i en elevs liv där de är frånvarande länge eller rentav hoppar av. Det hänger ofta samman med känslan av att uppgifter i skolan upplevs meningslösa, mobbing, lärare eller andra som eleven inte har trygga och fungerande relationer med. Ströskolk leder ofta till mer skolk. Ibland beror det på att eleven missat något och känner olust när man inte hänger med.

– I uppdraget i Tomelilla kommun hade vi två doktorander som intervjuade elever. Det de bland annat svarade var att läraren inte ser när de räcker upp handen. Behovet av support från lärare i skolan har stor betydelse. Det handlar inte i första hand om hur många elever vi har, utan hur vi arbetar med innehållet i undervisningen, så att det blir begripligt.

*IKT=Information, kommunikation och teknik.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 4 2016.

Publicerat måndag 16 januari 2017 Granskat fredag 18 maj 2018