Hur ska skolor bemöta elever i socioemotionella svårigheter?

De holländska forskarna Mooij och Smeets är kritiska mot skolors arbete med elever i socioemotionella svårigheter. I sin artikel "Towards systematic support of pupils with emotional and behavioural disorders" efterlyser de bland annat bättre utvärdering av insatta åtgärder.

Den elevgrupp som rektorer och elever brukar beskriva som svårast att möta är elever i socioemotionella svårigheter. Innan vi närmar oss artikeln ytterligare är det viktigt att klargöra några saker. Som framgår av texten ovan används begreppet "emotional and behavioral disorders" i artikeln av Mooij och Smeets medan jag skriver om elever i socioemotionella svårigheter.

En mer bokstavlig översättning hade förstås varit "elever med emotionella och beteendemässiga störningar". Den typen av begrepp används också inom barnpsykiatrisk forskning och praktik i Sverige medan de flesta skolforskare här använder uttrycket "elever i socioemotionella svårigheter".

Tolv skolor från utvalda områden

Uttrycket "elev i socioemotionella svårigheter" innebär att problematiken inte entydigt tillskrivs eleven och uttrycket har en något mildare klang. Jag har alltså valt denna översättning. Detta vittnar också om problemet att tolka studier som genomförts i andra länder och kulturer. Det holländska skolsystemet är även mer uppdelat än det svenska med tydligare inslag av särlösningar och det är förmodligen ingen tillfällighet att gruppen elever beskrivs på detta sätt. Med dessa reservationer är det ändå intressant att ta del av vad man kommit fram till i den holländska undersökningen.

Studien omfattade tolv skolor. Man valde skolor från skolområden som bedömdes ha ett gott samarbete med andra institutioner för ungdomar och där det fanns ett aktivt arbete kring elever i socioemotionella svårigheter. 35 personer intervjuades för att ta reda på hur skolorna arbetade med elevgruppen ifråga.

Forskarnas utgångspunkt var att tre olika aspekter av detta arbete är betydelsefulla: 1) Undervisnings- och socioemotionell skolmiljö 2) System för att upptäckt och åtgärd, och, 3) Stödet till lärare och skolor. Analysen av intervjun bestod i att sammanställa de uppgifter man fick under dessa tre rubriker.

Förslag på åtgärder

Skolorna strävar efter att kunna bemöta elever i socioemotionella svårigheter på ett bra sätt. I övrigt blir kritiken hård mot skolorna. De uppges inte kunna skapa undervisningssituationer där kunskaper om diagnoser och undervisningsmål integreras. Uppföljning av sociala målsättningar saknas. Det är också undantag snarare än regel att man lyckas etablera ett gott samarbete med andra institutioner för ungdomar och med deras föräldrar.

Artikelförfattarna föreslår åtgärder som skulle kunna förbättra situationen, till exempel:

"...speciella betingelser måste skapas i skolan för att man ska kunna upptäcka EBD (emotional and behavioural disorders) hos individer i tidig ålder, erbjuda en ansvarsfull behandling för eleverna individuellt och i grupp, utvärdera processerna och effekterna av behandlingen eller av åtgärdsprogrammen på rätt sätt, och minska eller hindra de störningar som elever med EBD skapar i klassrummen".

Problem att överföra modeller

Som alternativ till den praktik som kritiseras framhålls det arbetssätt som beskrivs i citatet ovan och som utvecklats av en av artikelförfattarna. Det är inte en helt ovanlig situation i pedagogisk forskning att man genomför en empirisk undersökning och inom ramen för denna kritiserar befintliga skolors eller lärares sätt att arbeta.

I bakgrunden ligger då nästan alltid en idé om hur skolor, lärare borde arbeta. Ett problem i sammanhanget är då att forskarens modell inte prövas. En forskare som kan skapa en modell för hur man arbetar med elever i socioemotionella svårigheter och som kan visa att den fungerar utifrån de målsättningar som samhället har för skolan kan tillföra mycket viktig kunskap. Sedan är det förstås en stor problematik hur modeller som visat sig fungera i ett sammanhang ska kunna "överföras" till ett nytt.

Referenser

Mooij, T. och Smeets, E. (2009) Towards systematic support of pupils with emotional and behavioural disorders. International Journal of Inclusive Education, 13(6), 597-616.

Publicerat måndag 23 april 2012 Granskat tisdag 29 mars 2016