1. Start
  2. Stöd
  3. Forskning och utveckling
  4. Aktuellt om forskning
Porträttbild på forskaren Tobias Forsell

Skolan är aldrig körd – det finns alltid vägar tillbaka

De första signalerna om att det finns ett motstånd hos eleven
att gå till skolan visar sig oftast hemma. Därför är det viktigt att informera föräldrar om att uppmärksamma skolan på dessa signaler innan problematisk skolfrånvaro uppstår. Är frånvaron redan ett faktum – ge inte upp om eleven, det finns alltid vägar att komma tillbaka!

— Håll en öppen kontakt och försök nå fram på ett sätt som eleven känner sig bekväm med, skicka sms exempelvis. Eleven läser garanterat sms – och att känna sig saknad och efterfrågad är viktigt för att orka komma tillbaks till skolan.

Det menar Tobias Forsell som är aktuell med en avhandling där han har intervjuat elever som har haft problematisk skolfrånvaro men som lyckats komma tillbaka, föräldrar till barn som har samma erfarenheter och därtill skolpersonal.

— Jag har intervjuat 11 skolpersonal samt 15 elever och 15 föräldrar från olika familjer i syfte att analysera fram vilka likheter och skillnader det finns i berättelserna mellan de olika grupperna. Dessutom har jag tittat på vilka riskfaktorer och framgångsfaktorer som framkommer i underlaget.

Skolfrånvaro sker inte plötsligt

Intervjuerna med föräldrar och elever vittnar om att problematisk skolfrånvaro inte sker plötsligt utan växer fram under en lång tid genom att flera negativa faktorer samspelar. Det kan exempelvis börja tidigt i grundskolan genom svårigheter med koncentrationen och sedan byggas på med att de sociala kontakterna inte riktigt fungerar.

— Olika negativa faktorer samspelar under en längre tid, däremot är det oftast en specifik händelse som utlöser frånvaron. Som till exempel att eleven känner sig förfördelad av en viss lärare i en situation, att en klasskamrat säger något ofördelaktigt eller att det har uppstått en problematik i hemmiljön. 

Tobias förklarar vidare att det tar för mycket energi för en del elever att vara flexibla och kunna anpassa sig till olika pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljöer. Svårigheter att organisera, planera och strukturera arbetet kan bidra till stress och det visar sig framför allt i högstadiet.

— I yngre årskurser är eleverna ofta i samma klassrum, träffar samma klasskamrater och har samma lärare och då fungerar det ofta okej. Ju äldre eleven blir desto större blir utmaningarna genom att gruppkonstellationer byts, eleven behöver kunna orientera sig genom skolan till olika klassrum och förhålla sig till olika lärare och undervisningsstrategier.

Flera faktorer orsakar svårigheter att återgå till skolan

Tobias forskning visar att när eleven väl stannar hemma så uppstår vidmakthållande faktorer som gör det svårare för eleven att gå tillbaks till skolan. Det kan handla om bristande kontakter från skolan, att eleven känner sig ohjälpligt efter i skolarbetet eller att det helt enkelt upplevs pinsamt att komma tillbaka. En annan viktig vidmakthållande faktor är också att det psykiska måendet ofta försämras när eleven är hemma vilket gör det svårare att orka med de ansträngningar som krävs för att komma tillbaka. Dessutom har många också en sårbarhet som beror på psykisk ohälsa eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Men det i sig behöver inte vara en riskfaktor om det finns skyddsfaktorer i skolan såsom en tillgänglig lärmiljö och ett inkluderande socialt klimat som kan fungera kompensatoriskt.

—När eleven känner social tillhörighet, mår bra i den pedagogiska miljön och utvecklas på ett gynnsamt sätt behöver inte en funktionsnedsättning vara en riskfaktor. 

I avhandlingen framkommer det också att de första tecknen på en framtida problematisk skolfrånvaro ofta visar sig i hemmet. Eleven visar motstånd till att gå till skolan genom exempelvis fysiska besvär, verbala mothugg eller genom att inte vilja kliva upp ur sängen på morgonen. Föräldrarna behöver helt enkelt motivera barnet extremt mycket. Om föräldrarna har möjlighet att tidigt skicka signaler till skolpersonal om detta är mycket vunnet.

— Här behöver skolan stötta med att informera föräldrar om vikten av att uppmärksamma signaler innan problematisk skolfrånvaro uppstår. Jag kan se i min studie att när problemen börjar att uppdagas så är det lätt att föräldrarna sjukanmäler barnet och då riskerar vi att inte få fatt på vad det handlar om. 

Viktigt att fånga upp eleven direkt

Tobias menar även att det är viktigt att skolan fångar upp hur eleven upplever sin roll i gruppen, om denne tycker att den har kompisar och upplever sin trygghet i olika miljöer såsom klassrum, matsal och omklädningsrum. Och när eleven inte kommer till skolan är det viktigt att vara flexibel och söka kontakt genom att sms:a eller ringa hem. Visa villighet att möta upp där eleven känner sig bekväm för att höra hur läget är.

Slutligen konstaterar han att alla parter vill att eleven ska vara i skolan. Även eleven. I mångt och mycket kan vi lägga undan bilden av elever som hellre vill vara hemma och exempelvis spela spel.

— Att vara online hemma är snarare ett sätt för eleven att fördriva tid, hantera ångest och att få ett socialt sammanhang. Föräldrar och skolpersonal behöver visa att det finns vägar tillbaks. Skolan är inte körd. Det finns vägar tillbaks oavsett om eleven går i lägre eller högre årskurser på grundskolan eller på gymnasiet.

Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 2, 2021.

Publicerat torsdag 8 juli 2021