Porträttbild på forskaren Tobias Forsell

Skolan är aldrig körd – det finns alltid vägar tillbaka

De första signalerna om att det finns ett motstånd hos eleven
att gå till skolan visar sig oftast hemma. Därför är det viktigt att informera föräldrar om att uppmärksamma skolan på dessa signaler innan problematisk skolfrånvaro uppstår. Är frånvaron redan ett faktum – ge inte upp om eleven, det finns alltid vägar att komma tillbaka!

— Håll en öppen kontakt och försök nå fram på ett sätt som eleven känner sig bekväm med, skicka sms exempelvis. Eleven läser garanterat sms – och att känna sig saknad och efterfrågad är viktigt för att orka komma tillbaks till skolan.

Det menar Tobias Forsell som är aktuell med en avhandling där han har intervjuat elever som har haft problematisk skolfrånvaro men som lyckats komma tillbaka, föräldrar till barn som har samma erfarenheter och därtill skolpersonal.

— Jag har intervjuat 11 skolpersonal samt 15 elever och 15 föräldrar från olika familjer i syfte att analysera fram vilka likheter och skillnader det finns i berättelserna mellan de olika grupperna. Dessutom har jag tittat på vilka riskfaktorer och framgångsfaktorer som framkommer i underlaget.

Skolfrånvaro sker inte plötsligt

Intervjuerna med föräldrar och elever vittnar om att problematisk skolfrånvaro inte sker plötsligt utan växer fram under en lång tid genom att flera negativa faktorer samspelar. Det kan exempelvis börja tidigt i grundskolan genom svårigheter med koncentrationen och sedan byggas på med att de sociala kontakterna inte riktigt fungerar.

— Olika negativa faktorer samspelar under en längre tid, däremot är det oftast en specifik händelse som utlöser frånvaron. Som till exempel att eleven känner sig förfördelad av en viss lärare i en situation, att en klasskamrat säger något ofördelaktigt eller att det har uppstått en problematik i hemmiljön. 

Tobias förklarar vidare att det tar för mycket energi för en del elever att vara flexibla och kunna anpassa sig till olika pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljöer. Svårigheter att organisera, planera och strukturera arbetet kan bidra till stress och det visar sig framför allt i högstadiet.

— I yngre årskurser är eleverna ofta i samma klassrum, träffar samma klasskamrater och har samma lärare och då fungerar det ofta okej. Ju äldre eleven blir desto större blir utmaningarna genom att gruppkonstellationer byts, eleven behöver kunna orientera sig genom skolan till olika klassrum och förhålla sig till olika lärare och undervisningsstrategier.

Flera faktorer orsakar svårigheter att återgå till skolan

Tobias forskning visar att när eleven väl stannar hemma så uppstår vidmakthållande faktorer som gör det svårare för eleven att gå tillbaks till skolan. Det kan handla om bristande kontakter från skolan, att eleven känner sig ohjälpligt efter i skolarbetet eller att det helt enkelt upplevs pinsamt att komma tillbaka. En annan viktig vidmakthållande faktor är också att det psykiska måendet ofta försämras när eleven är hemma vilket gör det svårare att orka med de ansträngningar som krävs för att komma tillbaka. Dessutom har många också en sårbarhet som beror på psykisk ohälsa eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Men det i sig behöver inte vara en riskfaktor om det finns skyddsfaktorer i skolan såsom en tillgänglig lärmiljö och ett inkluderande socialt klimat som kan fungera kompensatoriskt.

—När eleven känner social tillhörighet, mår bra i den pedagogiska miljön och utvecklas på ett gynnsamt sätt behöver inte en funktionsnedsättning vara en riskfaktor. 

I avhandlingen framkommer det också att de första tecknen på en framtida problematisk skolfrånvaro ofta visar sig i hemmet. Eleven visar motstånd till att gå till skolan genom exempelvis fysiska besvär, verbala mothugg eller genom att inte vilja kliva upp ur sängen på morgonen. Föräldrarna behöver helt enkelt motivera barnet extremt mycket. Om föräldrarna har möjlighet att tidigt skicka signaler till skolpersonal om detta är mycket vunnet.

— Här behöver skolan stötta med att informera föräldrar om vikten av att uppmärksamma signaler innan problematisk skolfrånvaro uppstår. Jag kan se i min studie att när problemen börjar att uppdagas så är det lätt att föräldrarna sjukanmäler barnet och då riskerar vi att inte få fatt på vad det handlar om. 

Viktigt att fånga upp eleven direkt

Tobias menar även att det är viktigt att skolan fångar upp hur eleven upplever sin roll i gruppen, om denne tycker att den har kompisar och upplever sin trygghet i olika miljöer såsom klassrum, matsal och omklädningsrum. Och när eleven inte kommer till skolan är det viktigt att vara flexibel och söka kontakt genom att sms:a eller ringa hem. Visa villighet att möta upp där eleven känner sig bekväm för att höra hur läget är.

Slutligen konstaterar han att alla parter vill att eleven ska vara i skolan. Även eleven. I mångt och mycket kan vi lägga undan bilden av elever som hellre vill vara hemma och exempelvis spela spel.

— Att vara online hemma är snarare ett sätt för eleven att fördriva tid, hantera ångest och att få ett socialt sammanhang. Föräldrar och skolpersonal behöver visa att det finns vägar tillbaks. Skolan är inte körd. Det finns vägar tillbaks oavsett om eleven går i lägre eller högre årskurser på grundskolan eller på gymnasiet.

Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 2, 2021.

Skolan är aldrig körd – det finns alltid vägar tillbaka

Ge inte upp!

Det finns alltid vägar

tillbaka till skolan

En del elever

vill inte gå till skolan.

De stannar hemma

och är borta länge.

Det kallas för

problematisk skol-frånvaro.

Ofta är det föräldrarna som

först märker att barnet

inte vill gå till skolan.

Det är viktigt att föräldrarna

berättar det för skolan.

Då kan skolan göra något åt det.

 

Ge aldrig upp.

Det är alltid möjligt att

komma tillbaka till skolan. 

Håll kontakt med eleven

Har du en elev som inte vill

komma till skolan längre?

Håll kontakt med eleven!

Det säger Tobias Forsell.

Han har skrivit en doktors-avhandling

om problematisk skolfrånvaro.

 

— Försök att hitta ett sätt som

eleven känner sig bekväm med.

Prova att skicka sms.

Elever läser sms.

 

Tobias säger att det här är viktigt.

Elever behöver känna att

någon saknar dem.

Annars blir det svårt att

orka komma tillbaka till skolan. 

Tobias intervjuade elever

som har kommit tillbaka

Innan Tobias skrev sin avhandling

intervjuade han mer än 40 personer.

Han ville höra deras berättelser.

Varför vill en del elever

inte gå till skolan?

Hur tar de sig tillbaka?

 

— Jag har intervjuat 15 elever.

De hade varit borta från skolan

men lyckats komma tillbaka.

 

Tobias intervjuade också

15 föräldrar från olika familjer.

Han ställde även frågor till

11 personer som jobbar i skolan.

 

— Jag ville se om de olika grupperna

har samma berättelser.

Vilka likheter finns det?

Finns det skillnader?

Därför stannar vissa elever hemma

Elever stannar inte hemma plötsligt.

Problemen växer fram

under lång tid.

Det förstod Tobias

när han talade med eleverna

och föräldrar.

 

Det kan börja tidigt i grund-skolan.

Eleven kan ha svårt att

koncentrera sig.

Kontakterna med personal och vänner

kanske inte funkar så bra.

 

— Däremot är det oftast en

särskild händelse som gör att

eleven slutar gå till skolan.

Eleven kanske tycker att

läraren är orättvis.

En klass-kamrat kanske

säger något elakt.

Eller så kan det bero på

något jobbigt som händer hemma.

 

En del elever har svårt att

anpassa sig till olika situationer.

Det tar mycket energi av dem.

De har svårt att organisera sig.

De kan bli stressade av att

planera skol-arbetet.

 

Det blir ofta svårare i hög-stadiet,

säger Tobias.

 

— Ju äldre eleven blir

desto större blir utmaningarna.

Det blir nya grupper.

Eleven måste hitta till

olika klass-rum.

De har fler lärare.

Och olika lärare

undervisar på olika sätt.

 

På låg- och mellan-stadiet är det

lite lättare.

 

— När eleverna är yngre

är de ofta i samma klassrum.

De träffar samma klasskamrater

och har samma lärare.

Då fungerar det ofta okej,

säger Tobias.

Därför är det inte lätt

att komma tillbaka

Det är inte lätt för eleven

att gå tillbaka till skolan

efter att ha varit hemma länge.

Eleven kanske känner att

jag har blivit jätte-mycket efter

i skol-arbetet.

Det kanske känns pinsamt.

 

En annan sak som påverkar

är hur eleven mår psykiskt.

Det blir ofta sämre

när eleven är hemma.

Många är sårbara.

Det beror ofta på NPF.

 

NPF = Neuro-psykiatrisk

funktions-nedsättning.

Det kan vara till exempel

ADHD och autism.

Det här kan få eleven att

komma tillbaka

Det går alltid att komma tillbaka.

Det är inte pinsamt.

Och man kan få hjälp.

 

Det är jätte-viktigt att skolan

har kontakt med

elever som är hemma.

 

— En funktions-nedsättning behöver inte

vara en risk-faktor,

säger Tobias.

 

Hur menar du?

 

— Alla elever behöver känna

att de hör till.

De behöver må bra i skolan.

De behöver känna att de utvecklas.

 

Det är därför det är så viktigt

att skolan har en bra lär-miljö

som är tillgänglig.

Då kanske elever inte får problem.

Det blir också lättare

att komma tillbaka.

 

Och så blir det lättare om skolan är

inkluderande.

Alla behöver få vara med.

Det är viktigt att föräldrarna

tidigt berättar för skolan 

Elever som inte vill gå till skolan

kan säga att de har ont någonstans.

De kanske inte vill kliva upp ur

sängen på morgonen.

De kan vara arga.

 

De första tecknen

visar sig ofta hemma.

Det kom Tobias fram till

i sin studie.

 

Föräldrarna behöver

motivera barnet jättemycket

att gå till skolan.

Och det är värdefullt om

föräldrarna tidigt säger till skolan

om barnet inte vill gå dit.

 

— Här behöver ni i skolan hjälpa till.

Informera föräldrar om

hur viktigt det är att berätta.

Det är viktigt att berätta

innan barnet stannar hemma,

säger Tobias.

 

Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 2, 2021. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skolan är aldrig körd –

det finns alltid vägar tillbaks

 

De första signalerna om att det finns ett motstånd hos eleven att gå till skolan visar sig oftast hemma. Därför är det viktigt att informera föräldrar om att uppmärksamma skolan på dessa signaler innan problematisk skolfrånvaro uppstår. Är frånvaron redan ett faktum – ge inte upp om eleven, det finns alltid vägar att komma tillbaks!

 

–   Håll en öppen kontakt och försök nå fram på ett sätt som eleven känner sig bekväm med, skicka sms exempelvis. Eleven läser garanterat sms – och att känna sig saknad och efterfrågad är viktigt för att orka komma tillbaks till skolan.

 

Det menar Tobias Forsell som är aktuell med en avhandling där han har intervjuat elever som har haft problematisk skolfrånvaro men som lyckats komma tillbaka, föräldrar till barn som har samma erfarenheter och därtill skolpersonal.

 

–   Jag har intervjuat 11 skolpersonal samt 15 elever och 15 föräldrar från olika familjer i syfte att analysera fram vilka likheter och skillnader det finns i berättelserna mellan de olika grupperna.

Dessutom har jag tittat på vilka riskfaktorer och framgångsfaktorer som framkommer i underlaget.

 

Intervjuerna med föräldrar och elever vittnar om att problematisk skolfrånvaro inte sker plötsligt utan växer fram under en lång tid genom att flera negativa faktorer samspelar. Det kan exempelvis börja tidigt i grundskolan genom svårigheter med koncentrationen och sedan byggas på med att de sociala kontakterna inte riktigt fungerar.

 

 

–   Olika negativa faktorer samspelar under en längre tid, däremot är det oftast en specifik händelse som utlöser frånvaron. Som till exempel att eleven känner sig förfördelad av en viss lärare i en situation, att

en klasskamrat säger något ofördelaktigt eller att det har uppstått en problematik i hemmiljön.

 

Tobias förklarar vidare att det tar för mycket energi för en del elever att vara flexibla och kunna anpassa sig till olika pedagogiska,

fysiska och sociala lärmiljöer. Svårigheter att organisera, planera och strukturera arbetet kan bidra till stress och det visar sig framför allt i högstadiet.

 

–   I yngre årskurser är eleverna ofta i samma klassrum, träffar samma klasskamrater och har samma lärare och då fungerar det ofta okej. Ju äldre eleven blir desto större blir utmaningarna genom att gruppkonstellationer byts, eleven behöver kunna orientera sig genom skolan till olika klassrum och förhålla sig till olika lärare och undervisningsstrategier.

 

Tobias forskning visar att när eleven väl stannar hemma så uppstår vidmakthållande faktorer som gör det svårare för eleven att gå tillbaks till skolan. Det kan handla om bristande kontakter från skolan, att eleven känner sig ohjälpligt efter i skolarbetet eller att det helt enkelt upplevs pinsamt att komma tillbaka. En annan viktig vidmakthållande faktor är också att det psykiska måendet ofta försämras när eleven

är hemma vilket gör det svårare att orka med de ansträngningar som krävs för att komma tillbaka. Dessutom har många också en sårbarhet som beror på psykisk ohälsa eller en neuro-

psykiatrisk funktionsnedsättning. Men det i sig behöver inte vara en riskfaktor om det finns skyddsfaktorer i skolan såsom en tillgänglig lärmiljö och ett inkluderande socialt klimat som kan fungera kompensatoriskt.

 

–   När eleven känner social tillhörighet, mår bra i den pedagogiska miljön och utvecklas på ett gynnsamt sätt behöver inte en funktionsnedsättning vara en riskfaktor.

 

I avhandlingen framkommer det också att de första tecknen på en framtida problematisk skolfrånvaro ofta visar sig i hemmet. Eleven visar motstånd till att gå till skolan genom exempelvis fysiska besvär, verbala mothugg eller genom att inte vilja kliva upp ur sängen på morgonen. Föräldrarna behöver helt enkelt motivera barnet extremt mycket. Om föräldrarna har möjlighet att tidigt skicka signaler till skolpersonal om detta är mycket vunnet.

 

–   Här behöver skolan stötta med att informera föräldrar om vikten av att uppmärksamma signaler innan problematisk skolfrånvaro uppstår.

 

 

Jag kan se i min studie att när problemen börjar att uppdagas så är det lätt att föräldrarna sjukanmäler barnet och då riskerar vi att inte få fatt på vad det handlar om.

 

Tobias menar även att det är viktigt att skolan fångar upp hur eleven upplever sin roll i gruppen, om denne tycker att den har kompisar och upplever sin trygghet i olika miljöer såsom klassrum, matsal och

omklädningsrum. Och när eleven inte kommer till skolan är det viktigt att vara flexibel och söka kontakt genom att sms: a eller ringa hem.

Visa villighet att möta upp där eleven känner sig bekväm för att höra hur läget är.

 

Slutligen konstaterar han att alla parter vill att eleven ska vara i skolan. Även eleven. I mångt och mycket kan vi lägga undan bilden av elever som hellre vill vara hemma och exempelvis spela spel.

 

–  Att vara online hemma är snarare ett sätt för eleven att fördriva tid, hantera ångest och att få ett socialt sammanhang. Föräldrar och skolpersonal behöver visa att det finns vägar tillbaks. Skolan är inte

körd. Det finns vägar tillbaks oavsett om eleven går i lägre eller högre årskurser på grundskolan eller på gymnasiet.

 

 

 

 

Publicerat torsdag 8 juli 2021