Illustrationen visar två barn som sitter och skriver, bredvid sitter en lärare.

Forskningsutblick: Kommunikativa svårigheter påverkar skolresultat för elever med CP

Personer med cerebral pares, CP, når generellt lägre utbildningsnivå än personer utan CP. Förutom att CP kan inkludera intellektuell funktionsnedsättning som hämmar utbildningsnivån, visar studien även på att svårigheter med kommunikativa förmågor också är en bidragande orsak till sämre studieresultat för denna grupp. Något som skulle kunna avhjälpas med bättre kommunikativt stöd för elever med CP.

I detta projekt studerade vi skolresultat för barn och ungdomar med cerebral pares, CP, jämfört med barn och ungdomar utan CP, och i vilken grad olika typer av funktionsnedsättningar, som exempelvis grovmotorik, finmotorik och kommunikation, påverkade skolresultaten. Studiens resultat visar att unga med CP som grupp har betydligt sämre skolresultat än jämnåriga och att en del av detta kan tillskrivas intellektuell funktionsnedsättning. Utöver intellektuell funktionsnedsättning är dock även barnens förmåga att kommunicera en viktig del i att förklara variationen i skolresultat, medan grovmotorisk funktionsnedsättning endast spelar en mindre roll. Detta tyder på att skolresultaten för barn med CP möjligen kan förbättras om den kommunikativa barriären kan överbryggas, till exempel med lämplig alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, samt förbättrad kunskap hos skolpersonal.

Det här handlar forskningen om

Utbildning är viktigt för att kunna delta på arbetsmarknaden och därmed kunna leva ett mer självständigt liv som vuxen. Tidigare forskning har visat att personer med CP har mindre utbildning med det är oklart vad som driver detta utöver uppenbara faktorer såsom intellektuell funktionsnedsättning. Vi har därför jämfört skolresultaten för unga med CP med deras jämnåriga skolkamrater och studerat hur olika typer av funktionsnedsättningar kopplade till CP påverkar skolresultaten.

Hur gjorde forskarna?

Detta var en registerbaserad studie där alla barn med CP i Sverige födda 1990–2015 ingick tillsammans med en kontrollgrupp utan CP. Vi kopplade samman olika svenska register och Betygsregistret användes för att studera fem olika typer av skolresultat: få slutbetyg i nian, genomsnittsbetyg, gymnasiebehörighet, gymnasieutbildning och högskolebehörighet. Regressionsanalys användes för att studera effekten av hur starkt olika typer av funktionsnedsättningar är relaterade till skolresultaten.

Det här kom forskarna fram till

Som förväntat var skolresultaten betydligt lägre för barn med CP som grupp, jämfört med barn utan CP. Skillnaden mellan grupperna var mindre för utfall som var villkorade på att personen hade klarat tidigare steg, till exempel analysen för högskolebehörighet inkluderar endast de som deltar i gymnasieutbildning. Detta visar att det finns en grupp barn med CP som klarar skolan förhållandevis väl. Intellektuell funktionsnedsättning är självklart en viktig förklaringsfaktor för de sämre skolresultaten men förklarar långt ifrån hela den negativa effekten. Förmåga att kommunicera förklarar en stor del av variationen i skolresultat bland barn med CP medan grovmotorisk och finmotorisk funktion är av mindre betydelse.

Så kan du förstå och använda forskningen

Förutom att resultaten beskriver hur situationen ser ut för barn med CP visar studien på vikten av kommunikativ förmåga för en lyckad skolgång. Detta är kanske inte förvånande då kommunikation med läraren är grunden i bedömningen av elevens kunskap. Men resultatet visar på vikten av tillgång till lämpliga hjälpmedel och att lärare har kunskap om att kommunikativ funktionsnedsättning inte är detsamma som intellektuell funktionsnedsättning. Vidare forskning behövs dock för att studera hur den kommunikativa barriären kan överbryggas.

Mer information om artikeln

Titel: School outcomes of adolescents with cerebral palsy in Sweden
Tidskrift: Developmental Medicine & Child Neurology (2020) 63:4, s. 429-435
Författare: Johan Jarl och Ann Alriksson-Schmidt, Lunds universitet. För mer information, kontakta Johan Jarl: johan.jarl@med.lu.se

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1111/dmcn.14769

Publicerat onsdag 12 maj 2021