Illustrationen visar sex personer som sitter vid ett bord.

Forskningsutblick: Möten med kvalitet – att bemöta elever med intellektuell funktionsnedsättning

I den här studien riktar forskarna Jan Hjelte och Jens Ineland uppmärksamheten mot hur olika yrkesgrupper som arbetar i skolan uppfattar kvalitet i bemötandet av elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Två tydliga resultat framträder i studien. För det första att uppfattningar om kvalitet i bemötande rymmer tre olika typer av egenskaper: individuella, relationella och kontextuella, och för det andra att det finns skillnader i uppfattningar som verkar bero på respondenternas yrkestillhörighet.

Ur ett elevperspektiv kan det innebära att olika föreställningar om ett bra bemötande inverkar på deras utveckling och lärande. För att undvika sådana situationer kan det vara viktigt att utveckla en gemensam, professionsöverskridande, förståelse över vad som kännetecknar kvalitet i bemötandet, både i utbildningar av professionella och i den praktiska verksamheten vid enskilda skolor.

Det här handlar forskningen om

Skola och utbildning har en viktig roll för människors välbefinnande, men även för att integreras på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Forskningen om olika stöd- och hjälpinsatser till personer med intellektuella funktionsnedsättningar i skolan har ofta fokuserat på teknikstöd, anpassning, delaktighet och inkludering samt (pedagogisk) kunskap och kompetens. I den här studien tar forskarna emellertid utgångspunkt i en ofta diskuterad, mer sällan studerad frågeställning, och det är hur olika yrkesgrupper som arbetar i skolan uppfattar kvalitet i bemötandet av elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Studien har även ett jämförande syfte för att se ifall sådana uppfattningar skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper.

Så här gjorde forskarna

Datamaterialet insamlades genom en digital webenkät som distribuerades till 129 personer från 12 olika kommuner. Alla arbetade i gymnasieskolan; 23 som assistenter, 50 som lärare och 56 som speciallärare och specialpedagoger. Informanterna fyllde i både standardiserade och öppna frågor. Utifrån syftet i denna studie användes svaren från öppna frågor där informanterna ombads att med egna ord beskriva vad de menar är kvalitet i mötet med elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

Det här kom forskarna fram till

Det är framförallt två tydliga resultat som framträder i studien. För det första att kvalitet i bemötandet av elever med intellektuell funktionsnedsättning kan delas in i individuella, relationella och kontextuella egenskaper. Individuella egenskaper var nära förbundna med rollen som professionell och handlade bland annat om att vara självmedveten, vänlig och positiv, men också att vara bekant med enskilda elever för att känna till deras svagheter och styrkor, preferenser och ambitioner. Relationella egenskaper var mer tydligt relaterade till ansikte-mot-ansikte relationer och förmågan att vara ”ett steg före” eleverna för att bekräfta och anpassa situationer och övningar utifrån deras individuella behov. Att vara lyhörd och ha en viss känslighet inför enskilda individers behov antogs dessutom förbättra elevernas inlärningsförmåga, öka deras självkänsla och få dem att utvecklas som människor. Kontextuella egenskaper avsåg främst att förstå hur materiella och sociala sammanhang påverkade kvaliteten i bemötandet av eleverna. Det handlade bland annat om att förstå betydelsen av en anpassad lärandemiljö, ha kunskaper om funktionsnedsättningar och dess fysiska och sociala konsekvenser samt rådande funktionshinderpolitiska ideologi. Bland annat berörde man vikten av att alla elever bemöts likvärdigt utifrån sina individuella förutsättningar och inte särskiljs på grund av funktionsnedsättning.

För det andra visar studien att det finns skillnader i uppfattningar som hänger samman med respondenternas yrkestillhörighet. Framför allt lärare och assistenter betonade individuella aspekter medan specialpedagoger och speciallärare betonade kontextuella aspekter. Dessa skillnader tolkar författarna som ett uttryck för att de olika yrkesgrupperna har olika utbildningsbakgrund, roller och uppgifter i relation till elever med intellektuell funktionsnedsättning. Det sistnämnda indikerar att olika yrkesgrupper är föremål för olika förväntningar, vilket bidrar till olika normer och värderingar om till exempel vad som kännetecknar kvalitet i arbetet och i bemötandet av elever.

Så kan du förstå och använda forskningen

Studien har implikationer för praktiken. Det kanske mest centrala är att olika föreställningar om ett bra bemötande bland olika grupper av professionella kan inverka på elevernas utveckling och lärande. För att undvika sådana situationer pekar den här studien på betydelsen av att utveckla en gemensam, professionsöverskridande, förståelse över vad som är och inte är a) gynnsamma inlärningsmiljöer och b) kvalitet i bemötandet av elever med intellektuell funktionsnedsättning. Detta förutsätter en etablerad och delad teoretisk grund, både i utbildningar och i den praktiska verksamheten på enskilda skolor. En sådan utveckling skapar även goda förutsättningar för samverkan mellan olika yrkesgrupper och en utbildningskultur som utvecklar en mer likartad och holistisk syn på frågor som rör utbildning, lärande och bemötande av elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Mer information om artikeln:

Titel: Quality in professional encounters with students who have intellectual disabilities – experiences from special needs upper secondary schools in Sweden

Tidskrift: European Journal of Special Needs Education, 2020, 35:5, s 648-662.

Författare: Jan Hjelte och Jens Ineland, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. För mer information kontakta Jan Hjelte, jan.hjelte@umu.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.1080/08856257.2020.1743411

Publicerat fredag 12 februari 2021