Illustrationen visar sex personer som sitter vid ett bord.

Forskningsutblick: Möten med kvalitet – att bemöta elever med intellektuell funktionsnedsättning

I den här studien riktar forskarna Jan Hjelte och Jens Ineland uppmärksamheten mot hur olika yrkesgrupper som arbetar i skolan uppfattar kvalitet i bemötandet av elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Två tydliga resultat framträder i studien. För det första att uppfattningar om kvalitet i bemötande rymmer tre olika typer av egenskaper: individuella, relationella och kontextuella, och för det andra att det finns skillnader i uppfattningar som verkar bero på respondenternas yrkestillhörighet.

Ur ett elevperspektiv kan det innebära att olika föreställningar om ett bra bemötande inverkar på deras utveckling och lärande. För att undvika sådana situationer kan det vara viktigt att utveckla en gemensam, professionsöverskridande, förståelse över vad som kännetecknar kvalitet i bemötandet, både i utbildningar av professionella och i den praktiska verksamheten vid enskilda skolor.

Det här handlar forskningen om

Skola och utbildning har en viktig roll för människors välbefinnande, men även för att integreras på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Forskningen om olika stöd- och hjälpinsatser till personer med intellektuella funktionsnedsättningar i skolan har ofta fokuserat på teknikstöd, anpassning, delaktighet och inkludering samt (pedagogisk) kunskap och kompetens. I den här studien tar forskarna emellertid utgångspunkt i en ofta diskuterad, mer sällan studerad frågeställning, och det är hur olika yrkesgrupper som arbetar i skolan uppfattar kvalitet i bemötandet av elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Studien har även ett jämförande syfte för att se ifall sådana uppfattningar skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper.

Så här gjorde forskarna

Datamaterialet insamlades genom en digital webenkät som distribuerades till 129 personer från 12 olika kommuner. Alla arbetade i gymnasieskolan; 23 som assistenter, 50 som lärare och 56 som speciallärare och specialpedagoger. Informanterna fyllde i både standardiserade och öppna frågor. Utifrån syftet i denna studie användes svaren från öppna frågor där informanterna ombads att med egna ord beskriva vad de menar är kvalitet i mötet med elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

Det här kom forskarna fram till

Det är framförallt två tydliga resultat som framträder i studien. För det första att kvalitet i bemötandet av elever med intellektuell funktionsnedsättning kan delas in i individuella, relationella och kontextuella egenskaper. Individuella egenskaper var nära förbundna med rollen som professionell och handlade bland annat om att vara självmedveten, vänlig och positiv, men också att vara bekant med enskilda elever för att känna till deras svagheter och styrkor, preferenser och ambitioner. Relationella egenskaper var mer tydligt relaterade till ansikte-mot-ansikte relationer och förmågan att vara ”ett steg före” eleverna för att bekräfta och anpassa situationer och övningar utifrån deras individuella behov. Att vara lyhörd och ha en viss känslighet inför enskilda individers behov antogs dessutom förbättra elevernas inlärningsförmåga, öka deras självkänsla och få dem att utvecklas som människor. Kontextuella egenskaper avsåg främst att förstå hur materiella och sociala sammanhang påverkade kvaliteten i bemötandet av eleverna. Det handlade bland annat om att förstå betydelsen av en anpassad lärandemiljö, ha kunskaper om funktionsnedsättningar och dess fysiska och sociala konsekvenser samt rådande funktionshinderpolitiska ideologi. Bland annat berörde man vikten av att alla elever bemöts likvärdigt utifrån sina individuella förutsättningar och inte särskiljs på grund av funktionsnedsättning.

För det andra visar studien att det finns skillnader i uppfattningar som hänger samman med respondenternas yrkestillhörighet. Framför allt lärare och assistenter betonade individuella aspekter medan specialpedagoger och speciallärare betonade kontextuella aspekter. Dessa skillnader tolkar författarna som ett uttryck för att de olika yrkesgrupperna har olika utbildningsbakgrund, roller och uppgifter i relation till elever med intellektuell funktionsnedsättning. Det sistnämnda indikerar att olika yrkesgrupper är föremål för olika förväntningar, vilket bidrar till olika normer och värderingar om till exempel vad som kännetecknar kvalitet i arbetet och i bemötandet av elever.

Så kan du förstå och använda forskningen

Studien har implikationer för praktiken. Det kanske mest centrala är att olika föreställningar om ett bra bemötande bland olika grupper av professionella kan inverka på elevernas utveckling och lärande. För att undvika sådana situationer pekar den här studien på betydelsen av att utveckla en gemensam, professionsöverskridande, förståelse över vad som är och inte är a) gynnsamma inlärningsmiljöer och b) kvalitet i bemötandet av elever med intellektuell funktionsnedsättning. Detta förutsätter en etablerad och delad teoretisk grund, både i utbildningar och i den praktiska verksamheten på enskilda skolor. En sådan utveckling skapar även goda förutsättningar för samverkan mellan olika yrkesgrupper och en utbildningskultur som utvecklar en mer likartad och holistisk syn på frågor som rör utbildning, lärande och bemötande av elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Mer information om artikeln:

Titel: Quality in professional encounters with students who have intellectual disabilities – experiences from special needs upper secondary schools in Sweden

Tidskrift: European Journal of Special Needs Education, 2020, 35:5, s 648-662.

Författare: Jan Hjelte och Jens Ineland, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. För mer information kontakta Jan Hjelte, jan.hjelte@umu.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.1080/08856257.2020.1743411

Möten med kvalitet – Så bemöter du elever med intellektuell funktions-nedsättning

Hur bemöter vi elever med IF på bästa sätt?

IF = Intellektuell funktionsnedsättning.

Vad är kvalitet i mötet med dem?

Det handlar den här studien om.

Den är skriven av forskarna

Jan Hjelte och Jens Ineland.

De märkte att det finns skillnader i

hur personal i skolan ser på kvalitet.

De märkte också att olika yrkes-grupper

verkar ha olika uppfattning.

Forskarna såg två tydliga resultat

Du kanske ser på kvalitet på ett visst sätt

om du har ett visst yrke.

Det såg forskarna tydligt.

 

Det andra de såg var tre olika saker

som kan göra att du ser på kvalitet

i hur vi bemöter elever med IF

på olika sätt.

 

Det är egenskaper som är:

  1. individuella.
  2. relationella.
  3. kontextuella.

 

Vi förklarar det här snart.

 

Bemötandet påverkar eleverna

Elever lär sig bättre om de bemöts på ett bra sätt.

Bemötandet påverkar hur de utvecklas.

Det är därför viktigt att vi förstår

vad som gör att ett möte blir bra.

Om vi alla har olika uppfattning om det

finns det risk att det blir dåligt för eleven.

 

Vi behöver utveckla en gemensam förståelse.

Den behöver vara samma

oavsett vad du jobbar med.

 

Den här kunskapen måste lärar-utbildningar lära ut.

Men den måste också finnas i skolan.

 

Det här handlar ofta IF-forskning om

Skolan har en viktig roll för att

människors ska må bra.

Utbildning är också viktigt för att vi

ska kunna få ett arbete.

Det är viktigt för att vi ska hitta

vår plats på jobbet och i samhället.

 

När andra forskare har forskat om

elever med intellektuell funktionsnedsättning

har det ofta handlat om stöd och hjälp.

Du vet:

 

  • teknik-stöd.
  • anpassning.
  • delaktighet.
  • inkludering.
  • pedagogik.
  • kunskap.
  • kompetens.

 

Det här handlar den här studien om

Forskarna Jan Hjelte och Jens Ineland

har undersökt en annorlunda fråga.

Det talas ofta om kvalitet i bemötande.

Men det är inte många som har forskat om det.

 

Frågan är:

Hur uppfattar du kvalitet i bemötandet av elever

med intellektuella funktionsnedsättningar?

 

Forskarna ställde frågan till olika

yrkes-grupper som arbetar i skolan.

Forskarna ville jämföra dem.

Har de olika uppfattning?

 

Så här gjorde forskarna

Forskarna lät 129 personer göra en

enkät på webben.

De fick svara på frågor.

Personerna var från 12 olika kommuner.

 

Alla arbetade på gymnasiet.

Det var:

  • 23 assistenter.
  • 50 lärare.
  • 56 special-lärare och special-pedagoger.

 

En del frågor var fler-vals-frågor.

Andra var frågor där du själv skriver ett svar.

De fick förklara med egna ord

vad de menar är kvalitet i mötet med

elever med IF.

 

Det här kom forskarna fram till

Det är som sagt två tydliga resultat i studien.

Det ena är det där om att olika yrkes-grupper

kan ha olika syn på hur man bemöter

elever med IF på ett bra sätt.

Det andra är att bemötandet kan bero på

tre olika egenskaper:

  1. individuella.
  2. relationella.
  3. kontextuella.

Individuella egenskaper

Individuella egenskaper hör ihop med

din roll som professionell i ditt yrke.

Det handlar om att vara

 

  • själv-medveten.
  • vänlig.
  • positiv.
  • bekant med enskilda elever.

Hur bra känner du dina elever med IF?

  • Vad är de bra på?
  • Vad är de dåliga på?
  • Vad gillar de?
  • Vad har de för ambitioner?

Relationella egenskaper

Relationella egenskaper

hör tydligare ihop med

din relation till en elev.

Hur bra funkar det när du talar med

en elev med IF ansikte mot ansikte?

Är du bra på att vara ett steg före?

Alltså, så här:

  • Anpassar du situationen till eleven?
  • Ger du övningar utifrån elevens behov?
  • Bekräftar du eleven?
  • Är du lyhörd?
  • Har du en viss känslighet inför elevens behov?

Att du är lyhörd för en elevs behov är viktigt.

Det är viktigt att du inte bara klampar på.

Om du är lyhörd kan du:

  • göra det lättare för eleven att lära sig.
  • öka elevens själv-känsla.
  • få eleven att utvecklas som människa.

Kontextuella egenskaper

Kontextuella egenskaper handlar om

att förstå hur olika sammanhang

påverkar hur vi bemöter eleverna.

Exempel:

  • Förstår du vilken betydelse en
    anpassad lärande-miljö har för elever med IF?
  • Har du kunskap om
    intellektuell funktionsnedsättning?
  • Vet du hur IF påverkar eleven?
  • Är eleven en i gänget
    eller får eleven inte vara med?
  • Känner du till hur vi i Sverige
    politiskt ser på IF?

Det är viktigt att alla elever bemöts likvärdigt.

Bemöt dina elever utifrån deras

egna förutsättningar.

Men särskilj inte elever!

Ingen ska pekas för att

den har en funktionsnedsättning.

 

Om du använder mer individuella

eller kontextuella egenskaper

beror på vilket yrke du har

Studien visar att det finns skillnader i uppfattningar.

Det hänger ihop med vilket yrke du har.

Gissa vilka egenskaper lärare ofta

tyckte var viktigast?

Individuella egenskaper.

Alltså att vara proffsig,

vänlig och positiv.

Assistenterna tyckte samma.

Gissa vilka som tyckte det var viktigast med

kontextuella egenskaper?

Alltså det där med att förstå hur

sammanhang påverkar eleven.

Det var ofta specialpedagoger och

speciallärare.

Forskarna tolkar skillnaderna så här:

  • Yrkesgrupperna har olika utbildning.
  • De har olika roller.
  • De har olika uppgifter.

Så kan du förstå och

använda studien

Om du bemöter elever med IF på ett bra sätt

är det bra för eleverna.

Att olika yrkesgrupper bemöter elever olika

kan påverka hur de utvecklas och lär sig.

Forskarna tycker därför att alla i skolan

borde ha en gemensam förståelse.

Exempel:

  • Vad är en bra miljö för att lära sig?
  • Vad är inte en bra miljö?
  • Vad är kvalitet i bemötandet?
  • Vad är inte kvalitet?

För att kunna hitta gemensamma svar

behöver det finnas delad teori.

Den behöver högskolor lära ut.

Men även de som redan jobbar i skolan

behöver få sådan kunskap.

Gemensam kunskap vore också bra

för samverkan mellan olika yrkesgrupper.

Det vore bra för elever med

intellektuell funktionsnedsättning.

 

Läs hela artikeln

Quality in professional encounters with

students who have intellectual disabilities –

experiences from special needs

upper secondary schools in Sweden

 

Om forskarna

Jan Hjelte och Jens Ineland

Institutionen för socialt arbete

Umeå universitet.

 

För mer information

Kontakta Jan Hjelte

jan.hjelte@umu.se.

Publicerat fredag 12 februari 2021