Forskarskola med inriktning specialdidaktik breddar kunskapen

I början av november 2017 kom beskedet att Vetenskapsrådet har anslagit närmare 40 miljoner till forskarskolan Special Education for Teachers Educators. Den fyraåriga forskarskolan som har Malmö universitet som huvudlärosäte är en stor och värdefull satsning för att öka den specialpedagogiska kompetensen hos lärarutbildare.

Forskarskolans syfte är både att generera fler lärarutbildare som har kompetens i specialpedagogik och ett bredare vetenskapligt underlag för lärares arbete. Ett av forskarskolans viktiga mål är att bidra med ny kunskap om hur fler elever ska lyckas i skolan. Huvudsökande Mona Holmqvist, professor vid Malmö universitet och forskningsledare, berättar:

– Vår inriktning är specialdidaktik inom olika områden. Vi kommer att fokusera på praktik i klassrummet med utgångspunkt i relationen mellan undervisande och lärande i olika situationer.

– En del av forskarskolan kommer att vara inriktad på fördjupad specialdidaktik rörande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eftersom vi dels behöver stärka det området och dels med tanke på de nya examensmålen för blivande speciallärare och specialpedagoger. De andra fördjupningarna är läs- och skriv, matematik och intellektuella funktionsnedsättningar. Ytterst handlar forskarskolan om att genom lärarutbildningen bredda kunskapen hos lärare så att elever i behov av extra anpassningar ska få en mer gynnsam utveckling i skolan. I dag vet vi att många elever dagligen går till skolan utan att få den hjälp de skulle behöva, eller kanske till och med stannar hemma.

Bredare kunskap är målet

– Jag vill betona att behovet inte handlar om att vi har dåliga lärare nu, eller om en inbyggd ovilja. Inte alls, det handlar snarare om att det behövs en breddad kunskap i lärarutbildningen i hur man, ofta med enkla medel, kan göra anpassningar som gör väldigt stor skillnad för eleven. Det handlar främst om på vilka sätt vi kan tänka nytt kring elever i behov av extra anpassningar och vidga vår förståelse för alternativa sätt. Det kan exempelvis handla om valfriheten för elever att ta in lärarens undervisning genom hörlurar för att kunna sålla bort andra ljud och på så sätt kunna koncentrera sig bättre, alltså att läraren bär en mygga.

– För elever där det periodvis är oöverstigligt att vistas i skolmiljön kan robotar i klassrummet vara ett alternativ till att följa undervisningen. Och om det är den sociala interaktionen som är problemet kan inte lösningen vara att ta bort de sociala kontakterna – utan då behöver skolan istället stötta i att hantera dessa. Målet med skolgången är ju att komma in i samhället och bli en fungerande vuxen i slutänden och då måste man kunna hantera sociala kontakter.

Forskare från Malmö universitet, Högskolan i Kristianstad, Karolinska institutet och Linnéuniversitet ingår i forskarskolan. Inom ramen för anslaget finns nio doktorander finansierade som kommer att examineras vid Malmö universitet eller Linnéuniversitetet som båda har examensrättigheter i pedagogik och specialpedagogik.

Investering för arbetsgivaren

– Ansökan till de nio platserna kommer att gå ut under våren och är riktad till de som är anställda som lärarutbildare vid ett lärarutbildningsprogram i Sverige. Annonsering kommer att ske på våra respektive lärosätens webbplatser och i olika lärartidningar runt mars månad. Bra att veta är också att vi siktar på att ta in fler än dessa nio doktorander som är finansierade inom anslaget. Det går även för behöriga att söka medfinansiering från den egna arbetsgivaren. Jag hoppas verkligen att det finns läsare som tar chansen att söka och att deras arbetsgivare ser detta som en investering för framtiden. Behoven av forskning kommer definitivt att finnas under lång tid framöver, fortsätter Mona.

En stor förhoppning är att skapa en stark och bra forskargrupp under dessa fyra år, och att den ska ge ringar på vattnet över tid för att ytterligare stärka den vetenskapliga
grunden.

– Vi vet att det ger styrka när flera arbetar samtidigt, inte med exakt samma sak, men inom samma område. Kontakterna i gruppen, även om man tillhör olika lärosäten i vardagen, är en framgångsfaktor. Vår förhoppning är också att om vi skapar en bra forskargrupp med goda förutsättningar nu, så kommer det i sin tur att generera fler doktorander framöver.

Forskarskolan planerar att starta hösten 2018 med siktet på att få en god bredd inom det specialpedagogiska forskningsfältet och en hög kvalitativ forskning både nationellt och internationellt sett. Redan nu finns internationella forskare kopplade till forskarskolan i en så kallad advisory board.

– Forskarskolan känns aktuell, viktig och väsentlig. Vi skapar den för att kunna förstärka stödet till elever. Det här är till syvende och sist en satsning för eleverna, avslutar Mona.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 1 2018

Forskar-skola i Malmö med inriktning på special-didaktik ger oss bredare kunskap

Den svenska forskarskolan
Special Education for Teachers Educators
får nästan 40 miljoner kronor
av Vetenskaps-rådet.
Utbildningen vid forskarskolan
tar fyra år.
Det är en värde-full och stor satsning
för att de som utbildar lärare
ska lära sig mer om special-pedagogik.
I vår kan du som är behörig söka
en av de nio doktorand-tjänsterna.
Forskarskolan är kopplad till Malmö universitet.

Hur ska vi få fler elever att lyckas i skolan?
En av forskarskolans viktigaste uppgifter
är att ge oss nya svar på den frågan.
Forskarskolan ska också ge oss
fler lärar-utbildare som har
kompetens i specialpedagogik.
Och det ska vara vetenskapligt.

Mona Holmqvist är professor
vid Malmö universitet.
Hon är också forsknings-ledare.
Mona berättar:

– Vår inriktning är specialdidaktik
inom olika områden.
Vi kommer att fokusera på
praktik i klass-rummet.
Vi utgår ifrån förhållandet mellan
att undervisa
och att lära sig det som läraren undervisar.

Mona förklarar att mycket handlar om
extra anpassningar.
Man vill ge lärare mer kunskap
så elever som behöver extra anpassningar
ska få det bättre i skolan.
Vi vet att många elever idag
går till skolan varje dag
utan att få den hjälp de behöver.
Andra går inte ens till skolan.

– En del av forskarskolan kommer att
specialisera sig på för-djupad specialdidaktik
om neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.
Vi behöver bli bättre på det.
Dessutom kommer de som ska bli
special-lärare och special-pedagoger
att behöva den kunskapen.
Det ingår i de nya examens-målen.

– Det andra vi kommer att specialisera oss på
är läs- och skriv, matematik
och intellektuella funktionsnedsättningar,
säger Mona.

Målet är bredare kunskap

– Det handlar inte om att
vi har dåliga lärare i Sverige.
Det vill jag säga klart och tydligt.
Det handlar inte heller om att
lärarna inte bryr sig.
Så är det inte alls.
Det handlar mer om att
vi behöver en breddad kunskap
i lärar-utbildningen.
Hur gör man bra anpassningar?
Ofta kan man göra bra anpassningar
på ett enkelt sätt.
Det gör ofta väldigt stor skillnad
för eleven.

Kan du ge något exempel
på bra anpassning?

–Det kan exempelvis vara
att låta elever ha hör-lurar på sig
för att slippa ljud som stör.
Då kan eleven koncentrera sig bättre.
Om läraren talar
genom en liten mikrofon
kan eleven lyssna på undervisningen
med hörlurarna på.
Det handlar alltså om
att tänka på nya sätt
kring elever som behöver
extra anpassningar.

Kan robotar i klassrummet
vara en lösning?

– Ja, ibland kan det vara en lösning.
För elever som har väldigt svårt för
att vara i skol-miljön
kan robotar funka som stöd.
Men om eleven har problem
med att umgås med andra,
då behöver skolan stötta eleven
att klara av det.
Då är en robot ingen bra idé.
Målet med att gå i skolan
är ju att komma in i samhället
och bli en vuxen person som fungerar.
Då måste man klara av
kontakten med andra människor,
säger Mona.

I forskarskolan finns forskare från
Malmö universitet,
Hög-skolan i Kristianstad,
Karolinska institutet
och Linné-universitet.
Pengarna från Vetenskapsrådet
kommer att räcka till
nio doktorander
som kommer att ta examen på
Malmö universitet
eller Linnéuniversitetet.
De två universiteten har nämligen båda
examens-rättigheter i pedagogik
och specialpedagogik.

Det är en investering för arbets-givaren

Hur söker man till forskarskolan?
– Man kommer att kunna söka
en av de nio platserna på forskarskolan
under våren.
Vi kommer att ha en plats-annons
på våra universitets hem-sidor
och i olika lärar-tidningar.
Håll utkik i mars.
Vi riktar oss till de som är anställda
som lärarutbildare
vid ett lärar-utbildnings-program
i Sverige.

Tar ni bara in nio doktorander?
– Nej, vi siktar på att ta in fler
än de nio doktorander
som är finansierade
av Vetenskapsrådet.
Man kan även söka
om man har en arbetsgivare
som betalar för utbildningen.
Jag hoppas verkligen att det finns läsare
som tar chansen att söka.
Jag hoppas att deras arbetsgivare
ser det här som en investering för fram-tiden.

Man vill så klart
skapa en bra forskar-grupp
under de här fyra åren.

– Vi vet att gruppen blir stark
när flera personer arbetar samtidigt,
inte med exakt samma sak,
men inom samma område.
Kontakterna i gruppen är värdefulla.
Vi hoppas att
om vi lyckas bra nu
blir det en fortsättning
även efter de fyra åren,
med fler doktorander.

Forskarskolan planerar
att starta hösten 2018.
Man satsar på hög kvalitet
och en forskning som är viktig
både i Sverige och utomlands.
Redan nu finns det
internationella forskare
som är kopplade till forskarskolan.

– Forskarskolan känns verkligen viktig.
Vi skapar den för att kunna
förstärka stödet till elever.
Det här är en satsning för elevernas skull,
säger Mona.

Nyheten är tidigare publicerad
i tidningen Lika värde 1 2018

Publicerat måndag 22 oktober 2018