Forskarintervju: Tidig upptäckt och tidiga insatser ger alla barn möjlighet att utvecklas

Att tidigt förebygga lässvårigheter i svensk skola borde vara en självklarhet, men alltför ofta kommer insatserna för sent. Många elever halkar efter och går ut skolan utan godkända betyg. Nu visar Camilla Nilvius i sin doktorsavhandling att undervisningsmodellen Response to Intervention, RTI, väsentligt minskar antalet elever med skolsvårigheter genom tidig upptäckt och tidiga insatser. 

Camilla hade länge frågat sig varför vi i Sverige har flest specialpedagogiska insatser i årskurs 9, då det ofta är försent att hjälpa eleverna. 

– Det visar på att någonting är fel. Hon ifrågasatte också reaktionen när den dåliga trenden i PISA-studierna bröts, och kurvorna började peka uppåt. 

– Alla var nöjda och glada. Men tittade man bakom siffrorna så såg man att 18 procent av eleverna i årskurs 9 läste på en så pass låg nivå att de varken kunde delta i samhället eller fortsätta i gymnasiet. Vi har en exkluderingsfunktion inbyggt i vårt system. Det ska inte vara så många barn som lämnar skolan utan att kunna läsa tillräckligt bra.

Pilotprojekt med RTI-modellen

Hon vill lyfta fram evidensbaserad undervisning som superviktig, och menar att vi inte är så noga med sånt i Sverige. Trender kommer och går. Vem som helst kan ge ut läromedel eller hitta på nya metoder utan att det stöds av forskningen. Som adjunkt på Linnéuniversitet fick Camilla förslaget av sin professor att göra ett pilotprojekt av den amerikanska RTI-modellen. Hon fick möjlighet att testa den på årskurs 2 i några skolor under ett läsår. Det var så hon kom in i det. 

RTI-modellen är indelad i tre så kallade lager. Lager ett utgörs av evidensbaserad undervisning för alla elever i den ordinarie klassrumsverksamheten. Elever som inte utvecklar tillräckliga kunskaper och förmågor får mer intensiva och individuella insatser genom extra undervisning i mindre grupper, vilket motsvarar lager två. De elever som fortfarande inte utvecklat sina förmågor och kunskaper får delta i lager tre som innebär ännu intensivare insatser, kanske i form av en-till-en-undervisning under en period. 

Fyra studier i avhandlingen

Camilla började sin forskarutbildning med att utföra en metaanalys, det vill säga en översiktsstudie över de studier som redan fanns. Syftet var att studera effekterna av lager 2-interventioner på ordavkodningsförmågan hos elever som riskerar att utveckla lässvårigheter. Analysen motsvarar den första studien i doktorsavhandlingen som är indelad i fyra studier. Den andra studien syftade till att jämföra hur ordavkodning och läsförståelse skiljer sig mellan elever som genomgått RTI-insatser och elever som haft ordinarie undervisning, samt lärarnas intryck av modellen. I den tredje studien undersökte Camilla om RTI-modellen lyckas att identifiera och minska antalet elever som riskerar att få lässvårigheter. Dessutom undersökte hon i vilken utsträckning eleverna bibehåller en förbättrad läsförmåga.Här studerades 113 elever som genomgick RTI under årskurs 1 och 2, för att sedan jämföras med en referensgrupp från databasen LegiLexi. Den fjärde studien var teoretisk och syftade till att se möjligheterna i en förening av RTI-modellen och ”Lesson study”, som är en metod för lärarsamarbete. 

Metoden fungerar bra

Resultatet visade att RTI fungerar mycket bra för att tidigt identifiera elever med lässvårigheter, och låta dem utvecklas utan att falla tillbaka. För de 3–4 procent elever med mycket stora inlärningssvårigheter föreslår Camilla att ett ytterligare lager läggs till modellen. I detta fjärde lager skulle eleverna få möjlighet att arbeta med assisterande teknik, till exempel inläsningstjänster under en intensiv träningsperiod. Insatsen måste också få ta tid, så att barnen kan lära sig att arbeta självständigt. 

– Några barn har så stora svårigheter att det är svårt att hjälpa dem ända fram, det kan handla om språkstörning eller dyslexi. Men det som visade sig överraskande bra var att så många elever svarade så bra på gruppundervisningen. Hälften av eleverna kunde gå tillbaka till den ordinarie undervisningen efter den här ”boosten”. Dessutom backade de inte jämfört med referensgruppen, där 10 procent av eleverna försämrade sin läsning. 

Det positiva resultatet ger också incitament till att testa RTI-modellen i andra ämnen som exempelvis matematik, men även att studera för-och nackdelar i en större skala. Det skulle också vara spännande att ta del av elevers och föräldrars perspektiv över tid. 

Skapa samverkan mellan speciallärare och lärare

Camilla menar att möjligheten till implementering av RTI-modellen i svensk skola är beroende av flera faktorer. Politisk vilja är en. Det har tidigare sneglats på Finland som sedan länge har en variant som ligger väldigt nära RTI. Där får 20–30 procent av eleverna intensiva insatser någon gång. Så ser det inte ut i Sverige. Det är också viktigt att nå skolledarna, som inte alltid har tillräckliga resurser. Rektorer måste börja tänka på ett organisatoriskt plan och skapa samverkanstillfällen mellan speciallärare och lärare. Undervisningen och insatserna måste samordnas så att det inte blir parallella spår. De inblandade måste vara nära varandra under insatserna och diskutera metoderna. 

– Att specialläraren finns med i klassrummet, det är min dröm.

Det är viktigt att tidigt hjälpa barn som kan få svårt att lära sig läsa

Många barn kämpar med läs-svårigheter.
Det borde vara själv-klart
att hjälpa barnen
innan de får problem.
Men ofta får de hjälp för sent.
Många elever blir efter i skolan.
De går ut nian utan god-kända betyg. 

Camilla Nilvius har kanske hittat en lösning.
Hon har skrivit en doktors-avhandling.
Den handlar om RTI.

RTI är en undervisnings-modell.
Med den får inte lika många elever
det svårt i skolan.
Lärarna upptäcker problem tidigt
och sätter in hjälpen tidigt.

RTI = Response to Intervention.

Många elever har svårt att läsa
i årskurs nio

Vi har flest special-pedagogiska insatser
i årskurs nio i Sverige.
Varför är det så?
Det hade Camilla Nilvius undrat länge. 

I nian är det ofta för sent
att hjälpa eleverna.

– Det visar på att någonting är fel,
säger Camilla.

För några år sen
fick Sverige bättre resultat
i den internationella PISA-studien.

Svenska elever hade blivit
lite bättre på att läsa.

– Alla var nöjda och glada,
säger Camilla.

Camilla tyckte det var lite konstigt.
För stämmer det?
Är eleverna bättre på att läsa nu?

– Nja.
18 procent av eleverna i årskurs 9
läste på en låg nivå.
De kunde inte fortsätta i gymnasiet.
De kunde inte delta i samhället.

En del elever
hade alltså blivit bättre
på att läsa.
Men inte alla.

– Det ska inte vara så många barn
som lämnar skolan
utan att kunna läsa
tillräckligt bra.

Det är fel i systemet,
menar Camilla.
Det leder till att 
en del inte får vara med.
Det är exkluderande.

Bra undervisning är viktigt

Camilla ser ett annat problem också.
Undervisningen är inte alltid
baserad på forskning.

Det är super-viktigt med forskning,
säger Camilla.

Men det är inte så noga
med sånt i Sverige.

Vem som helst 
kan hitta på nya metoder.
Vem som helst
kan ge ut läro-medel.

Trender kommer och går. 

Camilla testade RTI-modellen

Camilla är lärare på Linné-universitet.
Professorn tyckte atthon skulle testa RTI-modellen. 

Det blev ett projekt av det.
Camilla testade RTI
på elever i tvåan i låg-stadiet.
Det var i flera skolor.

Hon höll på i två år.

Det här är RTI-modellen

RTI är en amerikansk modell
för undervisning.

Den är indelad i tre lager.

  1. Lager ett:
    Alla elever får undervisning
    i klass-rummet.
  2. Lager två:
    Extra undervisning i mindre grupper.
    För elever som behöver mer hjälp.
  3. Lager tre:
    Mer intensiva insatser.
    För dem som kanske behöver
    sitta själv med en lärare.

RTI fungerar bra

Camilla gjorde ett stort arbete
med fyra olika sorters studier.
Resultatet visar att RTI 
fungerar mycket bra.

Med RTI-modellen kan vi

  • tidigt se om barn har läs-svårigheter.
  • få eleverna att bli bättre på att läsa.
  • undvika att de glömmer
    vad de har lärt sig.

Undervisningen i mindre grupper
funkade bra på många elever.
Hälften av eleverna
kunde gå tillbaka till klassen
efter ett tag.

De glömde inte heller
vad de hade lärt sig.
Det var bra.

Några elever har
riktigt stora svårigheter

Tre till fyra procent av eleverna
har mycket svårt att lära sig läsa.
För de eleverna
funkar modellen mindre bra.

Men Camilla har en idé.
För de här eleverna
skulle man kunna ha ett lager fyra.

Lager fyra:
Eleverna får träna med teknik.
Ett exempel på det är
inläsnings-tjänster.

Det måste få ta tid.
Barnen behöver lära sig
att arbeta på egen hand.

– Några barn har språk-störning.
Några har dyslexi.
Då är det svårt att hjälpa dem
ända fram,
säger Camilla.

De eleverna skulle behöva ett lager fyra i RTI-modellen.

Funkar RTI i matte också?

RTI-modellen fungerade alltså bra
för att lära sig läsa.
Det vore därför intressant
att testa den i andra ämnen.

Skulle det funka i matematik?
Vilka är för-delarna?
Finns det nack-delar?

Och vad tycker eleverna själva?
Det vore spännande att ta reda på.

Kan vi införa RTI i Sverige?

Det går att införa RTI-modellen.
Men politikerna måste vilja det,
menar Camilla.

Skol-ledarna måste också få
tillräckligt med pengar
och tid till RTI.

Rektorerna måste se till
att special-lärare och lärare
får jobba ihop.

De behöver jobba nära varandra.
De måste diskutera tillsammans.

I Finland har de något som
liknar RTI väldigt mycket.
De har haft det länge.

I Finland är det vanligt med hjälp.
Ungefär 30 procent av eleverna
får det någon gång.

Så är det inte i Sverige.
– Att special-läraren är med i klassrummet,
det är min dröm,
säger Camilla.

Mer om Camillas avhandling 

I Camillas Nilvius doktors-avhandling
finns det fyra studier.
De handlar alla om RTI-metoden

Studie ett om RTI

Barn som har svårt att lära sig läsa
får undervisning i mindre grupp.

Hjälper det?

Camilla läste många studier
som redan finns.
Hon analyserade studierna.

Studie två

Camilla jämförde elever
som har fått RTI-insatser
med elever som inte fått det.

Vilka blir bättre på att läsa?
Förstår de vad de läser?
Hur skiljer det sig?

Och vad tycker lärarna om RTI?

Studie tre

Lyckas lärarna se
vilka som kan få läs-svårigheter?

Gör modellen att
vi får fler elever
som lär sig läsa bra?

Och är de bra senare också?
Eller glömmer de
vad de har lärt sig?

Camilla studerade 113 elever.
De hade RTI under årskurs 1 och 2.

Camilla jämförde eleverna
med en referens-grupp.
Det var uppgifter om elever.
Hon hittade dem i en data-bas. 

Studie fyra

Den fjärde studien var teoretisk.
Skulle man kunna använda
både RTI och Lesson study?

Lesson study är en metod
för lärar-samarbete.

Artikeln är tidigare publicerad i Lika värde nummer 4, 2022

Ladda ned tidningen Lika värde i vår webbutik

Publicerat torsdag 26 januari 2023