Konkreta råd om undervisning på distans

Här hittar du konkreta råd att använda i din skolvardag när du undervisar på distans.

Andra sidor hos oss på SPSM om undervisning på distans:

Förutsättningar - Organisation

Skolledningen behöver samla och leda arbetet för att skapa förutsättningar för en tydlig samsyn inom organisationen. Elevhälsans olika kompetenser, lärare, it-stöd och resurspersoner måste få förutsättningar för att samarbeta. Att hitta tydliga kommunikationsvägar är centralt. Samarbete för att hitta möjligheter och ta bort hinder är viktigt.

  • Finns det en möjlighet till en enhetlig digital miljö, med en tydlig struktur där lektioner följer samma upplägg och elevernas ordinarie schema följs i den utsträckning det går?
  • Har eleverna tillgång till digital enhet och internetuppkoppling hemma? Finns det en plan för de elever som saknar digital enhet och internetuppkoppling? Ta reda på hur tillgången till digitala verktyg ser ut för eleverna. Elever som i skolan använder digitala verktyg som stöd i skolarbetet behöver ha tillgång till dessa även hemma.
  • Verktyg och lärresurser som används behöver vara tillgängliga för elever med olika funktionsnedsättningar och fungera tillsammans med deras övriga utrustning. Det kan till exempel handla om elever med synnedsättning som behöver speciell programvara som skärmläsare och talsyntes, eller elever med rörelsehinder som behöver alternativa styrsätt.
  • Elever i behov av stöd behöver få det även när skolan bedrivs på distans. Speciallärare och specialpedagoger kan stötta lärare i planering och genomförande av undervisning.
  • Lägg upp grupper och forum för digitalt samarbete. Relationer är viktiga och kamrater kan bidra till trygghet för många elever.

Det finns elever som av särskilda skäl inte kan eller bör studera hemifrån. Arbeta tillsammans med elevhälsoteamen för att hitta lösningar för hur eleverna bäst kan beredas en fysisk plats så att de på ett säkert och tryggt sätt kan ta del av undervisningen. Var uppmärksam och gör en bedömning kring vilka elever som kan behöva stöd från flera aktörer som till exempel socialtjänst och hälso- och sjukvården.

Pedagogisk miljö - Didaktiska frågor

  • Arbeta enligt ett schema med tydlig struktur. Sammanhållen dag kan vara att föredra.
  • Se över vilka extra anpassningar och eventuellt särskilt stöd som eleven har. Lyssna på och planera med eleven.
  • Ge korta, tydliga och tidsbegränsade uppgifter.
  • Se till att eleven har tillgång till anpassningar och stöd så långt som möjligt.
  • En del elever kan känna sig utsatta vid ständig uppkoppling med bild. Försök hitta en balans i när bild behöver vara påslagen.

Prioritera vilka uppgifter som är viktigast i relation till elevens kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Tänk också på vad som är rimligt.

Avgränsa uppgifter till de elever som har svårt med längre självständiga uppgifter.

Tydliggör vad som förväntas av eleven och se till så att eleven har förstått. Utgångspunkten kan vara följande frågor:

  • Vad ska jag göra?
  • Var ska jag vara?
  • Hur ska jag göra det?
  • När ska jag göra det?
  • Hur länge ska jag göra det?
  • Vad händer sedan?

Återkoppla. Se till att kontinuerligt lägga in återkoppling. Ha bestämda tider för detta. Tänk på att behovet av kontakt varierar, en del behöver tätare och mer.

Extra anpassningar

En del elever har extra anpassningar inom ramen för undervisningen i skolmiljön. När undervisning sker på distans bör man vara uppmärksam på vilka anpassningar som behövs. Det kan handla om samma anpassningar eller andra anpassningar, även andra elever som behöver anpassningar, i undervisning på distans.

Exempel på extra anpassningar i skolmiljö och hur de kan se ut vid undervisning på distans:

Individuell genomgång av dagen

Telefonsamtal, sms eller digital kontakt i början av skoldagen. Möjlighet att gå igenom dagens schema.

Täta avstämningar med eleven

Telefonsamtal, sms eller digital kontakt. Prata med eleven om hur hen önskar ha kontakt. För vissa elever kan det vara viktigt att ha videosamtal för att se varandra.

Eget schema

Ge möjlighet att se dagen på liknande sätt som tidigare. Viktigt är att tidsätta dagen och aktiviteterna. Exempel på schema med bildstöd på Specialpedagogerna Sundbybergs webbplats.

Rastschema

Eleverna kan behöva stöd i vad man kan göra under en paus hemma. De kan också behöva stöd gällande aktiviteter utomhus.

Korta, avgränsade uppgifter

Det är viktigt att uppgifterna är korta och tydliga när elever ska arbeta mer självständigt. Finns det möjlighet till att skapa digitala forum där små grupper av elever kan arbeta tillsammans? Det är bra med förtydligande instruktioner exempelvis genom filmad genomgång eller "Att göra-lista".

Extra tydliga instruktioner

Många elever har nytta av bildstöd, tydlig struktur och ordningsföljd. Använd gärna frågorna på vår sida om tydliggörande pedagogik.

Stöd att sätta igång och avsluta arbete

För många elever underlättar det med uppgifter som är uppdelade i korta delar, så att eleven ser början och slut på uppgiften. Om möjligt, ha kontinuerlig kontakt med eleven via digitalt forum, telefon eller sms.

Digitala verktyg med anpassade programvaror som talsyntes- och rättstavningsprogram

Se till så att de digitala verktyg som eleven använder i skolan fungerar och finns tillgängliga hemma.

Tidshjälpmedel

Fysiskt tidshjälpmedel, timer eller app på mobiltelefon kan användas vid distansundervisning. Påminnelser genom kalenderfunktion eller sms kan förbereda kommande aktivitet, avslut eller övergång.

Hjälp att förstå texter

Ge eleven möjlighet att ställa frågor. Använd digitala ordlistor, ordförklaringar, filmer som förklarar textens innehåll. Låt eleven arbeta i digitala grupper eller par om möjligt.

Särskilt stöd

Var uppmärksam på elever som har beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram. Verksamheten behöver tillsammans med elev och vårdnadshavare (för elever under 18 år) hitta former för att upprätthålla stödet i undervisning på distans. Tillsammans kan man hitta flexibla individuella lösningar utifrån elevens behov. Behöver ni stöd eller råd kontakta Fråga en rådgivare.

Bedömning på distans

För att samla underlag för bedömning när undervisningen sker på distans behöver uppgifterna utformas med extra struktur och tydlighet, så att eleverna känner sig trygga i vad som förväntas. Var extra tydlig med både hur uppgiften ska genomföras och hur den kommer att utvärderas. Glöm inte bort de anpassningar som eleven har. Dessa bör följa med in i undervisningen på distans och vid bedömningstillfällena. I våra publicerade frågor och svar finns en fråga kring undantagsbestämmelsen och undervisning på distans.

  • Fokusera på vad som är viktigt att bedöma och vad som ger mest information om elevens kunskaper. Utforma sen uppgifter som svarar på det.
  • Välj mindre och tätare bedömningstillfällen, i skiftande former. Varierade sätt att visa sina kunskaper på är viktigt. Använd film, ljud, bild och delade dokument. Använd de verktyg som eleverna känner till och sen tidigare kan hantera. Om nya verktyg eller resurser används utbilda i och använd dessa innan bedömningstillfället.
  • Använd dig av dina kollegor för att bedöma tillsammans. Finns det belägg för kunskaper i era ämnen som ni kan använda er av gemensamt? Vad ser dina kollegor för kunskaper och förmågor hos eleven? Vad ser du?
  • Arbeta formativt i större utsträckning. Ge tät och kontinuerlig feedback, för att säkerställa att din undervisning verkligen kommer eleven tillgodo, men också för att eleven ska få förståelse för och kontroll över sin egen lärandeprocess. Använd dig av era digitala kanaler för att samtala med eleven – inte bara genom mail eller chatt.
  • Försök att skapa forum för gruppsamtal genom era digitala verktyg för att kunna bedöma till exempel diskussioner eller praktiska uppgifter.

Social interaktion kan ha en särskild betydelse när undervisningen eller bedömningen sker på distans. Det digitala formatet kan därför fungera bra för examinationer i form av muntliga redovisningar, observationer eller arbeten där eleverna arbetar tillsammans i mindre grupper och där du ser till att alla får komma till tals. Andra konkreta bedömningssituationer kan vara att observera och följa olika slags arbetsprocesser med tydliga slutmål.

Skolverket

Förskola

Under pandemin kan en del förskolor behöva stänga och en del barn är hemma på grund av symptom eller för att de tillhör riskgrupp.

1. Delaktighet på distans

Med hjälp av digitala verktyg kan barnen vara delaktiga i undervisningen trots att de inte är på plats i förskolan. Det kan handla om att ha kontakt via videosamtal. Genom dessa verktyg kan barnen delta i en del aktiviteter som till exempel sångsamling eller rörelsestund. De kan också få små uppdrag att göra hemma utifrån ett projekt som förskolan arbetar med. Detta möjliggör delaktighet för barnen att vara en del av undervisningen samt att få möjlighet att behålla en del av den invanda vardagen.
Skolverkets sida om digitala verktyg i förskolan

2. Trygghet vid sammanslagning

Sammanslagning kan vara en organisatorisk lösning där förskolor eller avdelningar tillfälligt slås samman. En fråga vi får ställa oss är hur vi kan förebygga och göra vardagen så trygg som möjligt för de barn som påverkas av sammanslagningen. För en del barn kan en sådan förändring bli svår att hantera. Att helt plötsligt befinna sig på en ny förskola eller att inte känna igen personalen på avdelningen. Om möjligt är det viktigt att huvudman ger förskolorna förutsättningar så att känd personal följer med barnen till den nya avdelningen eller förskolan. Detta skapar trygghet för de barn som behöver byta verksamhet, även vardagen blir till igenkänning när det annars inte är som det brukar.

För att skapa tillit och trygghet för barnen oavsett om man känner dem, eller att de är helt nya, tar man som personal till alla knep man har, samtidigt som man ska lyssna in och ge sammanhang och förståelse. Detta skapar också trygghet och tillit för vårdnadshavarna. Andra förändringar under pandemin kan exempelvis vara att man inte längre kan göra de vanliga utflykterna och aktiviteterna utanför förskolans område såsom att besöka bibliotek, teatrar, studiebesök eller andra besök i offentliga miljöer. Utflykter får istället begränsas till närmiljöer kring förskolan exempelvis naturområden och lekplatser. Även föräldramöten och andra sammankomster på förskolan kan komma att ställa in eller flyttas fram. Förskoleforum har många bra tips att ta del. Läs även vår sida om utomhusundervisning.

3. Organisation, styrning och ledning

Personal- och barnfrånvaro gör att förskolorna behöver ställa om sin verksamhet. I detta har rektor ett viktigt uppdrag i att säkerställa att verksamheterna kan bedriva den undervisning och utbildning som barnen har rätt till. Som rektor är det viktigt att lugnt och metodiskt stödja verksamheten så att man riktar fokus och lägger sin energi på rätt saker. Rektor har också en viktig roll i att leda och fördela arbetet till övriga medarbetare, till exempel biträdande rektorer, avdelningsansvariga med flera. När det finns en krishanteringsgrupp möjliggör det för kontinuerliga avstämningar kring frånvaro av både personal och barn för att sedan kunna organisera för undervisning och utbildning. 

Svenska för invandrare

I mötet med nyanlända vuxna som studerar svenska för invandrare är det centralt att komma ihåg att de är en mycket heterogen grupp men med det gemensamt att alla är nya i det svenska språket och det svenska skolsystemet.

När elever är nyanlända och inte gör förväntad progression uppkommer frågan hos lärare om det kan bero på en funktionsnedsättning, posttraumatiskt stressyndrom, ovana vid att studera eller problem som kan uppstå vid andraspråksinlärning. Frågan om vilka extra anpassningar som behövs kan bli mer komplex än annars. Elevens egen beskrivning av tidigare och nuvarande skolsituation är viktig att fånga. I dialogen med eleven kan studiehandledare vara en viktig resurs.

Skolpersonal behöver ha kunskap om hur olika funktionsnedsättningar kan påverka språk-, läs- och skrivutveckling. Dessutom behöver man kunskap om vilka svårigheter som kan uppstå när man lär sig ett andraspråk. Det ökar möjligheten att identifiera vad som är konse­kvenser av andraspråksin­lärning och vad som är konsekvenser av en funktionsned­sättning.

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Arbetet med övergångar och överlämningar är extra viktigt för elever i behov av stöd så att mottagande skola kan skapa rätt förutsättningar för eleven. 

Skolverkets sida om Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Teckenspråkstolkning av undervisning på distans

Vi har tagit fram en checklista – förutsättningar för tolkning av undervisning på distans. Den beskriver sådant som är bra att tänka på för att det ska bli en bra tolksituation. Den är tänkt som ett stöd både för lärare och teckenspråkstolk.

Publicerat måndag 7 september 2020