Matematik grundskola

När elever börjar skolan har de väldigt olika erfarenheter av matematik. Vissa av eleverna kan talens namn och ordning upp till 20 och kan dessutom räkna 10-20 föremål. Andra elever har ännu inte knäckt "räknandekoden". Forskning och beprövad erfarenhet visar att elever i den senare gruppen riskerar att få svårigheter med matematik resten av sin skoltid.

I boken Att förstå och använda tal (McIntosh, 2008) och Skolverkets diagnosmaterial Diamant- Nationella diagnoser i matematik, framgår att den grundläggande aritmetiken har en avgörande betydelse för elevens fortsatta matematikinlärning. Matematikkunskaper handlar inte enbart om att kunna räkna, utan om att förstå den matematik som används.

Anpassa undervisningen

Samspelsmodell för tillgänglighet

En tillgänglig lärmiljö kräver kunskap om på vilka sätt undervisningen kan utformas för att möta alla elever oavsett elevens funktionsförmåga.

När de tre hörnen i modellen – social, pedagogisk och fysisk miljö – samspelar utifrån barnets och elevens behov och förutsättningar, kan utbildningen bli tillgänglig.

Genom att variera matematikundervisningen skapas möjligheter till flexibilitet och mångfald. Då skapas förutsättningar för att samtala om, tänka högt tillsammans, räkna och lösa matematiska problem.

Det handlar även om att läromedel och matematisk information är utformade utifrån elevernas behov. På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbsidor Hitta läromedel och It i lärandet kan du få stöd i hur eleverna kan ges möjlighet att lösa matematiska problem på skilda sätt med hjälp av varierande verktyg.

Alternativa lärverktyg möjliggör att mer tankekraft kan läggas på matematiskt processtänkande. Till exempel kan en tvåradig miniräknare eller dator utföra mycket av räknandet. Då får eleven i samspel med läraren mer tid och fokus på att kunna tolka det matematiska innehållet. Det ökar möjligheten att nå kunskapsmålen.

Vilka individuella anpassningar som ska göras måste utgå från varje enskild elevs behov. Det är avgörande att ta hänsyn till hela lärmiljön. Samtal och samverkan med eleven och vårdnadshavare om vad som fungerar och vad som upplevs som ett hinder är av yttersta vikt. Elevens perspektiv är grunden för de individuella anpassningarna och skolan ska erbjuda de alternativa lärverktyg som behövs för att eleven ska kunna utveckla sina matematiska förmågor.

Språkutvecklande arbetssätt

Under de första skolåren är det viktigt att eleverna utvecklar en bra tal- och antalsuppfattning samt att de får ett bra flyt i räknandet.

En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att samtala om matematik i undervisningen.

I matematikundervisningen möter eleverna en rad olika texter som har olika språkliga, strukturella och kontextuella drag.

Exempel på texter eleverna möter i matematik är:

  • olika sorters uppgifter: "rena" matematikuppgifter, problem eller modeller
  • instruktioner och faktarutor
  • redogörelser för undersökningar
  • berättelser
  • exempellösningar.

Texter eleverna förväntas producera i matematik kan vara:

  • lösningar till olika matematikuppgifter
  • egna förklaringar av samband
  • posters eller väggtidningar
  • matematik i samband med andra ämnen, till exempel laborationsrapporter
  • egna matematikuppgifter eller räknehändelser.

Detta innebär att det är viktigt att arbeta utifrån en språkinriktad undervisning i matematik.

I boken Språkinriktad undervisning, framhåller författarna betydelsen av att du som lärare uppmärksammar:

  • Elevernas förståelse av kontexten i en matematikuppgift.
  • Elevernas tänkande och resonerande.

Du som lärare behöver få med ovanstående punkter i din undervisning för att eleverna ska utveckla en förståelse för de matematiska begreppen. Eleverna måste ges rikliga tillfällen att "tänka högt" tillsammans parvis eller i mindre grupper såväl som i helklass.

Gemensamt läsande

Gemensamt läsande kan integreras i olika undervisningssammanhang. I matematikundervisningen innebär det gemensamma läsandet att du som lärare tillsammans med dina elever läser exempelvis en problemlösningsuppgift och tillsammans med eleverna samtalar om textens innehåll. Att bygga in det gemensamma läsandet som en integrerad del av matematikundervisningen skapar förutsättningar för lärande för samtliga elever. Du säkerställer att alla elever förstår och behärskar matematikspråket.

Signalord

Explicit undervisning kring matematiska ord och begrepp är av stor betydelse eftersom det skiljer sig från elevernas vardagsspråk. Om eleverna inte förstår begreppen leder det ofta till felaktiga resultat i problemlösningsuppgifter. Eftersom begreppsförståelsen är central i de flesta problemlösningsuppgifter blir det explicita arbetet med signalord en viktig förutsättning för att eleverna ska förstå. Signalorden kan vara ord som visar vilket räknesätt som ska användas.

Film från Skolverket om språkutvecklande arbetssätt.

Förslag på frågor att samtala om utifrån filmen

  • Vad krävs av undervisningsinnehållet för att det ska fungera för samarbete i par eller triogrupper?
  • Hur kan jag som lärare tänka när jag sätter samman paren eller triogrupperna?
  • Hur kan jag som lärare stödja och utveckla elevernas samarbetsförmåga?
  • Vad innebär denna arbetsform, att elever lär av varandra, för mig som lärare?

Vill du läsa mer om Cirkelmodellen kopplat till matematikundervisningen? Stöttning i matematikspråket

Låt eleverna sammanfatta

I boken Stärk språket stärk lärandet, ges flera exempel på hur du som lärare kan förvissa dig om att eleverna förstår en uppgift.

  • Låt eleverna parvis eller i mindre grupper skriva en sammanfattning som inte får vara längre än ett visst antal ord och förklara att det är för att de måste koncentrera sig på det allra viktigaste.
  • Låt eleverna föreslå en rubrik på uppgiften.
  • Låt eleverna parvis eller i mindre grupper återberätta för varandra hur de uppfattat problemet i matematikuppgiften och ge dem i uppgift att bestämma vilken mening som bäst sammanfattar innehållet i uppgiften.

Analysera elevernas felsvar och missförstånd

Att utforma frågor som är genomtänkta och handlar om det som är centralt i undervisningen är betydelsefullt. Det är även av yttersta vikt i undervisningen att ge utrymme för eleverna att lämna väl genomtänkta svar och att som lärare kunna analysera kvaliteten i det svar som en elev ger.

Informationen som eleverna ger är en viktig förutsättning för att du som lärare ska kunna anpassa din undervisning utifrån elevernas behov. Elevernas felaktiga svar kan bero på olika typer av felaktiga föreställningar.

I vissa undervisningssituationer i matematikundervisningen behöver du som lärare snabbt kunna stämma av om eleverna har förstått vissa nyckelmoment. Det finns en uppsjö av tekniker du som lärare kan använda dig av kopplat till detta. I litteraturlistan nedan finns många exempel. Det viktiga är att du funderar över vad den valda tekniken skapar för ny information och nya idéer och uppslag till din kommande undervisning.

Återkoppling

Att ge elever återkoppling är en viktig del av matematikundervisningen. Genom återkopplingen bekräftar du som lärare det eleverna har gjort och lärt sig. När du ger eleverna återkoppling på deras matematiska lärande visar du som lärare en riktning och uppmuntran för elevens nästa steg i utvecklandet av de matematiska förmågorna.

Det är viktigt att skapa ett tillåtande klimat där eleverna vågar be om hjälp då de stöter på ett problem i undervisningen. I boken Att bedöma och sätta betyg- tio utmaningar i lärares vardag, framhåller författarna det tillåtande klimatet som en förutsättning för lärande. Genom att du som lärare använder dig av frågor och dialog istället för att ge konkreta förslag på hur eleven ska gå tillväga får du också eleverna att bli mer delaktiga

Elevers tankar kring matematikundervisningen.

Litteraturförslag

Grettve, A., Israelsson, M., och Jönsson, A. (2014) Att bedöma och sätta betyg- tio utmaningar i en lärares vardag Natur & Kultur
Hajer, M., Kindenberg, B. och Ramsfeldt, S. (2014) Språkutvecklande arbetssätt i matematik Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB
Lundahl, C., (2011) Bedömning för lärande Norstedts förlag
McIntosh, A., (2008) Förstå och använda tal- en handbok
Skolverket (2015) Texter i matematik
Skolverket, Diamant diagnosmaterial

Publicerat måndag 8 maj 2017 Granskat måndag 19 juni 2017
Bilden visar ett barn som kollar på en surfplatta sittandes på golvet i korridor

Några få elever behöver något alldeles extra

Bilden visar matteböcker

Bra stöd för både pedagoger och elever

Läs mer om matematik på Mattecentrum.se

Läs mer om matematik på Matteboken.se

SPSM:s rådgivare

Fråga en rådgivare

Fråga en rådgivare, kundtjänsten inom specialpedagogik!

Öppet vardagar 12.00 till 16.00 
Tel: 010 473 60 00
Leta bland våra frågor och svar
Skicka in din fråga här i vårt formulär.