Matematik förskoleklass
Undervisningen i förskoleklassen ska stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Läroplanen styr verksamheten i förskoleklassen. Det är läroplanens första och andra del tillsammans med den tredje delen som ska ligga till grund när läraren planerar och genomför undervisning i förskoleklassen.
I förskoleklassen betonas barnens kreativa och aktiva lärande. Det är viktigt att den kompetens du har som förskollärare inte försvinner i skolans tradition. Utgå från förskolans pedagogik! Förskolan har av tradition metoder för lärande i naturliga sammanhang. I förskoleklassen är det betydelsefullt att utveckla metoderna för lek, skapande och barnens eget utforskande så att dessa kan utgöra viktiga inslag i barnens matematiska lärande.
För att kartlägga elevernas matematiska tänkande använder du Skolverkets material Hitta matematiken, som ingår i garantin för tidiga stödinsatser. Genom samråd med personal med specialpedagogisk kompetens planerar och genomför du sedan insatser för de elever som är i behov av stöd.
Läs mer om garantin för tidigt stöd.
I boken Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, finns konkreta och tematiskt ordnade aktiviteter om hur barn utvecklar sin förståelse för tal och räkning. Förskoleklassens undervisning i matematik bör utveckla barnens intuitiva känsla för antal och mönster till mer uttalad medvetenhet om relationer inom tal, mellan tal och mellan tal och omvärld.
Främja lärandet genom att skapa lärande aktiviteter
En lärande aktivitet måste främja olika barn och deras olika sätt att lära. Barn lär sig när de förstår varför och när det känns betydelsefullt. Skapande arbete och lek är betydelsefulla delar i det aktiva lärandet i förskoleklassen.
I mötet med barnen i förskoleklassen är det viktigt att se dem som kunskapsbärare. Genom att samtala med barnen om vad de är intresserade av kan du som lärare i förskoleklassen finna en gemensam mötesplats där skapande av ny kunskap kan ske.
Utgå från barnets tillgångar när du stödjer dem att utveckla sina matematiska förmågor. När barnen skapar synliggör du kunskapen för dem och den blir begriplig för barnen. Genom skapandet kan barnen betrakta kunskapen och reflektera över den tillsammans med andra.
En lärande miljö
Viktiga inslag i skapandet av en miljö som utgår från barnens nyfikenhet och vetgirighet är samspelet mellan den fysiska-, sociala- och pedagogiska miljön.
Aktivitetsobservationer och utforskande samtal
Observation är ett viktigt verktyg för att du ska få syn på vilka förutsättningar för delaktighet som du ger barnen i förskoleklassen. Du utvecklar också din egen förmåga som pedagog att hantera samspelet mellan de tre delarna i triangeln ovan. I materialet Delaktighet- ett arbetssätt i skolan hittar du stöd i detta arbete.
Matte är kul när man fattar och tråkigt när man inte förstår
Alla elever befinner sig på olika nivåer i sin kunskapsutveckling. Utmaningen för dig som pedagog är att utifrån varje individs förutsättningar skapa meningsfulla utmaningar i ett lärande samspel.
Matematisk förståelse byggs från ett konkret sammanhang till att senare hantera abstrakta begrepp som tal och siffror.
Orsaker till att lärandet avstannar eller leder till fellärande beror ofta på att den matematiska förståelsen inte är tillräckligt befäst på en konkret nivå. I boken Matematikverkstad förs resonemang kring detta samt ges konkreta exempel på hur du kan planera din undervisning med de yngsta eleverna.
Synliggör kunskapsprocessen
Ett sätt att systematiskt arbeta med stödjande strukturer och synliggöra lärandet är att eleverna får dokumentera och reflektera över det egna lärandet. Detta ökar möjligheterna för eleverna att återkalla sina erfarenheter vilket är ett stöd för att befästa kunskaperna i matematik.
Det finns ett flertal böcker där det ges exempel på konkreta strategier för hur du i din undervisning kan utveckla stödjande strukturer som synliggör elevernas lärande som i sin tur kan utgöra grunden för den fortsatta planeringen av matematikundervisningen.
Litteraturförslag
Boaler, J. (2017) Matematik med dynamiskt mindset. Natur & Kultur
Dweck, C. (2015) Du blir vad du tänker. Natur & Kultur
Jönsson, A. (2010) Lärande bedömning. Gleerups*
Lundahl, C. (2011) Bedömning för lärande. Norstedts
Rystedt, E., Trygg, L. (2013) Matematikverkstad: En handledning för laborativ matematikundervisning. Nationellt centrum för matematikutbildning
G, Sterner. (2014) Tänka, resonera och räkna i förskoleklass. Nationellt centrum för matematikutbildning
William, D. Leahy, S. (2015) Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska tekniker. Natur och Kultur
Förskoleklassen- ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del, Skolverket
Familjematematik, Nationellt centrum för matematikutbildning
Förskoleklass, Nationellt centrum för matematikutbildning
