Roller och ansvar
En tydlig ansvarsfördelning har betydelse för att barn, unga och ska få stöd utifrån sina behov av digitala verktyg och tillgång till anpassningar.
- Skolledare och skolhuvudman
- Lärare
- Specialpedagog och speciallärare
- Skolbibliotekarie
- It-pedagog
- Teknikansvarig.
Skolhuvudmän och skolledare har ett särskilt ansvar för att digitaliseringen i förskola och skola bidrar till ökad kvalitet i undervisningen. Den som är ansvarig för digitaliseringsfrågorna på skolhuvudmannanivå ska ha kunskap om den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet och den utveckling som sker kopplat till den. Med tydligare krav på digitalisering inom alla områden räcker det inte längre att lärare blir duktigare på att använda datorer. Arbetssätt, lärresurser och hur barn och elever löser uppgifter ska också förändras.
Skolledare och skolhuvudman
Skolledare har tillsammans med skolhuvudmannen centrala roller i digitaliseringen av skolan. De ska leda den digitala utvecklingen där förändringar ska genomföras. Digitaliseringsarbetet behöver ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Skolhuvudmannen ska ge förutsättningar för ett pedagogiskt användande av digitala verktyg som ger stöd för alla barn och elever att nå målen. Bland annat genom resurstilldelning som tar hänsyn till behovet av ökad digitalisering enligt läroplaner och andra styrdokument. Huvudmannen har även ett övergripande ansvar för att det finns en plan för digitalisering av alla verksamheter. Planen ska bidra till samverkan mellan teknik och pedagogik samt skapa förutsättningar för den kompetensutveckling som behövs på alla nivåer.
En grundförutsättning för att utveckla ett digitalt lärande är att både den tekniska och den pedagogiska supporten fungerar. När antalet datorer, plattor och digitala verktyg ökar blir behovet större av att det finns tydliga avtal kring hur drift, service och support ska fungera.
Skolans digitala infrastruktur måste också i många fall utvecklas för att de första digitala nationella proven ska kunna genomföras 2023. Bland annat behöver det trådlösa nätverket på skolan ha tillräcklig kapacitet för att samtliga elever inom en årskurs ska kunna streama film samtidigt.
Skolledaren behöver förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och skolan och hur undervisningen kan utvecklas för att allt fler barn och elever ska nå sina mål. Skolledaren ska veta hur digital kompetens beskrivs i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Utöver det ska hen förstå hur digitala verktyg och infrastruktur samverkar för att skapa en bra digital arbetsmiljö. Som skolledare är det även viktigt att se till att det finns anpassade och fungerande arbetssätt med digitala verktyg utifrån barns och elevers olika behov och förutsättningar. Det kan vara helt avgörande för barn och elever med funktionsnedsättning. Skolledaren ska skapa goda förutsättningar så att all personal får möjlighet till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte kring digitalt lärande.
Lärare
Läraren har en nyckelroll när det gäller att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i klassrummet. Fokus i den rollen ligger på digital kompetens, pedagogisk användning och förmåga att välja ut och anpassa digitala verktyg utifrån olika elevers behov. Det är också centralt att den pedagogiska användningen sker planerat och systematiskt, det är då digitala verktyg som stöd i lärandet blir en framgångsfaktor .
Digitalt lärande ger resultat när det ingår som en naturlig del i undervisningen för att nå betygskriterierna. Det förutsätter att datorer och annan utrustning fungerar och att handledning och support finns tillgänglig när den behövs.
En annan viktig förutsättning för framgång i användningen av digitala verktyg är pedagogens förmåga att hitta och anpassa de digitala verktygen som fungerar för eleven. En sådan matchningsprocess mellan elev och verktyg behöver bli grundligt och systematiskt genomförd.
Specialpedagog och speciallärare
Specialpedagoger och speciallärare ingår i skolans elevhälsoarbete och har viktiga roller i förhållande till elever i behov av anpassningar och särskilt stöd. Det främjande och förebyggande arbetet är prioriterat, liksom att bidra med specialpedagogiskt perspektiv där det behövs, till exempel när digitala verktyg är en del av stödet. Ibland innebär det att vara ett stöd till skolledning och arbetslag, men det kan även finnas behov av att ge stöd till eleverna.
Den specialpedagogiska kompetensen behöver finnas med i planeringsarbete, utvärderingar och liknande där frågor om tillgänglighet, likvärdighet, delaktighet och jämlikhet är på agendan. Tillsammans med övrig personal kan specialpedagog och speciallärare koppla den vardagliga verksamheten till betygskriterierna och fokusera på att arbeta för att fler ska nå kunskapsmålen i skolan.
Specialpedagogers och speciallärares roll kan innebära att vara
• ambassadör för elever med funktionsnedsättning där lärmiljön skapar hinder i lärandet
• stöd i specialpedagogiska frågor
• kvalificerad samtalspartner för skolledning och kollegor
• nyckelperson i arbetet med specialpedagogik och digitalt lärande.
Skolbibliotekarie
Skolbibliotekarien har en betydelsefull roll i den digitaliserade skolan. Enligt läroplanerna ska skolbibliotekets verksamhet användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Eleverna ska bland annat arbeta med kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, informationssökning och källkritik. Genom skolbiblioteket kan lärare och elever få stöd när litteratur och läromedel i tillgängliga digitala format, till exempel talböcker ska beställas.
Skolinspektionen konstaterade i sin kvalitetsgranskning av undervisningen i källkritik att samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie är bra för verksamheten.
It-pedagog
Många skolor har it-pedagoger anställda. I den rollen ingår att utveckla och handleda lärare i användningen av de digitala verktygen i verksamheten med pedagogiskt fokus. Ibland förekommer även direkt arbete med elever. I samråd med skolledning och rektorer ska it-pedagogen skapa förutsättningar som gynnar digitalt lärande i skolan. Det kan ske genom arbete på olika nivåer som kan främja nyttjandet av de digitala möjligheterna i undervisningen.
Teknikansvarig
Elever och personal behöver digitala verktyg och tjänster som är ändamålsenliga, behovsanpassade och lätta att använda. Det behövs en it-miljö där olika system, tjänster och verktyg samspelar.
Den som är teknikansvarig behöver förstå de krav och frågor som ställs inom digitalisering i skolväsendet. Det handlar bland annat om att känna till och beakta krav på tillgänglighet vid inköp av digitala verktyg, ha kunskap om systemkrav som kan påverka elevers möjligheter och att få tillgång till nödvändiga digitala verktyg.
Samarbete och dialog mellan teknikansvarig och it-pedagog är av stor vikt för att stödet till elever i behov av digitala verktyg ska fungera.