Bilden visar en lärare och två elever.

Forsknings­utblick: Relationer är A och O – betydelse­fulla möten mellan special­pedagog och elev

Forskning visar att en positiv, stödjande relation mellan lärare och elev är väsentlig för elevers utveckling och lärande. I en intervjustudie, genomförd av tre forskare vid Högskolan Kristianstad, undersöks hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar relationer och relationskompetens i arbetet med elever i svårigheter. Resultatet visar att pedagogerna ser relationer som själva grunden i arbetet och relationskompetens som en särskilt viktig komponent i deras profession.

För pedagogerna handlar relationskompetens om att kunna bekräfta elever i ett ”här och nu”, att finna en personlig koppling till eleven samt att kunna bygga förtroendefulla relationer på längre sikt. Specialpedagogisk forskning inriktas ofta på elevers eller individers svårigheter, och, eller omständigheter kring dessa, medan verksamma specialpedagoger alltså snarare tycks placera relationer i brännpunkten. Studien är del av ett forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet.

Det här handlar forskningen om

En stor och växande mängd internationell och nationell forskning visar att förmågan att bygga goda relationer med elever är central för att lyckas i pedagogiska yrken. Vidare visar forskning att denna förmåga, som i skandinavisk forskning vanligtvis benämns relationskompetens, är särskilt viktig för att elever i svårigheter. I en aktuell studie av Aspelin och Östlund framgår att relationskompetens sällan förekommer i kursplaner för specialpedagog- och speciallärarprogram och att det, när det väl förekommer, sällan har fokus på relationen mellan pedagog och elev. Det finns emellertid inte mycket forskning som ingående visar hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar denna relations betydelse i arbetet. Syftet med föreliggande studie är att utforska erfarna specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om pedagog-elev-relationen samt vad det innebär att vara relationskompetent i deras yrke. Studien har implikationer för yrkesrollen såväl som för utbildning till yrket.

Så här gjorde forskarna

Artikeln baseras på kvalitativa intervjuer med 21 specialpedagoger och speciallärare från olika skolor och stadier. Intervjuerna utgick från en intervjuguide bestående av två övergripande frågor: 1) Vilken betydelse anser ni att sociala relationer har för att lyckas i ert arbete? 2) Hur anser ni att relationskompetens realiseras i praktiken? Forskarna analyserade materialet var för sig och tillsammans samt utmejslade återkommande mönster och teman i pedagogernas uppfattningar.

Det här kom forskarna fram till

Fyra huvudteman urskiljs och presenteras tillsammans med citat som belyser pedagogernas uppfattningar. Tema 1 visar att informanterna ser goda relationer mellan pedagoger och elever som grundläggande för elevers utveckling och lärande samt avgörande för att lyckas som pedagog. Uttryck som ”Relationer är A och O” och ”Det betyder allt” förekommer rikligt i materialet. Vidare ser pedagogerna relationskompetens som en särskilt viktig komponent i deras profession. Tema 2 visar att relationskompetens huvudsakligen förverkligas genom att man intar ett accepterande förhållningssätt, där eleven bekräftas som han eller hon är här och nu, men också genom ett förhållningssätt som utmanar eleven. Tema 3 visar att relationskompetens förverkligas genom att pedagogen finner en personlig koppling till eleven, till exempel genom att utgå från elevens fritidsintressen, något som i sin tur antas skapa en ingång till elevens lärande. Tema 4 visar att relationskompetens även förverkligas genom att man bygger förtroendefulla relationer, något som man menar tar lång tid och fordrar ett krävande relationsarbete.

Pedagogerna understryker således vikten av att utveckla goda relationer med elever för att kunna lyckas i arbetet. Vidare för de fram relationskompetens som en grundläggande pedagogisk kompetens. Detta resultat går i linje med en mängd forskning som visat på samband mellan lärare-elev-relationens kvalitet och möjligheter för elever att utvecklas. I artikeln diskuteras emellertid även vissa risker som kan medfölja den relationsorienterade pedagogik som informanterna talar varmt för. Bland annat lyfts frågan om en nära, stödjande och accepterande relation kan överbetonas på bekostnad av pedagogiska utmaningar och ämnesmässig progression. Vidare diskuteras det faktum att pedagogernas tal om relationer ofta har en vardaglig prägel. Vikten av att man i professionen utvecklar ett professionellt, nyanserat språk om relationer förs fram.

Så här kan du förstå och använda forskningen

När erfarna specialpedagoger och speciallärare talar om relationer och relationskompetens tycks de först och främst associera till direkta möten mellan pedagog och elev. Interpersonell kommunikation ses alltså som kärnan i arbetet. Detta resultat har implikationer bland annat för forskning och policy, där man ofta anammar ”inre” och ”yttre” förklaringsmodeller – till exempel förlägger elevers svårigheter till enskilda individer och, eller sociokulturella omständigheter – men mer sällan placerar mellanmänskliga processer i brännpunkten. Det har även implikationer för yrkesutbildning: specialpedagogstudenter behöver ges utrymme att ingående beskriva, analysera och diskutera pedagogiskt samspel samt vad det innebär för relationsbyggande och elevernas lärande. Vidare behöver de ges möjlighet att träna sin kommunikativa förmåga i direktkontakt med elever. Vidare stärker resultatet bilden att kursplaner inom programmen behöver utvecklas, med fokus på relationskompetens.  

Mer information om artikeln:

Titel: ‘It means everything’: special educators’ perceptions of relationships and relational competence

Tidskrift: European Journal of Special Needs Education (2020), ahead of print (1-15).

Författare: Jonas Aspelin, Daniel Östlund och Anders Jönsson vid Högskolan Kristianstad. För mer information, kontakta Jonas Aspelin: Jonas.Aspelin@hkr.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.1080/08856257.2020.1783801

Publicerat fredag 19 februari 2021