Bilden visar ett barn som dribblar med en gul fotboll mellan två gula koner.

Forskningsutblick: Normkritik i ämnet Idrott och hälsa

Förståelser av normer och normkritik bygger på abstrakta föreställningar om inkludering och exkludering, men kan också vara kopplade till kroppsliga praktiker och fysiska ting. I denna studie undersöker forskare från Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad både de värderingsmässiga, fysiska och materiella omständigheter som skapar och omskapar normer i idrottsundervisningen.

Studiens resultat visar att samhällets föreställningar om idrott avspeglas i idrottsundervisningen, men att enbart information och undervisning inte förändrar dessa normer. Många föreställningar om normer är inbyggda i de fysiska aktiviteter och de redskap som används inom idrottsundervisningen. Därför krävs det också nya, inkluderande och innovativa idrottsredskap för att idrotten ska kunna utmana de normer som följer med i undervisningen.

Det här handlar forskningen om

Studien om normkritik handlar om att involvera eleverna i innovationsprocessen av nya idrottsredskap inom undervisningen i idrott och hälsa. Ett samarbete har skett mellan företag, skolor och högskola i syfte att förstå hur normer formar värderingar inom undervisningen i idrott och hälsa. Samtidigt har eleverna fått ge förslag och idéer på idrottsredskap som kan vara inkluderande för alla. Elever på olika skolor har sedan fått möjlighet att testa och utvärdera de redskap som företagen tagit fram.

Så här gjorde forskarna

Studien bygger på intervjuer och filmade observationer av elever som fick undervisning i idrott och hälsa. Forskarna genomförde också intervjuer med lärare inom idrott och hälsa.

Intervjufrågorna handlade om att försöka förstå på vilka sätt idrottsredskap var eller kunde göras inkluderande så att barn med funktionsnedsättningar också kunde använda dem i undervisningen. Frågorna handlade också om vilka normer som fanns kopplade till de prototyper som togs fram av företagen.

Resultaten från intervjuerna och observationerna återkopplades därefter till företagen som i sin tur fick i uppdrag att vidareutveckla eller komma fram till nya typer av inkluderande redskap. Utifrån barnens beskrivningar och genom projektet fick företagen en ökad medvetenhet om hur normer formas genom de materiella redskapen och den fysiska användningen av dessa redskap.

Det här kom forskarna fram till

För att kunna förändra normer och värderingar i undervisningen i idrott och hälsa måste man beakta och utveckla de redskap som används. På det sättet kan man åstadkomma en inkludering av alla. Det räcker inte med information och lärande för att åstadkomma en sådan förändring. Det är nödvändigt att också förhålla sig kritiskt till de materiella omständigheter som omger idrottsundervisningen.

Normkritik kan användas för att skapa bättre förutsättningar för elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa, men också för att skapa bättre förutsättningar för alla elever genom ett inkluderande, samarbetsorienterat lärande.

Så kan du förstå och använda forskningen

Studien visar hur viktigt det är, för såväl företagen som för eleverna och lärarna, att det både skapas en samarbetsyta för utvecklingen av idrottsredskap som involverar de som kommer att använda redskapen i praktiken, och att man tillsammans med eleverna systematiskt förhandlar om undervisningens mål utifrån vilka normer de avspeglar eller skapar.

Genom att synliggöra rådande normer, till exempel mellan elever med och utan funktionsnedsättningar eller mellan elever och deras lärare i idrott och hälsa, går det att diskutera och reflektera kring ojämlika maktstrukturer som kan skapas inom skolan och samhället.

Studie om norm-kritik i ämnet idrott och hälsa

Forskare från Göteborgs universitet

och Hög-skolan i Kalmar har gjort

en studie om normer i skolan.

De har undersökt normer i idrott och hälsa.

Vad är det som skapar normer?

Vad kan man göra åt det?

Normer är oskrivna regler och idéer

om hur saker och ting ska vara.

Det handlar bland annat om

inkludering och exkludering.

 

Till exempel kan elever med funktions-nedsättning

ha svårt att vara med på en del aktiviteter på gympan.

Forskarna kom fram till att det beror på normer

som finns i vissa redskap och aktiviteter.

För att alla ska kunna vara med

behöver vi därför nya redskap

som funkar för alla.

 

Det här handlar studien om

Forskarna kom fram till att vi behöver

nya redskap på idrotten.

I studien fick eleverna hjälpa till

att planera redskap som passar alla.

De gav förslag och kom med idéer.

Elever på olika skolor fick sen

testa och utvärdera de nya redskapen.

 

Studien var ett samarbete mellan

företag, skolor och högskola.

Syftet var att förstå hur normer formar

värderingar i idrott och hälsa i skolan.

 

Det här kom forskarna fram till

Vi behöver förändra normer och värderingar

i undervisningen i idrott och hälsa.

För att lyckas med det måste vi

utveckla de redskap som eleverna använder.

Alla ska kunna vara med.

 

Forskarna kom också fram till att

det inte räcker med att lärare lär sig mer om

normer och normkritik.

Information är inte tillräckligt.

Vi måste också titta på vilka redskap som finns.

Funkar de verkligen för alla?

Om de inte gör det

måste vi förbättra redskapen.

 

Vi kan alltså använda normkritik för att

förbättra för elever med funktionsnedsättningar.

Men normkritik är bra för alla elever.

En undervisning som är inkluderande är

bättre för alla.

 

Så här gjorde forskarna

Forskarna intervjuade elever och

filmade på lektioner i idrott och hälsa.

De intervjuade också idrotts-lärare.

Frågorna handlade om idrotts-redskap.

Passar de alla med en funktionsnedsättning också?

Vad skulle kunna göra dem inkluderande

så att de passar alla?

 

Företag utvecklade sedan redskap

som eleverna fick testa.

Forskarna gjorde fler intervjuer i skolan.

Vilka normer var kopplade till de nya redskapen?

 

Företagen fick ta del av

resultaten från forskarnas studie.

De fick i uppdrag att vidare-utveckla redskapen

eller att hitta på nya redskap.

Företagen lärde sig mycket av

barnens beskrivningar och av projektet.

De blev medvetna om det här med normer.

De lärde sig vad som funkar eller inte funkar

om man har en funktionsnedsättning.

Mer information om artikeln

Titel: Norm criticism in Physical Education and Health – “I feel that I cannot contribute enough in sport”

Tidskrift: Sport, Education and Society (2019), 24:4, s. 349-360

Författare: Mikael Ring, Docent, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Lars Kristén, Högskolan i Halmstad och Bodil Arvidsson-Klingvall, Högskolan i Halmstad, för mer info kontakta Mikael Ring: mikael.ring@geography.gu.se

Länk till artikel: http://dx.doi.org/10.1080/13573322.2017.1394837

Publicerat torsdag 1 oktober 2020