Forskningsutblick: Identitet, självbild och vänskap hos ungdomar med adhd-symptom

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad eleverna tänker om sig själva, hur eleverna upplever att det symptomlika beteendet påverkar deras identitet, vänskap och trivsel, och hur det påverkar deras dagliga liv i skolan.

Utifrån elevernas berättelser upplevs hög aktivitetsnivå inverka positivt på vänskap, trivsel och identitetsbildning, medan impulsiva handlingar hade en motsvarande negativ effekt. Impulsiviteten präglade dock inte elevernas självbild negativt. Koncentrationssvårigheter nämndes inte i sammanhanget vänskap och trivsel, något som kan tyda på att dessa svårigheter inte påverkade den sociala identitetsutvecklingen för eleverna i studien. Eleverna upplever hög aktivitetsnivå som något positivt, medan lärare i allmänhet ser sådan aktivitet som en utmaning i undervisningssituationen. 

Det här handlar forskningen om 

I Norge, precis som i andra skandinaviska länder, ökar andelen barn och unga som får diagnosen adhd, attention decifit hyperactivity disorder. Många elever med adhd eller liknande symptom upplever svårigheter i skolan. Undervisningsupplägget med ett skytteträningsprogram för elever med koncentrationssvårigheter som den undersökta skolan använder, bygger på välgrundade antaganden från bland annat ett motsvarande danskt projekt, om att skytteträning kan ha en positiv inverkan på barn med koncentrationssvårigheter, adhd eller adhd-relaterade utmaningar. Det kan ge eleven både en känsla och faktisk upplevelse av att hen bemästrar sin skolsituation. Kommunen bjöd in forskare från Norges teknisk naturvitenskapelige universitet, NTNU, för att undersöka huruvida detta kunde bekräftas.

Syftet med denna kvalitativa delstudie är att undersöka vad eleverna tänker om sig själva, och hur kärnsymptomen för adhd – koncentrationssvårigheter, hög aktivitetsnivå och bristande impulskontroll – upplevs påverka deras dagliga liv i skolan. Först undersöks hur eleverna beskriver sig själva i relation till kärnsymptomen. Därefter undersöks hur eleverna upplever att det symptomlika beteendet påverkar deras identitet, vänskap och trivsel.  

Så här gjorde forskaren

Eleverna i studien går på en grundskola i mellersta Norge, som årligen erbjuder ett särskilt träningsprogram i skytte för elever med koncentrationssvårigheter, som ett undervisningsupplägg. Artikeln bygger på individuella intervjuer med 12 elever i åldern 10–16 år som deltar i skytteträningsprogrammet ”skyting for mestring”. Hälften av de utvalda eleverna hade en adhd-diagnos, medan den andra hälften uppvisade adhd-symptom utan att ha den diagnosen.

I samverkan med kommunens Pedagogisk-psykologisk Tjeneste, PPT, väljer lärare vid skolan ut elever som får erbjudande att delta i träningsprogrammet. Utifrån ett skriftligt informerat samtycke och godkännande från vårdnadshavare tackade 12 elever från klass 5–10 ja till att delta i träningsprogrammet och studien. Det aktuella forskningsprojektet samlade in data före, under och efter träningsprogrammet som genomfördes under skolåret 2016–2017. Studien bygger på individuella elevintervjuer, som spelades in och skrevs ut i text. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en så kallad semi-strukturerad intervjuguide. Både den skriftliga texten och ljudupptagningen blev därefter noga studerad och analyserad med stöd i teoretisk kunskap inom fackområdet. Det lades vikt vid att inte ha negativa formuleringar utan att eleverna själva fick beskriva sina upplevelser.

Det här kom forskaren fram till

Det fanns en påfallande variation i elevens medvetenhet kring den egna koncentrationen, från att någon omedelbart berättade om stora svårigheter med koncentration till andra som menade att koncentrationen var god, även om de senare i intervjun beskrev händelser som visade på koncentrationssvårigheter. Det fanns inget i empirin som tydde på att koncentrationssvårigheter inverkade på vänskap eller trivsel. Ingen av eleverna kände till ordet impulsiv, men några av deltagarna berättade efterhand att de hade kort stubin; de kunde väldigt snabbt bli frustrerade och explodera. Detta gällde både i ord och handling.

Trots att det impulsiva beteendet kunde hota att förstöra vänskap verkade det som att vännerna förlät dem och att relationen ordnade upp sig igen. De elever som hade detta impulsiva beteende gillade det inte och hade gärna varit utan det. Det impulsiva beteendet verkade negativt på elevens trivsel när ilska och eventuella konflikter pågick, men det verkade inte som att impulsiviteten hade fäst sig som en del av identiteten hos eleven. Elevernas upplevelse av en hög aktivitetsnivå står i stark kontrast till hur de upplever den egna impulsiviteten. De är säkra på att vänner gillar dem exempelvis genom att de bedöms som ”hyper, rolig och sprallig”. Empirin visar stora variationer mellan de enskilda eleverna, men inga systematiska skillnader mellan elever med adhd-diagnos och de utan en sådan diagnos.

Så kan du förstå och använda forskningen

De individuella variationerna mellan eleverna kräver att läraren lyssnar till varje enskild elev för att kunna förstå elevens sätt att vara. På så vis kan läraren lägga grund för en gynnsam utveckling, god interaktion med andra samt att eleven kan göra aktiva val i sin utbildning. Med tanke på de individuella variationerna finns det några särdrag som behöver utforskas i senare studier. Hur kan elevers höga aktivitetsnivå utnyttjas som fördel för eleven själv och medelever på skolan? Hur är det möjligt att hjälpa elever med att hantera impulsivt beteende? Och om det stämmer att koncentrationssvårigheter har liten betydelse för social identitetsutveckling, vilken betydelse har då koncentrationssvårigheter för skolarbetet? 

Mer information om artikeln 

Titel: Identity Formation in Adolescents with Concentration Problems, High Levels of Activity or Impulsiveness: A Pragmatic Qualitative Study 
Tidskrift: International Journal of Educational Psychology (2020), 9:1, s. 1-23 
Författare: Audhild Løhre, Institutt for lærerutdanning, Senter for helsefremmende forskning, Norges teknisk naturvitenskapelige universitet , för mer information kontakta Audhild Løhre:  audhild.lohre@ntnu.no 

Här kan du läsa mer om det danska projektet som ligger till grund för initiativet i Norge