Bilden visar en elev med ryggsäck på ryggen längst fram i bilden. Bakom eleven syns en stor skolbyggnad.

Forskningsutblick: Handledning på distans för bättre specialpedagogiskt stöd i glesbygdsskolor

I denna studie undersöks hur lärare i glesbygdsskolor kan få handledning av specialpedagoger på distans. Detta kan bidra till ökad likvärdighet, oavsett var skolan är belägen och vilka personella resurser som finns på plats. Forskarna har undersökt en interaktiv och lärmiljöbaserad handledningsmodell, som har visat sig gynna likvärdigheten både inom och mellan den aktuella kommunens skolor. Resultaten tyder på att specialpedagogisk fjärrhandledning är en möjlig och bra strategi i glesbygdsskolor. 

Glesbygdsskolor i Sverige finns i glest bebodda trakter och återfinns över hela landet: på öar, i kustlandet, inland och fjälltrakter. En skillnad mellan glesbygdsskolor och andra större skolor är att undervisningen sker i årskursblandad form. Andra skillnader är att glesbygdsskolan har få elever, lärare och kollegor. Specialpedagog och rektor är dessutom placerade på distans, ofta i kommunens centrum, som i snitt ligger 3 mil från glesbygdsskolan. Dock är inte utmaningarna färre i glesbygdsskolor jämfört med andra skolor. Glesbygdsskolorna har liksom många skolor ett antal utmaningar, exempelvis ekonomiskt, pedagogiskt och kompetensrelaterat. Att specialpedagogen är placerad på distans utmanar handledningsuppdraget gentemot lärarna på skolan, och i förlängningen kan det försvåra Skollagens (2010:800) ambition om likvärdig skola. Ett sätt att övervinna avståndet är att använda interaktiv kommunikationsteknik, IKT, för handledningsuppdraget, i denna studie benämnt som specialpedagogisk fjärrhandledning.

Det här handlar forskningen om

Studien genomfördes i en glesbygdskommun, där kommunen och skolaktören ville öka likvärdigheten mellan kommunens skolor, oavsett var skolan var belägen. De beslutade därför att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet Specialpedagogisk fjärrhandledning. Den specialpedagogiska fjärrhandledningen, från specialpedagoger i kommunens centralort, till klasslärare i glesbygdsskolor, blev en central del i utvecklingsarbetet. Genom fjärrhandledning var avsikten att minska specialpedagogernas resor till glesbygdsskolorna, och istället kunna använda den insparade restiden till att erbjuda handledning till fler klasslärare. Det i sin tur skulle bidra till ökad likvärdighet mellan kommunens skolor, genom att fler elever tidigare och snabbare skulle få de stödinsatser de hade behov av.

Så här gjorde forskarna

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur specialpedagoger genomför handledning på distans till lärare i glesbygdsskolor med hjälp av interaktiv kommunikationsteknik, IKT. Fyra specialpedagoger i den aktuella glesbygdskommunen har genomfört och spelat in sina handledningssamtal med cirka 20 lärare i fyra glesbygdsskolor. Inspelningarna har gjorts under en tidsperiod på ungefär två månader. Forskaren gavs tillgång till de avkodade ljudinspelningarna och det är dessa som ligger till grund för resultatet.

Det här kom forskarna fram till

Innan starten av specialpedagogisk fjärrhandledning besökte specialpedagogerna de glesbygdsskolor som respektive specialpedagog hade ansvar för. Skolbesöken genomfördes under två dagar, då specialpedagogerna gjorde systematiska observationer. Syftet med observationerna var för att öka kunskapen om glesbygdsskolans lärmiljö, och lärarnas förmåga att arbeta med specialpedagogisk verksamhet i klassrummet. Under fjärrhandledningen kunde specialpedagogerna använda sig av den kunskap de hade fått via sina besök. Specialpedagogen kunde exempelvis elevernas namn, visste hur de var placerade i klassrummet och hur klassrummets lärmiljö var utformad. När specialpedagogen under handledningstillfället visade läraren att den visste om och förstod sammanhanget behövde läraren inte förklara det vid varje handledning. Istället kunde de gå direkt in i handledningssamtalet.

Skolbesöken ökade även kunskapen om enskilda elevers specialpedagogiska behov. Dokumentation gjorde det möjligt för specialpedagogerna att minnas och fokusera på elev- och ämnesspecifikt innehåll i handledningssamtalen. Vikten av specialpedagogernas dokumenterade skolbesök och observationer av lärmiljön inklusive enskilda eleverna, märktes särskilt väl när specialpedagogen och läraren samtalade om ett nytt ärende.

Använda och utveckla den professionella specialpedagogiska handledningskompetensen

Specialpedagogisk fjärrhandledning utvecklades till ett förtroendefullt samarbete mellan de två professionerna, som hade olika utgångspunkt gällande lärmiljön samt elevers lärande och utveckling. Specialpedagogerna utvecklade en skicklighet i aktivt lyssnande med uppföljande frågor, särskilt när lärarna behövde få handledning i ett nytt ärende.  Utifrån resultaten kan vi även se att specialpedagogen strävade efter att ge läraren de bästa förutsättningarna för att klara av och utveckla anpassningar i klassrummet inom ramen för den specialpedagogiska verksamheten. Specialpedagogen gav förvisso läraren råd och tips, men inte i alltför stor omfattning. I flera handledningssamtal visade det sig att läraren själv kände till, eller var intresserad av att utveckla, flera intressanta specialpedagogiska lösningarna. Läraren ville snarare få dem diskuterade och verifierade i handledningssamtalet. Resultatet av specialpedagogisk fjärrhandledning visar på en kvalitativ förskjutning där specialpedagogerna lämnade tidigare strategi som i många fall bestod av snabba utryckningar till glesbygdsskolor och där handledningsinnehållet ofta bestått av råd och tips. Fjärrhandledning bidrog istället till att utveckla en mycket god interaktion och innehållsligt samspel mellan specialpedagoger och klasslärare i glesbygdsskolor.  

Så kan du förstå och använda forskningen

I denna studie utvecklades en interaktiv, lärmiljöbaserad modell, vilken verkar ha varit gynnsam för likvärdigheten, både inom och mellan den aktuella kommunens skolor. Ur ett kvantitativt perspektiv har specialpedagogens tid kunnat omfördelats, till att ge mer tid för handledning när restiden sparats in. Handledningsformen har också varit positiv ur ett kvalitativt perspektiv, vilket uppnås genom följande:

  • Att specialpedagogen har en fördjupad kunskap om hela lärmiljöns styrkor och utvecklingsområden. Det uppnås via fysiska längre, strukturerade skolbesök som dokumenteras, gärna utifrån observationsprotokoll.
  • Att specialpedagogen, vid skolbesöken, även observerar lärares och elevers interaktion samt lärares didaktiska val i undervisningen. Detta lägger en viktig grund för kommande handledning på distans.
  • Att specialpedagogen och läraren tillsammans gör sig medvetna om vilken handledningsmodell som de använder i dagsläget. Är det snabba ryck och råd som oftast leder till kortsiktiga lösningar? Eller är det en interaktiv, lärmiljöbaserad handledningsmodell där lärarens och specialpedagogens kunskap beaktar både lärmiljöns, inklusive lärarens behov av utveckling för att möta elevers olikheter och behov?

Mer information om artikeln

Titel: Remote consultation between special educators and teachers in rural schools in Sweden.

Tidskrift: Education in the North, School of Education at the University of Aberdeen, 2020, 27(2), 56-72.

Författare: Gerd Pettersson, Umeå Universitet och Kristina Ström, Åbo Akademi Vasa. För mer information kontakta Gerd Pettersson gerd.pettersson@umu.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.26203/sf9h-jm93

Skolor i gles-bygd kan få bättre hand-ledning på distans

Alla skolor ska kunna få

bra special-pedagogiskt stöd.

Det ska inte spela någon roll

var skolan är.

Det ska vara helt likvärdigt

i hela Sverige.

Special-pedagoger kan hand-leda

lärare i glesbygd på distans.

Det finns bra teknik för det idag.

Några forskare har gjort en studie om det.

Resultaten visar att det funkar.

Det är en bra strategi för skolor

som ligger långt bort.

Forskarna är från Umeå universitet

och Åbo Akademi Vasa i Finland.

Det här är glesbygds-skolor

Glesbygd är ställen där det

inte bor så många människor.

Det finns glesbygdsskolor

på många ställen i Sverige.

Det kan vara på öar, vid kusten,

inne i landet eller i fjällen.

Skolor i glesbygd är små.

Det är få elever och lärare.

Elever i olika åldrar

får undervisning tillsammans.

Skolans rektor och specialpedagog

finns ofta på distans.

De sitter kanske i kommunens centrum.

Det kan vara 30 kilometer dit

eller mer.

Det kan låta mysigt med en liten skola.

Men det finns lika många utmaningar

som i större skolor.

Det kan saknas pengar

eller personal med rätt kompetens.

 

Det vore också bättre om

specialpedagogen fanns på skolan.

Lärarna kanske inte får den handledning

som de har rätt att få.

Det kan göra det svårare för skolan

att vara likvärdig.

Vad de här skolorna kan göra

är att använda modern teknik.

Du kanske själv har använt

programmet Zoom,

till exempel.

Det är ett bra sätt att mötas

om man inte kan träffas på riktigt.

Det här handlar studien om

En glesbygds-kommun ville att

kommunens skolor skulle bli

mer likvärdiga.

De skulle alla vara lika bra.

Det skulle inte spela roll

om en skola låg långt bort

eller mitt i centrum.

Kommunen gick med i ett

forsknings-projekt.

Det hette Special-pedagogisk fjärr-handledning.

Det handlar alltså om

att handleda på distans.

Specialpedagoger fick sitta i

kommunens central-ort.

Därifrån handledde de klass-lärare

i skolor långt bort.

Specialpedagogerna behövde inte

åka ut till skolorna lika ofta.

Det var bra.

De vann tid på det.

Den tid som specialpedagogerna

sparade in på resorna

kunde de använda till att

handleda fler lärare.

Eleverna kunde få stöd snabbare.

Så här gjorde forskarna

Specialpedagogerna och lärarna

använder ITK i studien.

ITK = inter-aktiv kommunikations-teknik.

Det kan vara program som Zoom.

På så vis kan de ha möte

på distans.

Forskarna ville veta mer om det här.

Hur gör specialpedagogerna och lärarna?

Funkar det bra?

Fyra specialpedagoger i kommunen

var med i studien.

De handledde 20 lärare

i fyra skolor.

De höll på i två månader.

Personalen spelade in samtalen.

En forskare fick sen lyssna på dem.

Samtalen var anonyma.

Forskarna analyserade

samtalen.

Det här kom forskarna fram till

Det är bra att börja med ett

besök på skolan

 

Specialpedagogerna besökte sina skolor

innan de började handleda på distans.

De var på skolan i två dagar.

De träffade lärare och elever.

Specialpedagogerna lärde sig

mycket om lär-miljön.

De såg på när lärarna arbetade.

De lärde sig också

vad eleverna hette

och var de satt i klassen.

Det här var bra sen

under handledningarna

Lärarna behövde inte förklara allt

för specialpedagogerna.

De visste redan hur det var.

Det gjorde att de

kom i gång snabbare.

Specialpedagogerna hade även sett

vilka behov eleverna hade.

De hade skrivit ner viktiga saker

för att komma ihåg senare.

Det här var också jätte-viktigt.

Det gjorde det mycket enklare sen

när de talade med lärarna.

Handledningen blev bättre

när de jobbade på distans

 

Specialpedagogerna och lärarna

samarbetade väldigt bra på distans.

Specialpedagogerna blev

jättebra på att lyssna.

De ställde många bra frågor.

Forskarna kunde se att

specialpedagogerna verkligen ville

hjälpa lärarna.

Lärarna visade också att

de ville göra det bra för eleverna.

Specialpedagogen gav råd och tips

till lärarna.

Men lärarna kunde mycket själva också.

De ville höra vad

specialpedagogen tyckte

om deras anpassningar.

Specialpedagogerna utvecklade

en ny strategi

När specialpedagogerna

handledde på distans

började de jobba på ett nytt sätt.

Förr ryckte de ofta ut

när det blev kris.

De gav råd och tips.

Nu samarbetar de mycket mer

med lärarna.

De diskuterar med varandra

på ett helt annat sätt.

Tillsammans kan de hjälpa eleverna

på ett bättre sätt.

Så kan du ha nytta av studien

Du och dina kollegor

kan också jobba som de gjorde

i studien.

Det är bra för likvärdigheten.

Att träffas på distans

gör att ni spar tid.

Ni får tid över till annat.

Fler kan få hjälp.

I studien handlar det om

skolor i glesbygd.

Det är långt mellan byarna.

Specialpedagogen satt på en

annan ort.

Är din skola i en stad?

Sitter specialpedagogen i

samma hus?

Du kan ändå få nytta av studien.

Det här är bra för alla:

Att specialpedagogen kan mycket

om lär-miljön.

Vad är ni bra på i din skola?

Vad behöver ni bli bättre på?

Skriv ner det.

Låt specialpedagogen vara med

på lektioner.

Dokumentera!

Att specialpedagogen tittar på

hur lärare och elever är tillsammans.

Titta också på

hur läraren undervisar.

Det hjälper er sen

när ni har handledning.

Att ni funderar på hur ni gör idag.

Hur går handledning till idag?

Är det snabba ryck och råd?

Hjälper det bara en kort tid?

Eller samarbetar ni?

Hjälper det läraren att utvecklas?

Möter ni elevers olikheter och behov?

Läs hela artikeln

Remote consultation

between special educators and teachers

in rural schools in Sweden

Om forskarna

Gerd Pettersson

Umeå Universitet.

Kristina Ström

Åbo Akademi Vasa.

För mer information

Kontakta Gerd Pettersson:

gerd.pettersson@umu.se

 

Publicerat torsdag 17 juni 2021