Bilden visar en elev med ryggsäck på ryggen längst fram i bilden. Bakom eleven syns en stor skolbyggnad.

Forskningsutblick: Handledning på distans för bättre specialpedagogiskt stöd i glesbygdsskolor

I denna studie undersöks hur lärare i glesbygdsskolor kan få handledning av specialpedagoger på distans. Detta kan bidra till ökad likvärdighet, oavsett var skolan är belägen och vilka personella resurser som finns på plats. Forskarna har undersökt en interaktiv och lärmiljöbaserad handledningsmodell, som har visat sig gynna likvärdigheten både inom och mellan den aktuella kommunens skolor. Resultaten tyder på att specialpedagogisk fjärrhandledning är en möjlig och bra strategi i glesbygdsskolor. 

Glesbygdsskolor i Sverige finns i glest bebodda trakter och återfinns över hela landet: på öar, i kustlandet, inland och fjälltrakter. En skillnad mellan glesbygdsskolor och andra större skolor är att undervisningen sker i årskursblandad form. Andra skillnader är att glesbygdsskolan har få elever, lärare och kollegor. Specialpedagog och rektor är dessutom placerade på distans, ofta i kommunens centrum, som i snitt ligger 3 mil från glesbygdsskolan. Dock är inte utmaningarna färre i glesbygdsskolor jämfört med andra skolor. Glesbygdsskolorna har liksom många skolor ett antal utmaningar, exempelvis ekonomiskt, pedagogiskt och kompetensrelaterat. Att specialpedagogen är placerad på distans utmanar handledningsuppdraget gentemot lärarna på skolan, och i förlängningen kan det försvåra Skollagens (2010:800) ambition om likvärdig skola. Ett sätt att övervinna avståndet är att använda interaktiv kommunikationsteknik, IKT, för handledningsuppdraget, i denna studie benämnt som specialpedagogisk fjärrhandledning.

Det här handlar forskningen om

Studien genomfördes i en glesbygdskommun, där kommunen och skolaktören ville öka likvärdigheten mellan kommunens skolor, oavsett var skolan var belägen. De beslutade därför att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet Specialpedagogisk fjärrhandledning. Den specialpedagogiska fjärrhandledningen, från specialpedagoger i kommunens centralort, till klasslärare i glesbygdsskolor, blev en central del i utvecklingsarbetet. Genom fjärrhandledning var avsikten att minska specialpedagogernas resor till glesbygdsskolorna, och istället kunna använda den insparade restiden till att erbjuda handledning till fler klasslärare. Det i sin tur skulle bidra till ökad likvärdighet mellan kommunens skolor, genom att fler elever tidigare och snabbare skulle få de stödinsatser de hade behov av.

Så här gjorde forskarna

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur specialpedagoger genomför handledning på distans till lärare i glesbygdsskolor med hjälp av interaktiv kommunikationsteknik, IKT. Fyra specialpedagoger i den aktuella glesbygdskommunen har genomfört och spelat in sina handledningssamtal med cirka 20 lärare i fyra glesbygdsskolor. Inspelningarna har gjorts under en tidsperiod på ungefär två månader. Forskaren gavs tillgång till de avkodade ljudinspelningarna och det är dessa som ligger till grund för resultatet.

Det här kom forskarna fram till

Innan starten av specialpedagogisk fjärrhandledning besökte specialpedagogerna de glesbygdsskolor som respektive specialpedagog hade ansvar för. Skolbesöken genomfördes under två dagar, då specialpedagogerna gjorde systematiska observationer. Syftet med observationerna var för att öka kunskapen om glesbygdsskolans lärmiljö, och lärarnas förmåga att arbeta med specialpedagogisk verksamhet i klassrummet. Under fjärrhandledningen kunde specialpedagogerna använda sig av den kunskap de hade fått via sina besök. Specialpedagogen kunde exempelvis elevernas namn, visste hur de var placerade i klassrummet och hur klassrummets lärmiljö var utformad. När specialpedagogen under handledningstillfället visade läraren att den visste om och förstod sammanhanget behövde läraren inte förklara det vid varje handledning. Istället kunde de gå direkt in i handledningssamtalet.

Skolbesöken ökade även kunskapen om enskilda elevers specialpedagogiska behov. Dokumentation gjorde det möjligt för specialpedagogerna att minnas och fokusera på elev- och ämnesspecifikt innehåll i handledningssamtalen. Vikten av specialpedagogernas dokumenterade skolbesök och observationer av lärmiljön inklusive enskilda eleverna, märktes särskilt väl när specialpedagogen och läraren samtalade om ett nytt ärende.

Använda och utveckla den professionella specialpedagogiska handledningskompetensen

Specialpedagogisk fjärrhandledning utvecklades till ett förtroendefullt samarbete mellan de två professionerna, som hade olika utgångspunkt gällande lärmiljön samt elevers lärande och utveckling. Specialpedagogerna utvecklade en skicklighet i aktivt lyssnande med uppföljande frågor, särskilt när lärarna behövde få handledning i ett nytt ärende.  Utifrån resultaten kan vi även se att specialpedagogen strävade efter att ge läraren de bästa förutsättningarna för att klara av och utveckla anpassningar i klassrummet inom ramen för den specialpedagogiska verksamheten. Specialpedagogen gav förvisso läraren råd och tips, men inte i alltför stor omfattning. I flera handledningssamtal visade det sig att läraren själv kände till, eller var intresserad av att utveckla, flera intressanta specialpedagogiska lösningarna. Läraren ville snarare få dem diskuterade och verifierade i handledningssamtalet. Resultatet av specialpedagogisk fjärrhandledning visar på en kvalitativ förskjutning där specialpedagogerna lämnade tidigare strategi som i många fall bestod av snabba utryckningar till glesbygdsskolor och där handledningsinnehållet ofta bestått av råd och tips. Fjärrhandledning bidrog istället till att utveckla en mycket god interaktion och innehållsligt samspel mellan specialpedagoger och klasslärare i glesbygdsskolor.  

Så kan du förstå och använda forskningen

I denna studie utvecklades en interaktiv, lärmiljöbaserad modell, vilken verkar ha varit gynnsam för likvärdigheten, både inom och mellan den aktuella kommunens skolor. Ur ett kvantitativt perspektiv har specialpedagogens tid kunnat omfördelats, till att ge mer tid för handledning när restiden sparats in. Handledningsformen har också varit positiv ur ett kvalitativt perspektiv, vilket uppnås genom följande:

  • Att specialpedagogen har en fördjupad kunskap om hela lärmiljöns styrkor och utvecklingsområden. Det uppnås via fysiska längre, strukturerade skolbesök som dokumenteras, gärna utifrån observationsprotokoll.
  • Att specialpedagogen, vid skolbesöken, även observerar lärares och elevers interaktion samt lärares didaktiska val i undervisningen. Detta lägger en viktig grund för kommande handledning på distans.
  • Att specialpedagogen och läraren tillsammans gör sig medvetna om vilken handledningsmodell som de använder i dagsläget. Är det snabba ryck och råd som oftast leder till kortsiktiga lösningar? Eller är det en interaktiv, lärmiljöbaserad handledningsmodell där lärarens och specialpedagogens kunskap beaktar både lärmiljöns, inklusive lärarens behov av utveckling för att möta elevers olikheter och behov?

Mer information om artikeln

Titel: Remote consultation between special educators and teachers in rural schools in Sweden.

Tidskrift: Education in the North, School of Education at the University of Aberdeen, 2020, 27(2), 56-72.

Författare: Gerd Pettersson, Umeå Universitet och Kristina Ström, Åbo Akademi Vasa. För mer information kontakta Gerd Pettersson gerd.pettersson@umu.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.26203/sf9h-jm93

Publicerat torsdag 17 juni 2021