Ett hjärta ritat i sand.

Forskningutblick: Erfarenheter från sex- och relations­undervisning i särskolan

Forskare från Lunds universitet har intervjuat lärare och annan skolpersonal som arbetar inom särskolor, för att ta reda på mer om hur de arbetar med sex- och relationsundervisning. Resultaten i studien visade att personalen ser det som en utmaning när de arbetar med sex och relationer i särskolan.

För att klara av det breda, mångfacetterade och skiftande arbetet var de tvungna att ta på sig olika roller. Förutom rollen att vara lärare eller stödassistent, fick de också agera vän, förälder och livscoach. Slutsatsen av studien var att det kan behövas mer normkritiska metoder i undervisningen och att den bör inkludera ämnen såsom normbrytande identitet och religion i relation till sex och relationer.

Det här handlar forskningen om

Sex- och relationsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor, inklusive särskolan, sedan 1955. En rapport från Skolinspektionen 2018 visade på allvarliga brister i undervisningen inom särskolan, och att innehållet av sex- och relationsundervisningen inte mötte elevernas förväntningar. Tidigare svensk forskning tyder på att lärares och personals personliga åsikter och normer inverkar på rätten till sexuell och reproduktiv hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning betonas sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Trots det har Folkhälsomyndigheten påpekat brister i tillgång till dessa rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att förstå vilka möjligheter och begränsningar det finns för att förbättra denna situation var syftet med studien att utforska vad det betyder för lärare och personal inom särskolan i Skåne att undervisa om sex och relationer. Målet var att förstå vad begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter betyder och vad som utgör kärnan i att undervisa om sex och relationer i särskolan.

Så här gjorde forskarna

I studien deltog 10 lärare och övrig skolpersonal från 4 olika särskolor i Skåne. Intervjuerna berörde deras erfarenheter och upplevelser av att undervisa om sex och relationer, vilka strategier de använder och vilka möjligheter och hinder de ser i sitt arbete. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. De utskrivna intervjuerna analyserades med en kvalitativ metod som kallas fenomenologi. Syftet med fenomenologi är att försöka komma åt kärnan i det fenomen man studerar, i detta fall vad det innebär att undervisa i sex- och relationer inom särskolan.

Det här kom forskarna fram till

När intervjuerna analyserades formulerades kärnan i arbetet som att ”ta på sig utmaningen att coacha elever med särskilda behov in till vuxenlivet”. Informanterna förklarade att de var den viktigaste källan till information om sex och relationer för eleverna. Informanterna kände att de tog på sig ett stort ansvar för att tillhandahålla sex och relationsundervisning, men att de accepterade de utmaningar som det innebar att stödja, uppmuntra, vägleda och coacha eleverna. De beskrev de olika rollerna som de iklädde sig, såsom förälder, lärare eller livscoach. De hade varierande strategier för att stödja elevernas övergång till att bli vuxna, vilket innebar att sex- och relationsundervisningen inkluderade mycket mer än sexualitet. De jobbade utifrån ett brett perspektiv på vad det innebär att bli vuxen, vilket krävde att de hade en holistisk inställning till ämnet sex och relationer. Informanterna beskrev också att normerna kring sexualitet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning påverkade hur de jobbade. Trots att de kände att de gärna tog på sig   utmaningen att jobba med sex och relationsfrågor ifrågasatte de ibland sitt mandat och sin kompetens.

Så kan du förstå och använda forskningen

Dessa resultat visar hur viktig undervisning om sex och relationer är i särskolan oavsett elevernas utvecklingsnivå. Från och med hösten 2021 kommer lärarutbildningen ha obligatoriska inslag om sex- och relationsundervisning, något som denna forskning styrker behovet av. Utöver kompetensutveckling som stödjer lärarna så att de känner sig trygga i sitt uppdrag och i sitt mandat att undervisa, behövs fortsatt utveckling av material och metoder för att kunna möta elevernas behov av information och stöd. Att det är viktigt med särskilt anpassat material för sex- och relationsundervisning för personer med intellektuella funktionsnedsättning poängteras både av regeringens Utbildningsdepartement, Folkhälsomyndigheten och i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Studien avslutas med rekommendationer som betonar behovet av utvecklandet av mera normkritiskt undervisningsmaterial kring sex- och relationer, särskilt riktat till särskolepersonal.

Mer information om artikeln

Titel: Experiences of teaching sexual and reproductive health to students with intellectual disabilities

Tidskrift: Sex Education (2020), 20:4, s. 398-412

Författare: Becky Nelson, Lunds universitet och Riksförbundet för sexuell upplysning, Karen Odberg Pettersson, Lunds universitet och Maria Emmelin, Lunds universitet. För mer information, kontakta Becky Nelson: becky.nelson@med.lu.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.1080/14681811.2019.1707652

Publicerat torsdag 11 mars 2021