Ett hjärta ritat i sand.

Forskningsutblick: Erfarenheter från sex- och relations­undervisning i särskolan

Forskare från Lunds universitet har intervjuat lärare och annan skolpersonal som arbetar inom särskolor, för att ta reda på mer om hur de arbetar med sex- och relationsundervisning. Resultaten i studien visade att personalen ser det som en utmaning när de arbetar med sex och relationer i särskolan.

För att klara av det breda, mångfacetterade och skiftande arbetet var de tvungna att ta på sig olika roller. Förutom rollen att vara lärare eller stödassistent, fick de också agera vän, förälder och livscoach. Slutsatsen av studien var att det kan behövas mer normkritiska metoder i undervisningen och att den bör inkludera ämnen såsom normbrytande identitet och religion i relation till sex och relationer.

Det här handlar forskningen om

Sex- och relationsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor, inklusive särskolan, sedan 1955. En rapport från Skolinspektionen 2018 visade på allvarliga brister i undervisningen inom särskolan, och att innehållet av sex- och relationsundervisningen inte mötte elevernas förväntningar. Tidigare svensk forskning tyder på att lärares och personals personliga åsikter och normer inverkar på rätten till sexuell och reproduktiv hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning betonas sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Trots det har Folkhälsomyndigheten påpekat brister i tillgång till dessa rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att förstå vilka möjligheter och begränsningar det finns för att förbättra denna situation var syftet med studien att utforska vad det betyder för lärare och personal inom särskolan i Skåne att undervisa om sex och relationer. Målet var att förstå vad begreppet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter betyder och vad som utgör kärnan i att undervisa om sex och relationer i särskolan.

Så här gjorde forskarna

I studien deltog 10 lärare och övrig skolpersonal från 4 olika särskolor i Skåne. Intervjuerna berörde deras erfarenheter och upplevelser av att undervisa om sex och relationer, vilka strategier de använder och vilka möjligheter och hinder de ser i sitt arbete. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. De utskrivna intervjuerna analyserades med en kvalitativ metod som kallas fenomenologi. Syftet med fenomenologi är att försöka komma åt kärnan i det fenomen man studerar, i detta fall vad det innebär att undervisa i sex- och relationer inom särskolan.

Det här kom forskarna fram till

När intervjuerna analyserades formulerades kärnan i arbetet som att ”ta på sig utmaningen att coacha elever med särskilda behov in till vuxenlivet”. Informanterna förklarade att de var den viktigaste källan till information om sex och relationer för eleverna. Informanterna kände att de tog på sig ett stort ansvar för att tillhandahålla sex och relationsundervisning, men att de accepterade de utmaningar som det innebar att stödja, uppmuntra, vägleda och coacha eleverna. De beskrev de olika rollerna som de iklädde sig, såsom förälder, lärare eller livscoach. De hade varierande strategier för att stödja elevernas övergång till att bli vuxna, vilket innebar att sex- och relationsundervisningen inkluderade mycket mer än sexualitet. De jobbade utifrån ett brett perspektiv på vad det innebär att bli vuxen, vilket krävde att de hade en holistisk inställning till ämnet sex och relationer. Informanterna beskrev också att normerna kring sexualitet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning påverkade hur de jobbade. Trots att de kände att de gärna tog på sig   utmaningen att jobba med sex och relationsfrågor ifrågasatte de ibland sitt mandat och sin kompetens.

Så kan du förstå och använda forskningen

Dessa resultat visar hur viktig undervisning om sex och relationer är i särskolan oavsett elevernas utvecklingsnivå. Från och med hösten 2021 kommer lärarutbildningen ha obligatoriska inslag om sex- och relationsundervisning, något som denna forskning styrker behovet av. Utöver kompetensutveckling som stödjer lärarna så att de känner sig trygga i sitt uppdrag och i sitt mandat att undervisa, behövs fortsatt utveckling av material och metoder för att kunna möta elevernas behov av information och stöd. Att det är viktigt med särskilt anpassat material för sex- och relationsundervisning för personer med intellektuella funktionsnedsättning poängteras både av regeringens Utbildningsdepartement, Folkhälsomyndigheten och i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Studien avslutas med rekommendationer som betonar behovet av utvecklandet av mera normkritiskt undervisningsmaterial kring sex- och relationer, särskilt riktat till särskolepersonal.

Mer information om artikeln

Titel: Experiences of teaching sexual and reproductive health to students with intellectual disabilities

Tidskrift: Sex Education (2020), 20:4, s. 398-412

Författare: Becky Nelson, Lunds universitet och Riksförbundet för sexuell upplysning, Karen Odberg Pettersson, Lunds universitet och Maria Emmelin, Lunds universitet. För mer information, kontakta Becky Nelson: becky.nelson@med.lu.se

Länk till artikel: https://doi.org/10.1080/14681811.2019.1707652

Så undervisar de i sär-skolan om sex och relationer

Några forskare har intervjuat

lärare och annan personal i särskolan.

Forskarna är från Lunds universitet.

De ville ta reda på mer om

hur särskolorna arbetar med

undervisning om sex och relationer.

Personalen ser det som en utmaning.

Det visar resultaten i studien.

Det är inte så lätt att undervisa om sex och relationer i särskolan

Sex och relationer är ett brett ämne.

Lärarna får ta på sig olika roller

för att lyckas förklara för eleverna.

Det är oftast lärare eller stöd-assistenter

som ska berätta om sex.

Men de får också vara lite livs-coach.

De får vara som en vän eller förälder

till eleverna.

 

Forskarna kom fram till att det kan behövas

mer norm-kritiska metoder i undervisningen.

Lärarna behöver ta upp till exempel homo-sexualitet.

De kan också behöva ha med religion

när de talar om sex och relationer.

 

Det här handlar forskningen om

Undervisning i sex och relationer är

obligatorisk i svenska skolor sedan år 1955.

Så är det i särskolan också.

Men det finns stora brister i särskolan.

Det visar en rapport från år 2018.

 

Det är Skol-inspektionen som har skrivit rapporten.

Eleverna tyckte inte att undervisningen var så bra.

De förväntade sig något annat.

 

Det är inte första gången någon har gjort

en studie om undervisningen.

Svenska forskare har sett att

personalens egna åsikter kan påverka.

Det kan påverka på ett negativt sätt.

Det är förstås inte bra.

 

Alla har rätt till bra sexuell hälsa.

Det handlar om positivt och respektfullt sex.

Alla har också rätt till bra reproduktiv hälsa.

Det handlar om att kunna få barn om man vill

på ett tryggt sätt.

 

Det finns brister

FN tycker att det är jätte-viktigt att alla har

rätt till bra sexuell och reproduktiv hälsa.

Det skriver de också i konventionen om rättigheter

för personer med funktionsnedsättning.

Ändå är inte allting bra i Sverige.

Det har Folk-hälso-myndigheten märkt.

Det finns brister, säger de.

 

Det måste bli bättre

Vad kan man då göra åt bristerna?

Hur kan vi göra det bättre för

personer med funktionsnedsättning?

Vilka möjligheter finns det?

Vilka hinder finns?

 

De tre forskarna vid Lunds universitet

ville veta mer om undervisningen i särskolan.

Hur är det för personal i särskolan

att undervisa om sex och relationer?

 

Forskarna ville förstå vad begreppet

sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter betyder.

Vad är det viktigaste när man undervisar om

sex och relationer i särskolan?

 

Så här gjorde forskarna

Tio lärare och annan skol-personal

var med i studien.

De var från fyra särskolor i Skåne.

Forskarna intervjuade dem.

De frågade om deras erfarenheter.

Till exempel:

  • Var har du för upplevelser av att undervisa om sex och relationer?
  • Vilka strategier använder du?
  • Vilka möjligheter ser du i ditt arbete?
  • Vilka hinder ser du?

Forskarna spelade in intervjuerna.

De skrev av exakt vad personalen hade sagt.

Sen analyserade de intervjuerna.

 

Det här kom forskarna fram till

Personalen sa att deras uppdrag är att

ta på sig utmaningen att coacha

elever med särskilda behov

in till vuxen-livet.

 

De menar alltså att det är viktigt att

stödja eleverna när de börjar bli vuxna.

Men det är en utmaning.

De får ställa upp.

 

Eleverna lär sig om sex och sådant i skolan.

Lärarna och de andra i personalen

är den viktigaste info-källan.

Det sa personalen.

 

De kände att de tog på sig ett stort ansvar.

Men de tyckte att det var okej.

De får både stödja och uppmuntra.

De väg-leder eleverna.

 

Personalen har olika roller

Personalen är alltså både lärare och livs-coacher.

Ibland får de vara lite som en förälder också.

Att bli vuxen handlar om så många olika saker.

Det handlar inte bara om sex.

Personalen jobbar brett.

 

Personalen har olika strategier för det här.

De stödjer eleverna i att bli vuxna.

Undervisningen om sex och relationer

handlar alltså om mycket mer än bara sexualitet.

 

Personalen talade också om normer kring sexualitet

hos personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Normerna påverkar hur de jobbar.

De jobbar gärna med

frågor om sex och relationer

men känner att det är svårt.

Ibland undrar de om de är rätt person att göra det.

De funderar på om de har rätt kompetens.

 

Så kan du förstå studien

och använda den

Studien visar hur viktigt det är med

undervisning om sex och relationer i särskolan.

Det är viktigt för alla elever

oavsett utvecklings-nivå.

 

Lärar-utbildningen kommer att ha inslag

om sex- och relations-undervisning

från och med i höst.

Det behövs, tycker de tre forskarna.

 

Det behövs också kompetens-utveckling

för lärarna i skolan.

De ska kunna känna sig trygga i sitt uppdrag.

De ska känna att de har rätt kompetens.

 

Dessutom behöver vi fortsätta att

göra bra läro-medel åt eleverna.

Vi behöver metoder för att

ge eleverna bra info och stöd.

 

För personer med intellektuell funktionsnedsättning

är det särskilt viktigt att få anpassat material

om sex och relationer.

Det säger både Utbildnings-departementet,

Folkhälso-myndigheten och FN.

Undervisnings-materialet för särskolans personal

behöver också bli mer norm-kritiskt.

Det skriver forskarna.

 

Läs hela artikeln

Experiences of teaching sexual and

reproductive health to

students with intellectual disabilities

 

Om forskarna

Becky Nelson

Lunds universitet och

Riks-förbundet för sexuell upplysning.

 

Karen Odberg Pettersson

Lunds universitet.

 

Maria Emmelin

Lunds universitet.

För mer information

Kontakta Becky Nelson

becky.nelson@med.lu.se.

Publicerat fredag 20 augusti 2021