Illustrationen visar elever i ett klassrum.

Forskningsutblick: Elever måste få lära sig strategier som stödjer läsförståelse vid skärmläsning

Forskarna Hildegunn Støle, Anne Mangen och Knut Schwippert har undersökt om norska elevers läsförståelse skiljer sig beroende på om eleverna gör ett test på papper eller på datorskärm. Utifrån resultaten menar de att elever behöver få lära sig strategier som stödjer läsförståelse vid läsning på skärm och att lärare bör använda papperstexter när elever ska läsa för att lära.

Digital teknologi införs i stor utsträckning i norsk skola. Både nationella och internationella läsförståelsetest har blivit digitaliserade de senaste åren. Detta sker trots att det inte finns så mycket forskning om barns läsförståelse när de läser på skärm jämfört med när de läser på papper. I samband med digitaliseringen av ett norskt nationellt prov i läsning för femte klass önskade vi som forskare att använda tillfället till att göra en så kallad mode-effekt-studie. Vi gav många elever motsvarande test både på papper och på skärm och analyserade sedan läsresultatet i ljuset av färdighetsnivå och kön.

Vi fann att elever på alla färdighetsnivåer presterade bättre på de pappersbaserade läsförståelsetesten än på de motsvarande digitala versionerna. Vi förväntade oss att pojkar skulle prestera bättre på digitala läsförståelsetest men det gjorde de inte. Däremot visade det sig att de flickor som läste bäst förlorade mest på det digitala testet jämfört med papperstestet och jämfört med andra elever. Baserat på annan forskning i tillägg till egna fynd, ser vi att mode-effekten kan ha flera orsaker. De två viktigaste tror vi är scrollande och att elever använder snabba lässtrategier, det vill säga de strategier de använder på internet på fritiden.

Det här handlar forskningen om

Storskaliga test som exempelvis Pisa för 15-åringar har ofta blivit digitaliserade utifrån ett antagande om att mediet för testet inte har någon betydelse. Det vill säga utifrån en noll-hypotes om att det inte blir någon skillnad i testresultatet om en elev besvarar ett räkne- eller läsförståelsetest på papper eller på digitalt, på skärm. Vi var inte säkra på att detta faktiskt stämde och ställde därför upp tre hypoteser som vi önskade testa. Den överordnade hypotesen var att det finns en skillnad. Baserat på tidigare forskning, till exempel metastudien Don’t throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension från 2018, antog vi att denna skillnad innebär att barn förstår bättre när de läser på papper än på skärm. Vår andra hypotes var att svaga läsare kommer att få kämpa mer på ett digitaliserat prov än på ett pappersbaserat prov. Vår tredje hypotes rörde sig om könsskillnader i läsandet. Vi utgick från ett vanligt antagande om att pojkar motiveras av att lösa uppgifter digitalt och därav att de skulle göra ett relativt bättre resultat på ett läsförståelsetest på dator än på papper. 

Så här gjorde forskarna

Den komplexa konstruktionen läsfärdighet blev i stort mätt på samma sätt som i de internationella läsförståelsetesten. Det innebär att eleverna läser olika texter och besvarar olika frågor till texterna, oftast genom att de väljer det riktiga av fyra alternativa svar på en fråga eller genom att de skriver ett svar på en fråga till texten.

Från ett ursprungligt urval på 25 texter med uppgifter som vi testade digitalt under våren 2015 plockade vi ut 10 texter med relevanta uppgifter. Det var dessa texter som visade sig fungera bäst i den digitala plattform vi hade tillgång till för att utveckla ett gott digitalt nationellt prov i läsande. Vi gav nära 1500 elever dessa texter och uppgifter som test både på papper och skärm. Under testerna användes endast dator, inte surfplattor eller mobiltelefoner. Lärarna var förtrogna med nationella prov och fungerade som instruktörer i linje med «Instruktion för lärare» för genomförandet av prov, både digitalt och på papper, varje med 90 minuters testtid.

Halva klasser gjorde test A digitalt medan den andra halvan gjorde test A på papper för att därefter byta medium för test B kommande vecka. På andra skolor var ordningen den omvända. Vi rensade data från fel och snedvridningar exempelvis när nerladdningar av bilder i digitalt format inte fungerade på några få skolor. Vi tog också bort elevdata där eleverna endast hade deltagit i en av testsituationerna eller hade besvarat båda testerna i samma medium. Efter rensandet hade vi data från 1139 elever som hade besvarat två läsförståelsetest, ett på papper och ett på dator. Urvalet av skolor gjordes av Utdanningsdirektoratet i Norge och både stads– och landsbygdsskolor var representerade.  

Det här kom forskarna fram till

När vi beräknade skillnaden i elevresultat mellan digitalt och pappersbaserat läsprov fann vi att genomsnittsprestationen var signifikant svagare på det digitala provet. 599 elever gjorde det ungefär lika bra på båda proven, medan nästan en tredjedel gjorde ett betydligt bättre resultat på pappersprovet. Endast 13,6 procent fick bättre resultat på det digitala provet.

Vi använde elevresultaten från båda proven för att beräkna ett snittresultat på individnivå i syfte att se om skillnaderna var ojämnt fördelade mellan svaga, medel och goda läsare. I motsats till vår hypotes - att svaga läsare skulle förlora mest i det digitala formatet - fann vi att det var signifikant svagare resultat i alla tre elevgrupperna. Det visade sig också att det faktiskt var de starkaste läsarna och de medelstarka läsarna som förlorade mest på den digitala versionen av provet.

Slutligen använde vi samma snittresultat och beräknade skillnaden mellan pojkar och flickor inom de tre färdighetskategorierna svaga, medel och goda läsare. Det visade sig att skillnaderna var signifikanta till favör för pappersprovet för båda könen. Vi hittade därmed inget stöd för att pojkar presterar bättre på digitala läsprov. Däremot blev det tydligt att flickor som är starka läsare förlorar mest på det digitala provet jämfört med pappersprovet och jämfört med pojkar på samma nivå.

Så kan du förstå och använda forskningen

Resultatet från vår studie visar att eleverna förstod mindre av det de läste på dator än vad de gjorde när de läste på papper. Detta kan dels bero på att läsandet innebar scrollande i både texter och uppgifter i det digitala formatet och dels på att eleverna använde olämpliga lässtrategier när de läste på datorskärm. Skälet till detta är att unga läsare oftast använder ytliga sök- och hittastrategier på nätet medan de sällan läser koncentrerat för förståelse. Utvecklare av prov måste ta hänsyn till att scrollande kan vara en dålig lösning för ett läsförståelsetest. Lärare bör använda papperstexter när elever ska läsa för att lära samt lära eleverna strategier som stödjer läsförståelse när de läser på skärm.

Mer information om artikeln

Titel: Assessing children's reading comprehension on paper and screen: A mode-effect study Tidskrift: Computers & Education 151 (2020) 103861

Författare: Hildegunn Støle, Universitetet i Stavanger, Norge; Anne Mangen, Universitetet i Stavanger, Norge; Knut Schwippert, Universität Hamburg, Tyskland. För mer information kontakta Hildegunn Støle: hildegunn.stole@uis.no

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1016/j.compedu.2020.103861

Metastudien som forskarna refererar till i texten: Delgado, P., Vargas, C., Ackerman, R., & Salmerón, L. (2018). Don’t throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension. Educational Research Review, 25, sid 23–38.

Publicerat måndag 7 december 2020