Illustrationen visar elever i ett klassrum.

Forskningsutblick: Elever måste få lära sig strategier som stödjer läsförståelse vid skärmläsning

Forskarna Hildegunn Støle, Anne Mangen och Knut Schwippert har undersökt om norska elevers läsförståelse skiljer sig beroende på om eleverna gör ett test på papper eller på datorskärm. Utifrån resultaten menar de att elever behöver få lära sig strategier som stödjer läsförståelse vid läsning på skärm och att lärare bör använda papperstexter när elever ska läsa för att lära.

Digital teknologi införs i stor utsträckning i norsk skola. Både nationella och internationella läsförståelsetest har blivit digitaliserade de senaste åren. Detta sker trots att det inte finns så mycket forskning om barns läsförståelse när de läser på skärm jämfört med när de läser på papper. I samband med digitaliseringen av ett norskt nationellt prov i läsning för femte klass önskade vi som forskare att använda tillfället till att göra en så kallad mode-effekt-studie. Vi gav många elever motsvarande test både på papper och på skärm och analyserade sedan läsresultatet i ljuset av färdighetsnivå och kön.

Vi fann att elever på alla färdighetsnivåer presterade bättre på de pappersbaserade läsförståelsetesten än på de motsvarande digitala versionerna. Vi förväntade oss att pojkar skulle prestera bättre på digitala läsförståelsetest men det gjorde de inte. Däremot visade det sig att de flickor som läste bäst förlorade mest på det digitala testet jämfört med papperstestet och jämfört med andra elever. Baserat på annan forskning i tillägg till egna fynd, ser vi att mode-effekten kan ha flera orsaker. De två viktigaste tror vi är scrollande och att elever använder snabba lässtrategier, det vill säga de strategier de använder på internet på fritiden.

Det här handlar forskningen om

Storskaliga test som exempelvis Pisa för 15-åringar har ofta blivit digitaliserade utifrån ett antagande om att mediet för testet inte har någon betydelse. Det vill säga utifrån en noll-hypotes om att det inte blir någon skillnad i testresultatet om en elev besvarar ett räkne- eller läsförståelsetest på papper eller på digitalt, på skärm. Vi var inte säkra på att detta faktiskt stämde och ställde därför upp tre hypoteser som vi önskade testa. Den överordnade hypotesen var att det finns en skillnad. Baserat på tidigare forskning, till exempel metastudien Don’t throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension från 2018, antog vi att denna skillnad innebär att barn förstår bättre när de läser på papper än på skärm. Vår andra hypotes var att svaga läsare kommer att få kämpa mer på ett digitaliserat prov än på ett pappersbaserat prov. Vår tredje hypotes rörde sig om könsskillnader i läsandet. Vi utgick från ett vanligt antagande om att pojkar motiveras av att lösa uppgifter digitalt och därav att de skulle göra ett relativt bättre resultat på ett läsförståelsetest på dator än på papper. 

Så här gjorde forskarna

Den komplexa konstruktionen läsfärdighet blev i stort mätt på samma sätt som i de internationella läsförståelsetesten. Det innebär att eleverna läser olika texter och besvarar olika frågor till texterna, oftast genom att de väljer det riktiga av fyra alternativa svar på en fråga eller genom att de skriver ett svar på en fråga till texten.

Från ett ursprungligt urval på 25 texter med uppgifter som vi testade digitalt under våren 2015 plockade vi ut 10 texter med relevanta uppgifter. Det var dessa texter som visade sig fungera bäst i den digitala plattform vi hade tillgång till för att utveckla ett gott digitalt nationellt prov i läsande. Vi gav nära 1500 elever dessa texter och uppgifter som test både på papper och skärm. Under testerna användes endast dator, inte surfplattor eller mobiltelefoner. Lärarna var förtrogna med nationella prov och fungerade som instruktörer i linje med «Instruktion för lärare» för genomförandet av prov, både digitalt och på papper, varje med 90 minuters testtid.

Halva klasser gjorde test A digitalt medan den andra halvan gjorde test A på papper för att därefter byta medium för test B kommande vecka. På andra skolor var ordningen den omvända. Vi rensade data från fel och snedvridningar exempelvis när nerladdningar av bilder i digitalt format inte fungerade på några få skolor. Vi tog också bort elevdata där eleverna endast hade deltagit i en av testsituationerna eller hade besvarat båda testerna i samma medium. Efter rensandet hade vi data från 1139 elever som hade besvarat två läsförståelsetest, ett på papper och ett på dator. Urvalet av skolor gjordes av Utdanningsdirektoratet i Norge och både stads– och landsbygdsskolor var representerade.  

Det här kom forskarna fram till

När vi beräknade skillnaden i elevresultat mellan digitalt och pappersbaserat läsprov fann vi att genomsnittsprestationen var signifikant svagare på det digitala provet. 599 elever gjorde det ungefär lika bra på båda proven, medan nästan en tredjedel gjorde ett betydligt bättre resultat på pappersprovet. Endast 13,6 procent fick bättre resultat på det digitala provet.

Vi använde elevresultaten från båda proven för att beräkna ett snittresultat på individnivå i syfte att se om skillnaderna var ojämnt fördelade mellan svaga, medel och goda läsare. I motsats till vår hypotes - att svaga läsare skulle förlora mest i det digitala formatet - fann vi att det var signifikant svagare resultat i alla tre elevgrupperna. Det visade sig också att det faktiskt var de starkaste läsarna och de medelstarka läsarna som förlorade mest på den digitala versionen av provet.

Slutligen använde vi samma snittresultat och beräknade skillnaden mellan pojkar och flickor inom de tre färdighetskategorierna svaga, medel och goda läsare. Det visade sig att skillnaderna var signifikanta till favör för pappersprovet för båda könen. Vi hittade därmed inget stöd för att pojkar presterar bättre på digitala läsprov. Däremot blev det tydligt att flickor som är starka läsare förlorar mest på det digitala provet jämfört med pappersprovet och jämfört med pojkar på samma nivå.

Så kan du förstå och använda forskningen

Resultatet från vår studie visar att eleverna förstod mindre av det de läste på dator än vad de gjorde när de läste på papper. Detta kan dels bero på att läsandet innebar scrollande i både texter och uppgifter i det digitala formatet och dels på att eleverna använde olämpliga lässtrategier när de läste på datorskärm. Skälet till detta är att unga läsare oftast använder ytliga sök- och hittastrategier på nätet medan de sällan läser koncentrerat för förståelse. Utvecklare av prov måste ta hänsyn till att scrollande kan vara en dålig lösning för ett läsförståelsetest. Lärare bör använda papperstexter när elever ska läsa för att lära samt lära eleverna strategier som stödjer läsförståelse när de läser på skärm.

Mer information om artikeln

Titel: Assessing children's reading comprehension on paper and screen: A mode-effect study Tidskrift: Computers & Education 151 (2020) 103861

Författare: Hildegunn Støle, Universitetet i Stavanger, Norge; Anne Mangen, Universitetet i Stavanger, Norge; Knut Schwippert, Universität Hamburg, Tyskland. För mer information kontakta Hildegunn Støle: hildegunn.stole@uis.no

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1016/j.compedu.2020.103861

Metastudien som forskarna refererar till i texten: Delgado, P., Vargas, C., Ackerman, R., & Salmerón, L. (2018). Don’t throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension. Educational Research Review, 25, sid 23–38.

Elever måste få lära sig knep för att förstå bättre när de läser på skärm

Tre forskare har undersökt

norska elevers läs-förståelse.

Förstår de bättre om de läser på

papper eller på dator-skärm?

Eleverna fick göra test.

Resultaten visar att elever behöver

lära sig strategier för att läsa på skärm.

De behöver stöd för att förstå mer

när de läser på skärm.

Det skriver forskarna Hildegunn Støle,

Anne Mangen och Knut Schwippert.

 

Det här ville forskarna undersöka

Pisa-testerna är digitala.

Eleverna gör dem på dator.

De experter som gör de här testerna

tänker ofta att det inte spelar någon roll

om eleverna gör test på dator eller papper.

Resultatet blir lika bra eller dåligt.

Vi tre forskare var inte säkra på

att det här stämde.

 

Vi ville därför undersöka det.

Vi hade tre teorier.

Vi tänkte att:

 

1. Det är skillnad mellan att

läsa på papper och läsa på skärm.

Barn förstår bättre när de läser på papper.

2. Svaga läsare kommer att få kämpa mer

om provet är på dator.

3. Det finns skillnader mellan flickor och pojkar.

Pojkar tycker det är roligt med datorer.

Därför kanske de läser bättre på skärm.

 

Forskarna testade femte-klassare

I norska skolor använder de mycket digital teknik.

Eleverna använder datorer allt mer.

Så är det också i Sverige och i andra länder.

De senaste åren har elever fått göra

test av läs-förståelse på skärm.

 

Eleverna i femte klass skulle ha ett

nationellt prov i läsning.

Provet var digitalt.

Då passade vi forskare på.

Vi gjorde en studie.

1500 elever fick samma test

både på papper och på skärm.

 

Vi jämförde sedan elevernas resultat.

Läste de bättre på skärm eller på papper?

Och fanns det någon skillnad mellan

flickor och pojkar?

 

De flesta läste bättre på papper

Vi kom fram till att eleverna fick bättre resultat

när de gjorde testet på papper.

De förstod texten bättre när de läste på papper

än när de läste samma text på skärm.

Det spelade ingen roll om de var

duktiga på att läsa eller mindre duktiga.

Det allra flesta läste bättre på papper.

 

Vi hade trott att pojkar kanske skulle

få bättre resultat om de använde dator.

Det stämde inte.

 

Vi såg däremot en annan intressant sak.

De flickor som läste bäst

tappade flest poäng när de läste på skärm.

Det kan bero på flera saker.

Vi tror de två viktigaste orsakerna är de här:

 

1. Att läsaren scrollar i texten på en dator.

2. Att eleverna läser för snabbt på datorn.

De gör som när de använder internet på fritiden.

De snabb-läser.

Nästan en tredje-del av eleverna fick

mycket bättre resultat på pappers-provet.

Bara 13,6 procent fick bättre resultat på

det digitala provet.

 

Så här gjorde forskarna

Läs-testet i de norska skolorna var

ungefär som internationella test.

Det var ungefär som i Pisa-proven.

Eleverna läser alltså olika texter.

Sen svarar de på frågor om texterna.

Oftast finns det fyra svar att välja mellan.

Eller så skriver eleverna själva ett svar.

 

1500 elever var med i testet.

Det var elever både från skolor i städer

och skolor på landet.

Eleverna fick alltså göra testet

både på papper och på skärm.

De använde dator,

inte surf-plattor eller mobil-telefoner.

Lärarna visste hur det funkade och

kunde förklara för eleverna

hur de skulle göra.

Eleverna fick 90 minuter på sig

för varje prov.

 

Halva klassen gjorde det första testet på papper.

Andra halvan gjorde det på dator.

Följande vecka hade de ett nytt test.

Då bytte de med varandra.

De som hade gjort test på dator

gjorde det nu på papper.

Och tvärtom.

 

Vi fick ta bort en del prov efteråt.

Ibland hade de inte funkat riktigt.

Det kunde vara problem med bilder.

Några elever hade inte varit med båda gångerna.

Deras prov tog vi bort.

Eller så hade de använt dator eller papper

båda gångerna.

Vi tog bort de proven också.

Till slut hade vi 1139 prov att analysera.

 

Tips till dig som är lärare

Resultatet från vår studie visar att

eleverna förstod mindre när de läste på dator.

De scrollade antagligen för mycket

och läste för snabbt.

Det beror på att barn och unga ofta inte är

vana att läsa noga på nätet.

De hoppar i texterna när de söker fakta.

 

När du gör ett prov

behöver du tänka på det här.

Det kan vara bättre att göra

prov i läsförståelse på papper.

 

En annan sak är att elever lär sig bättre

när de läser på papper.

Använd därför hellre texter på papper

när elever ska läsa för att lära.

Lär också dina elever hur de ska göra

när de läser på skärm.

Då hjälper du dem att bli bättre

på läsförståelse på skärm.

 

Läs hela rapporten

Vill du läsa hela rapporten?

Den finns i tidningen Computers & Education 151 (2020).

Assessing children's reading comprehension

on paper and screen: A mode-effect study

Publicerat måndag 7 december 2020