Lättläst
Teckenspråk
Visuellt lugn lärmiljö bra för alla elever
Med enkla medel och stort engagemang har Uggleskolan förenklat och rensat i sin fysiska lärmiljö. Resultatet är att eleverna fokuserar bättre på undervisningen.
Uggleskolan ligger i en liten skogsdunge i Södra Sandby, en av de större byarna på landsbygden utanför Lund. I skolan som ingår i Lunds skolområde, finns 300 elever i årskurserna F–6. Det första intryck som möter besökaren är en nerskalad miljö, som känns lugn och harmonisk.
– Det är precis det vi vill uppnå, berättar Malin Jönsson, en av skolans tre specialpedagoger.
Skolan har under de senaste tre åren arbetat aktivt med att minska det visuella bullret och skapa en ordnad fysisk miljö som underlättar möjligheten till koncentration för alla elever.
Förbättra den fysiska lärmiljön
Förändringarna utgick från behovet att förbättra den fysiska lärmiljön för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och baseras på forskning. Tack vare SIS-bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, kunde en av skolans specialpedagoger lägga tid på projektet. Samtlig personal fick utbildning om NPF och tillsammans genomförde de fler omfattande rensningar i skolans och fritidshemmets utrymmen.
Även eleverna blev delaktiga och hjälpte till på olika sätt med att rensa, måla och städa. Arbetet fortlever och vidareutvecklas och ingår numera i den ordinarie verksamheten.
– Vi har gjort en sakta, men stabil tankevända. Rensningsarbetet är inte någon engångsinsats, utan en del av vårt vanliga skolår. Varje år rensar vi på nytt, säger Malin.
– Att skolledningen drev projektet och uppmuntrade oss var viktigt, liksom att det var planerade aktiviteter och inte "när du har tid över", säger Ing-Marie Bergner, lärare i klasserna 4-6. Vi använde utvecklingsdagarna i kombination med föreläsningar och genomgångar kring hur vi ska tänka och varför det är viktigt.
Många förändringar i klassrummen
Det finns många exempel på förändringar. Öppna hyllor ersätts med skåp med dörrar. Avgränsande akustikskärmar erbjuder lugna vrår för den som behöver. I flera av klassrummen använder lärarna ljudutjämningssystem som skapar god ljudmiljö för eleverna, samtidigt som läraren sparar sin röst. Bildstöd används flitigt, bland annat för att visa dagens och veckans schema. Dessutom finns lektionsordningen skriven på tavlan inför varje lektion.
– Årets utveckling av lärmiljön är att ha rörelsepauser för alla under dagen, berättar Anna Nilsson, lärare i årskurs 2. Vi gör på olika sätt, exempelvis genom att röra oss efter videofilmer eller på en rörelsebana utomhus. Elever¬na uppskattar det verkligen! Utöver detta finns taktil hjälpmedel att pilla på eller krama under lektionerna, tidshjälpmedel, stora pilatesbollar att sitta på istället för stolar och balansbrädor att stå på. Allt kan användas av alla.
– Det är vår skola, elevernas skola, inte mitt klassrum, säger Gunilla Söderberg, rektor för årskurs F–3. Ta ett helhetsbegrepp. Prata om det! Alla behöver ha samma tanke och grundsyn. Se till att skolledningen är drivande, håll fast i tanken och basera den i forskning. Lägg in arbetet i organisationen. Genomför arbetet lite i taget, planera in tid och ta med samtlig personal. Våga tänka lite nytt!
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 1, 2019.
Text: Bella Danowsky
En lär-miljö utan för många intryck är bra för alla elever
På Uggle-skolan i Skåne har
personalen och eleverna rensat i skolan.
De har tagit bort sådant som stör.
De har också gjort ljud-miljön bättre.
På så vis har skolan blivit lugnare.
Resultatet är att eleverna nu
fokuserar bättre på undervisningen.
Uggleskolan ligger i en liten skogs-dunge
i Södra Sandby.
Det är en av de stör-re byarna
på lands-bygden utanför Lund.
Skolan hör till Lunds skol-område.
Här går 300 elever i års-kurserna F–6.
Skolan känns lugn och harmonisk,
det är inte så många syn-intryck.
– Det är precis det vi vill uppnå,
säger Malin Jönsson.
Malin är en av sko-lans tre special-pedagoger.
Uggleskolan har jobbat i tre år med att
minska det visuella bullret.
Med det menar man sådant som
kan göra att miljön känns rörig.
Får man bort det som stör
kan eleverna koncentrera sig bättre.
Att förbättra lär-miljön
var ett SIS-projekt
De började rensa i skolan
för att de behövde förbättra lärmiljön
för elever som har NPF, alltså
neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar.
De hade läst vad forskare skrev om det.
Skolan fick SIS-bidrag från
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Tack vare pengarna de fick
kunde en av skolans special-pedagoger
lägga tid på att jobba med projektet.
All personal fick också utbildning om NPF.
De rensade alla tillsammans.
Även eleverna hjälpte till.
De rensade, målade och städade ordentligt
i både skolan och på fritids-hemmet.
Och de fortsätter att arbeta med det här.
De vidare-utvecklar miljön,
det hör nu till den ordinarie verksamheten.
– Det är inte något vi bara gjorde en gång.
Det är en del av vårt vanliga skol-år.
Varje år rensar vi på nytt,
säger Malin.
Malin förklarar att de har börjat tänka
på ett helt nytt sätt
när det gäller skol-miljön.
Ing-Marie Bergner håller med.
Hon är lärare i klasserna 4–6.
– Vi har haft före-läsningar och
gått igenom hur vi ska tänka.
Vi har pratat om varför det är viktigt.
Ing-Marie säger också att det var bra
att skol-ledningen drev projektet
och upp-muntrade dem.
– Och det var viktigt att det var
aktiviteter som var planerade.
Det var inte bara att de sa
det här kan du göra när du har tid över.
De har ändrat många saker
i klass-rummen
Det finns mycket du kan göra
för att förbättra lärmiljön.
Du kan byta ut öppna hyllor
mot skåp med dörrar till exempel.
Du kan skaffa akustik-skärmar
som du sätter upp för att skydda mot o-ljud.
Då skapar du en lugn vrå
för den som behöver det.
På Uggleskolan använder lärarna också
system som jämnar ut ljudet.
Det gör att ljud-miljön blir bra.
Det är skönt för eleverna
och lärarna sparar på rösten.
De använder mycket bild-stöd,
bland annat för att visa dagens schema.
De skriver dessutom upp på tavlan
vad de kommer att göra på lektionen.
Anna Nilsson är lärare i tvåan.
Hon berättar om en ny sak de har börjat med i år.
De har nu rörelse-pauser varje dag.
– Vi rör oss på olika sätt.
Vi har en rörelse-bana utom-hus,
till exempel.
Ibland är vi inne och
sätter på en video-film där de rör sig
och så rör vi oss på samma sätt.
Elever-na uppskattar det verkligen!
Vi har också stora pilates-bollar att sitta på
i stället för att sitta på stolar.
Vi har balans-brädor att stå på.
Och så har vi saker att pilla på
eller krama under lektionerna.
Och tids-hjälp-medel.
Det är saker som alla kan använda.
Gunilla Söderberg är rektor för årskurs F–3.
Hon säger att man som lärare ska tänka att
det är vår skola, elevernas skola.
Inte mitt klassrum.
Gunilla ger några goda råd:
– Prata om arbetet med skolans lärmiljö.
Alla behöver tänka på samma sätt
och vilja förbättra skolan.
Se till att skol-ledningen driver på.
Satsa på lär-miljön och
ta reda på vad forskarna säger.
Lägg in arbetet i organisationen.
Gör lite i taget,
planera in tid och
ta med all perso-nal.
Våga tänka lite nytt!
Den här artikeln finns också i
tidningen Lika värde.
Nummer 1 år 2019.
