Det krävs stöd från flera aktörer för att skapa en tillgänglig lärmiljö genom stöd av assisterande lärverktyg. Ett nära samarbete mellan undervisande lärare, specialpedagoger, Skoldatatek, skolbibliotekarier och regioner är viktigt. Skolverket och SPSM kan också erbjuda stöd. Genom att förstå och effektivt utnyttja dessa resurser kan skolor bättre möta behov hos alla elever och främja deras lärande och utveckling.
Här är en sammanfattning och bearbetning av slutprodukterna från det europeiska projektet Inclusive Digital Education som drevs av European Agency. Rapporten lyfter fram följande sju huvudrekommendationer till beslutsfattare i skolan för att användningen av assisterande lärverktyg i skolan ska främja inkludering.
Definitioner från Skollagens första kapitel §3. Skolverket arbetar med att ta fram ett stödmaterial.
Lärverktyg som används i skolan behöver samspela med elevers assisterande teknik för att bli fungerande assisterande lärverktyg, ett exempel: en punktskriftsskärm (assisterande teknik) som i skolan fungerar med skolans läromedel. Här blir punktskriftsskärmen ett assisterande lärverktyg.
Bilden tydliggör definitionerna.
Det är användbart att ha en funktion på huvudmannanivå som knyter ihop de olika nivåerna som behöver samverka utifrån skolsektorns arbete med lärverktyg. Organisatoriskt kan denna funktion ha olika tillhörighet, exempelvis på utbildningsförvaltningen. Genom att hålla ihop arbetet med lärverktyg kan verksamheten organisera för en likvärdig tillgång till lärverktyg och kompetensutveckling om dessa verktyg.
Bilden visar att det är användbart med en övergripande funktion som arbetar med lärverktyg och specialpedagogik. Det finns flera nivåer i arbetet.
Huvudmannanivå
Rektorsnivå
Undervisningsnivå
Generella lärverktyg
Assisterande lärverktyg
Enligt skollagen ska alla skolor ha tillgång till specialpedagogisk kompetens. Specialpedagoger och speciallärare kan vara ett stöd för lärare och elever när det gäller lärande med stöd av assisterande lärverktyg.
Många skolhuvudmän har så kallade Skoldatatek eller liknande verksamhet, en funktion som arbetar på övergripande nivå med assisterande lärverktyg. Skoldatateken arbetar med kompetensutveckling och information om assisterande lärverktyg utifrån de lokala förutsättningarna. Hos skolhuvudmän som har denna funktion finns ofta möjlighet att:
Specialpedagogik och digitala lärverktyg
Genom skolbiblioteket kan lärare och elever få stöd gällande litteratur och läromedel i tillgängliga digitala format. Enligt läroplanerna ska skolbibliotekets verksamhet användas som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.
Skolverket sätter ramar för hur utbildningen ska bedrivas och bedömas till exempel genom att ta fram kursplaner, ämnesplaner, bedömningskriterier, prov, föreskrifter och allmänna råd. Skolverket arbetar med att ta fram stöd till skolor i deras arbete med lärverktyg.
En del barn och elever behöver mer specifika anpassningar. Då behöver skolan samverka med olika aktörer inom vården, till exempel barn- och ungdomshabilitering eller en hjälpmedelscentral. Ansvaret för att utrusta miljön med olika typer av hjälpmedel kring en elev med funktionsnedsättning är fördelat på olika aktörer.
Det behövs fyra delar för ett effektivt användande av lärverktyg.
Elever och personal behöver:
Bilden visar de fyra delarna.
Arbetsprocessen består av fyra delar:
Bilden visar de fyra delarna.
Arbetet med lärverktyg för elever med funktionsnedsättning sker på fyra nivåer: huvudmannanivå, rektorsnivå med skolans arbete, undervisningsnivå med lärarens arbete, samt elevnivån med elevens arbete.
Reflektionsfrågorna på den här sidan är framtagna av rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det är förslag på reflektionsfrågor som är avsedda att ge stöd i olika faser i skolans systematiska arbete med lärverktyg.
Publicerat 2025-09-10