Vägen till ökad kvalitet i utbildningen
På uppdrag av regeringen har utredaren Jan Sydhoff tagit fram förslag på hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning kan stärkas. Nu har Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet.
I juni i år överlämnade Sydhoff sitt slutbetänkande Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Utredningen föreslår bland annat:
- Nav i form av regional samordning av statens, kommunernas och landstingens insatser för elever som är döva, har en hörselnedsättning eller grav språkstörning.
- Ökade möjligheter för skolor att ge eleverna undervisning inom särskilt anpassade kommunikativa miljöer, SAK-miljöer.
- Förstärkt rätt till undervisning i teckenspråk för alla elever som har behov av det.
SPSM ställer sig i stort bakom dessa tre förslagsområden, men ser behov av att komplettera förslagen.
– Vi är i huvudsak positiva till inriktningen på dessa förslagsområden. Men samtidigt tycker vi att det är viktigt att komplettera förslagen genom vårt remissvar för att ge regeringen ett bättre beslutsunderlag, säger Greger Bååth, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Utveckling av förslagen
När det gäller att upprätta regionala nav för samordning av insatser och att skapa SAK-miljöer ute i skolorna är SPSM generellt sett positiv då förslagen stämmer överens med vad myndigheten och tidigare utredningar pekat på.
– Vi ser däremot inte att den ekonomiska beräkningen som tagits fram i utredningen kommer att hålla i verkligheten. Vi saknar också en djupare förankring av förslagen hos kommuner och landsting vad gäller genomförandet. Detta för att förslagen i kommun och landsting bygger på frivillighet, säger Ola Hendar, remisshandläggare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Utredaren föreslår i utredningen att man ska stärka teckenspråk i undervisningen. SPSM har svårt att se att förslaget att likställa teckenspråk med de nationella minoriteterna och avveckla två regionala skolor leder till målet att stärka språket.
– Vi föreslår istället att man inrättar ett särskilt avsnitt i Skollagen som reglerar rätten till teckenspråk enligt den intentionen som finns i Språklagen att Svenskt teckenspråk har en starkare ställning än de nationella minoritetsspråken. Rätten till svenskt teckenspråk kan sedan genomföras inom ramen för modersmålsundervisning, elevens val eller skolans val, säger Ola.
SAK-miljöer och våra skolor
Ett av förslagen handlar om nedläggning av Hällsboskolan, till förmån för att skapa SAK-miljöer på skolor ute i landet. SPSM anser att en eventuell nedläggning inte är möjlig förrän SAK-miljöerna är på plats ute i kommunerna.
Utredningen föreslår att verksamheten vid de regionala specialskolorna koncentreras till färre skolenheter och att skolornas geografiska bindning upphör.
– Vi anser att det är bra att den geografiska anknytningen av regionskolor upphör, men anser samtidigt att det är SPSM som ska bestämma antalet skolor och deras placering, säger Ola.
SPSM saknar också ett tydligare barnrättsperspektiv i utredningen. Utredningen har inte varit aktiv i tillräckligt hög grad och försökt fånga in vad eleverna som berörs tycker.
Vägen till ökad kvalitet i utbildningen
Jan Sydhoff är utredare och har fått ett
uppdrag av regeringen. Han har tagit
fram förslag på hur skolorna ska stärka
stödet till elever med dövhet,
hörselnedsättning eller grav språkstörning.
Nu har Specialpedagogiska
skolmyndigheten (SPSM) lämnat sitt
remissvar till utbildningsdepartementet.
I juni i år överlämnade Jan Sydhoff sin utredning till
utbildningsdepartementet. Utredningen heter:
Samordning, ansvar och kommunikation – vägen
till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa
funktionsnedsättningar. I utredningen finns bland
annat de här tre förslagen:
- Staten, kommunerna och landstingen ska
arbeta tillsammans för att hjälpa de elever
som är döva och för de elever som har en
hörselnedsättning eller grav språkstörning
(till exempel med logopedinsatser, hörteknik
och fortbildning). - Det ska bli lättare för skolor att ge eleverna
undervisning inom särskilt anpassade
kommunikativa miljöer (det kallas för
SAK-miljöer och det innebär undervisning i
mindre grupp, i anpassade lokaler och med
personal som har specifik kompetens). - De elever som behöver undervisning i
teckenspråk ska lättare kunna få den hjälpen.
SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) håller
med om de tre förslagen, men de tycker att man ska
lägga till några saker i förslagen.
– Vi tycker att förslagen är bra. Men vi tycker också
att det är viktigt att lägga till några saker i förslagen
när vi ger vårt remissvar. Det är för att det ska bli
lättare för regeringen att fatta beslut om förslagen,
säger Greger Bååth, som är generaldirektör på SPSM.
Utveckling av förslagen
SPSM tycker att det är bra att Staten, kommunerna
och landstingen ska arbeta tillsammans med att skapa
SAK-miljöer ute i skolorna. De förslagen stämmer
bra överens med de förslag som SPSM och andra
utredningar har kommit med förut.
– Men vi tror inte att den ekonomiska beräkningen
som utredningen har gjort kommer att hålla i
verkligheten. Ett annat problem är att det är frivilligt
för kommunerna och landstingen att följa förslagen.
Då är det inte säkert att de kommer att göra som
regeringen föreslår, säger Ola Hendar, som är
remisshandläggare på SPSM.
Utredningen tycker att det ska vara ett mål att stärka
teckenspråk i undervisningen. Ett förslag för att nå
det målet är att likställa teckenspråk med de
nationella minoriteterna. Ett annat förslag för att nå
det målet är att avveckla två regionala skolor.
SPSM förstår inte hur de förslagen ska leda till
målet att stärka språket.
– Vi föreslår i stället att det ska finnas ett särskilt
avsnitt i Skollagen som reglerar rätten till teckenspråk.
Det avsnittet ska följa det som står i Språklagen som
betyder att svenskt teckenspråk ska ha en starkare
ställning än de nationella minoritetsspråken. Om det
blir som vi föreslår, då går det att få rätt till svenskt
teckenspråk inom ramen för modersmålsundervisning,
elevens val eller skolans val, säger Ola Hendar.
SAK-miljöer och våra skolor
Ett av förslagen handlar om att lägga ner
Hällsboskolan, och i stället skapa SAK-miljöer på
andra skolor ute i landet. Hällsboskolan är en statlig,
tioårig specialskola som tar emot elever med grav
språkstörning från hela landet. SPSM tycker att
SAK-miljöerna måste finnas på plats ute i
kommunerna innan man funderar på om
Hällsboskolan verkligen ska läggas ner.
Utredningen föreslår att undervisningen på de
regionala specialskolorna ska finnas på några
skolenheter och att skolornas inte ska behöva ligga
på någon speciell plats i landet.
– Vi tycker att det är bra att regionskolor inte
behöver ligga på någon speciell plats i landet, men
vi tycker också att det är SPSM som ska bestämma
hur många specialskolor som ska finnas och var
skolorna ska ligga, säger Ola Hendar.
SPSM tycker också att utredningen borde ha ett
tydligare barnrättsperspektiv. Utredningen har inte
har varit aktiv i tillräckligt hög grad och de har inte
försökt fråga vad eleverna som berörs tycker.
Här kan du läsa mer om Specialpedagogiska skolmyndighetens remissvar