Bilden föreställer två personer som tecknar

Vägen till ökad kvalitet i utbildningen

På uppdrag av regeringen har utredaren Jan Sydhoff tagit fram förslag på hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning kan stärkas. Nu har Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet.

I juni i år överlämnade Sydhoff sitt slutbetänkande Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Utredningen föreslår bland annat:

  • Nav i form av regional samordning av statens, kommunernas och landstingens insatser för elever som är döva, har en hörselnedsättning eller grav språkstörning.
  • Ökade möjligheter för skolor att ge eleverna undervisning inom särskilt anpassade kommunikativa miljöer, SAK-miljöer.
  • Förstärkt rätt till undervisning i teckenspråk för alla elever som har behov av det.

SPSM ställer sig i stort bakom dessa tre förslagsområden, men ser behov av att komplettera förslagen.

– Vi är i huvudsak positiva till inriktningen på dessa förslagsområden. Men samtidigt tycker vi att det är viktigt att komplettera förslagen genom vårt remissvar för att ge regeringen ett bättre beslutsunderlag, säger Greger Bååth, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Utveckling av förslagen

När det gäller att upprätta regionala nav för samordning av insatser och att skapa SAK-miljöer ute i skolorna är SPSM generellt sett positiv då förslagen stämmer överens med vad myndigheten och tidigare utredningar pekat på.

– Vi ser däremot inte att den ekonomiska beräkningen som tagits fram i utredningen kommer att hålla i verkligheten. Vi saknar också en djupare förankring av förslagen hos kommuner och landsting vad gäller genomförandet. Detta för att förslagen i kommun och landsting bygger på frivillighet, säger Ola Hendar, remisshandläggare på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Utredaren föreslår i utredningen att man ska stärka teckenspråk i undervisningen. SPSM har svårt att se att förslaget att likställa teckenspråk med de nationella minoriteterna och avveckla två regionala skolor leder till målet att stärka språket.

– Vi föreslår istället att man inrättar ett särskilt avsnitt i Skollagen som reglerar rätten till teckenspråk enligt den intentionen som finns i Språklagen att Svenskt teckenspråk har en starkare ställning än de nationella minoritetsspråken. Rätten till svenskt teckenspråk kan sedan genomföras inom ramen för modersmålsundervisning, elevens val eller skolans val, säger Ola.

SAK-miljöer och våra skolor

Ett av förslagen handlar om nedläggning av Hällsboskolan, till förmån för att skapa SAK-miljöer på skolor ute i landet. SPSM anser att en eventuell nedläggning inte är möjlig förrän SAK-miljöerna är på plats ute i kommunerna.
Utredningen föreslår att verksamheten vid de regionala specialskolorna koncentreras till färre skolenheter och att skolornas geografiska bindning upphör.

– Vi anser att det är bra att den geografiska anknytningen av regionskolor upphör, men anser samtidigt att det är SPSM som ska bestämma antalet skolor och deras placering, säger Ola.

SPSM saknar också ett tydligare barnrättsperspektiv i utredningen. Utredningen har inte varit aktiv i tillräckligt hög grad och försökt fånga in vad eleverna som berörs tycker.

Specialpedagogiska skolmyndighetens remissvar

Publicerat fredag 25 november 2016 Granskat onsdag 30 november 2016