Bilden visar deltagare under en konferens

Utforskande lärare på Manillaskolan

– Lektionen blev inte alls som jag hade tänkt mig, och det är positivt och utmanande, säger Jakob Hansson, en av de fyra matematiklärare från Manillaskolan som var inbjudna till Lärarnas forskningskonferens som hölls i Stockholm den 1 november.

Konferensen arrangerades för femte året i rad och runt 300 lärare hade samlats för att lyssna på goda exempel hur skolor jobbar med forskning och utveckling av sin undervisning.

Lektionen som ringlade sig ut i korridoren

– Jag hade som mål med lektionen att få mina elever i årskurs 1 och 2 att placera ut talen 1–20 i ordningsföljd på en tvättlina som jag hade spänt upp i klassrummet. Det slutade med att vi förlängde tvättlinan ut i korridoren och elevernas nyfikenhet fick dem att upptäcka tal bortom 1–20. Den observationen tog vi lärare med oss till vår pedagogiska diskussion om hur vi kan arbeta på ett annat sätt, berättar läraren Josefine De Geer Svensson för åhörarna på forskningskonferensen.

Lektionen som ringlade sig ut i korridoren är ett exempel på den nyfikenhet som lärarna på Manillaskolan tycker att de har fått in i matematikundervisning tack vare sitt utvecklingsarbete. När rektorn vid Manillaskolan bestämde sig för att utveckla undervisningen tog hon hjälp av en modell, Change laboratory, och ett samarbete med forskare på Stockholms universitet initierades för att få stöd i arbetet.

Vad är det man kan när man kan?

Change laboratory är en forsknings- och utvecklingsmodell som är framtagen vid Helsingfors universitet och som bygger på Lev Vygotskys teorier. Modellen gav lärarna på Manillaskolan verktyg för att gemensamt observera och analysera vad det var som hände i klassrummet och i undervisningen. Vad var det läraren försökte åstadkomma på lektionen? Vad var det eleven försökte åstadkomma?

– Vi hade två syften med utvecklingsarbetet, säger Monica Basilier Braennstroem, en av lärarna på Manillaskolan. Dels att vi pedagoger skulle få ett mer forskande och utvecklande förhållningssätt och bli bättre lärare helt enkelt, dels att vi skulle få en undervisning som anknöt på ett djupare plan med styrdokumenten. Frågan vi hade med oss hela tiden var: vad är det man kan när man kan? Undervisar vi på ett sätt som får eleven att utveckla och visa sina matematiska förmågor?

Måste finnas ett mål med matteuppgiften

Tidigare så jobbade eleverna mycket med uppgifter i matteboken tillsammans med läraren. Läromedlen fick styra stor del av undervisningen och planeringen.

– Vi kunde känna att vi nästan var snärjda av läroböckerna. Det är inte så att vi har slutat använda läromedel men vi har ett annat förhållningssätt till dem nu, berättar Jakob Hansson.

Genom arbetet med Change laboratory kom lärarna fram till att de behövde använda sig av mer kunskapsexpanderade uppgifter under lektionerna. Uppgifterna i läroboken stimulerade inte eleverna att utveckla sina matematiska förmågor tillräckligt. När eleverna istället fick matematiska problem att lösa gemensamt, såg läraren hur eleverna stimulerades att använda de matematiska förmågor som han tidigare hade varit osäker på om eleverna verkligen hade.

– När man som lärare ger eleverna den här typen av kunskapsexpanderande uppgifter så måste man vara beredd på att lektionen tar en annan vändning än man planerat. Man måste kunna hänga med dit elevernas inre motivation och utforskande tar en, fortsätter Jakob.

Mattespråk och teckenspråk

En extra dimension på det forsknings- och utvecklingsarbete som lärarna på Manillaskolan har gjort är språket. Vanliga skolor har att förhålla sig till två språk i sin matematikundervisning, svenska och "mattespråket". På Manillaskolan blir det extra utmanande eftersom man där undervisar på teckenspråk och svenska parallellt. Eleverna på Manillaskolan är döva eller har en hörselnedsättning och det gemensamma språket mellan lärare och elev är teckenspråk, samtidigt som man erbjuder talad svenska till de elever som har behov av det.

– Vi har två språk, svenska och teckenspråk, samtidigt som vi har mattespråket i dessa språk. Alltså skrivet mattespråk och tecknat mattespråk,
tecknar matematikläraren Ann-Sofi Henning. Det i sig innebär inte några problem för att utveckla en hög nivå på matematikundervisningen, tvärtom berikar det visuella teckenspråket undervisningen, avslutar Ann-Sofi.

Översättningar kommer inom kort

Publicerat måndag 7 november 2016 Granskat torsdag 10 november 2016