Utbildning i specialpedagogik för all skolpersonal gav ökad inkludering

Håbo kommun hade ovanligt många elever i särskilda undervisningsgrupper. Få av eleverna ville tillbaka till sin gamla klass. När kommunen satsade på att utbilda personalen i specialpedagogik minskade andelen elever i särskilda grupper.

De särskilda undervisningsgrupperna i Håbo har haft så gott rykte att familjer flyttat till kommunen, för att deras barn ska få möjlighet att gå i en sådan grupp. Som mest gick 4,4 procent av alla elever i en särskild undervisningsgrupp, medan riksgenomsnittet ligger på runt 1,5 procent.

Lennart Eriksson, utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen säger att en förklaring är att kommunen satsade på ett koncept, som bland annat innebar skolbyggnader med stora fönster mellan klassrum och gemensamma utrymmen.

– Tanken var att alla skulle kunna se ut från och in i klassrummet, men det resulterade i att vissa elever fick svårt att koncentrera sig.

Kommunen tog ett helhetsgrepp

Det utvecklades också en kultur som innebar att någon annan skulle ta hand om de problem som dök upp i klassrummet. Det går stick i stäv med de tankar om inkludering som diskuteras allt mer i utbildningsvärlden. Kommunen bestämde sig för att ta ett helhetsgrepp. I ett projekt som startade 2014 har nu alla rektorer, elevhälsans personal och de flesta av lärarna gått utbildningen Inkluderingsperspektiv i en skola för alla. Utbildningen leds av Uppsala universitet och den som önskar kan genom examination få 7,5 högskolepoäng i specialpedagogik genom kursen.

Förändringar i attityder och kunskapsresultat

Nu i höst avslutar den sista kullen av lärarna sin utbildning och administratörer, vaktmästare, bespisningspersonal och övrig personal har just börjat sin första termin.

Effekterna av satsningen märks redan. Andelen elever i särskilda utbildningsgrupper är nu nere på 2,6 procent, samtidigt har antalet grupper minskat.

– Det kanske är mer rätt, med tanke på att många flyttat hit för att vi har bra kvalitet i våra särskilda undervisningsgrupper, säger Lennart.
Lizbeth Engström är projektledare och även universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Hon har märkt en del förändringar i attityder under projektets gång.

– Sättet att prata om eleverna har förändrats. Nu ställer lärarna ofta frågor om vad de borde göra i undervisningssituationen. Jag upplever att det har blivit ett mer prestigelöst klimat.

– Vi kan också se att kunskapsresultaten hos eleverna förbättrats. Vi har sedan länge en uppåtgående kurva och jag tror att denna satsning bidrar till att kurvan fortsätter uppåt, säger Lennart.

Lärdomar från projektet

En lärdom från projektet är att skolledare och lärare ska få sin utbildning tillsammans.
– Så kommer vi att göra när förskolan ska få samma utbildning, säger Lizbeth. Fler lärdomar kommer att dokumenteras i två rapporter, dels en från projektet och dels en från Uppsala universitet.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 3 2017

Dokumentation om projektet

I slutet av året kommer en projektrapport. För att dokumentera projektet och dela med sig av sina lärdomar, har Håbo kommun fått SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hela skolväsendet, från förskola till vuxenutbildning, kan söka SIS-medel till utvecklingsprojekt.

Publicerat fredag 24 november 2017 Granskat fredag 19 oktober 2018