Lättläst
Teckenspråk
Utbildning i specialpedagogik för all skolpersonal gav ökad inkludering
Håbo kommun hade ovanligt många elever i särskilda undervisningsgrupper. Få av eleverna ville tillbaka till sin gamla klass. När kommunen satsade på att utbilda personalen i specialpedagogik minskade andelen elever i särskilda grupper.
De särskilda undervisningsgrupperna i Håbo har haft så gott rykte att familjer flyttat till kommunen, för att deras barn ska få möjlighet att gå i en sådan grupp. Som mest gick 4,4 procent av alla elever i en särskild undervisningsgrupp, medan riksgenomsnittet ligger på runt 1,5 procent.
Lennart Eriksson, utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen säger att en förklaring är att kommunen satsade på ett koncept, som bland annat innebar skolbyggnader med stora fönster mellan klassrum och gemensamma utrymmen.
– Tanken var att alla skulle kunna se ut från och in i klassrummet, men det resulterade i att vissa elever fick svårt att koncentrera sig.
Kommunen tog ett helhetsgrepp
Det utvecklades också en kultur som innebar att någon annan skulle ta hand om de problem som dök upp i klassrummet. Det går stick i stäv med de tankar om inkludering som diskuteras allt mer i utbildningsvärlden. Kommunen bestämde sig för att ta ett helhetsgrepp. I ett projekt som startade 2014 har nu alla rektorer, elevhälsans personal och de flesta av lärarna gått utbildningen Inkluderingsperspektiv i en skola för alla. Utbildningen leds av Uppsala universitet och den som önskar kan genom examination få 7,5 högskolepoäng i specialpedagogik genom kursen.
Förändringar i attityder och kunskapsresultat
Nu i höst avslutar den sista kullen av lärarna sin utbildning och administratörer, vaktmästare, bespisningspersonal och övrig personal har just börjat sin första termin.
Effekterna av satsningen märks redan. Andelen elever i särskilda utbildningsgrupper är nu nere på 2,6 procent, samtidigt har antalet grupper minskat.
– Det kanske är mer rätt, med tanke på att många flyttat hit för att vi har bra kvalitet i våra särskilda undervisningsgrupper, säger Lennart.
Lizbeth Engström är projektledare och även universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Hon har märkt en del förändringar i attityder under projektets gång.
– Sättet att prata om eleverna har förändrats. Nu ställer lärarna ofta frågor om vad de borde göra i undervisningssituationen. Jag upplever att det har blivit ett mer prestigelöst klimat.
– Vi kan också se att kunskapsresultaten hos eleverna förbättrats. Vi har sedan länge en uppåtgående kurva och jag tror att denna satsning bidrar till att kurvan fortsätter uppåt, säger Lennart.
Lärdomar från projektet
En lärdom från projektet är att skolledare och lärare ska få sin utbildning tillsammans.
– Så kommer vi att göra när förskolan ska få samma utbildning, säger Lizbeth. Fler lärdomar kommer att dokumenteras i två rapporter, dels en från projektet och dels en från Uppsala universitet.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 3 2017
Fler elever går i vanlig klass efter att all skol-personal i Håbo gått kurs i special-pedagogik
Håbo kommun hade ovanligt många elever
i särskilda undervisnings-grupper.
De flesta elever ville inte
tillbaka till sin gamla klass.
Då satsade kommunen på att utbilda personalen
i special-pedagogik.
Nu är det inte alls lika många elever
som går i särskilda grupper.
Det finns familjer som flyttat till Håbo
bara för att de hört
att de särskilda undervisningsgrupperna
är så bra.
De ville gärna att deras barn
skulle få gå i en sådan grupp.
Som mest var det 4,4 procent av alla elever i Håbo
som gick i särskild grupp.
Det är mer än fyra av hundra elever.
Om man tittar på hela Sverige
så är det bara 1,5 procent
som går i särskild grupp.
Hur kunde det bli så,
att så många i Håbo
gick i särskild grupp?
Lennart Eriksson är utvecklings-ledare
på Barn- och utbildnings-förvaltningen.
Han säger att ett problem var
att det fanns stora fönster i klass-rummen,
inte bara ut mot gården
utan också in mot skol-korridorerna.
En del elever tyckte att det var jobbigt.
– Tanken var
att alla skulle kunna se ut från klassrummen
men också kunna titta in i klasserna.
Tyvärr fick vissa elever svårt att koncentrera sig.
Ett annat problem i Håbo var
att personalen ofta tyckte
att någon annan skulle hjälpa
när en elev hade det svårt i klassrummet.
Då fick den eleven gå i en särskild grupp.
Det är tvärtom mot tanken
att alla ska kunna gå i vanlig klass,
det man kallar inkludering.
Specialisterna anser ofta numera
att inkludering i skolan är bra.
Kommunen satsar nu på
special-pedagogik för alla
Kommunen bestämde sig för
att starta ett nytt projekt
för några år sedan, 2014.
All skol-personal ska få gå en kurs som heter
Inkluderings-perspektiv i en skola för alla.
Det är Uppsala universitet som ger den kursen.
Man kan tenta av kursen om man vill.
Då får man 7,5 högskole-poäng i special-pedagogik.
Alla Håbos rektorer, elev-hälsans personal
och de flesta av lärarna
har gått den kursen nu.
De lärare som började på kursen senare
blir klara med den i höst.
Nu går vaktmästarna, mat-personalen
och administratörerna samma kurs.
De har precis börjat.
Både lärarna och eleverna blir allt bättre
Man märker redan
att det blivit bättre i skolan i Håbo.
Utbildningen har gett effekt.
Nu är det bara 2,6 procent av eleverna
som går i särskilda grupper.
Förr var det alltså 4,4 procent.
Det finns inte lika många grupper kvar heller.
– Det kanske är mer rätt,
med tanke på att många flyttat hit
för att vi har bra kvalitet
i våra särskilda undervisningsgrupper,
säger Lennart Eriksson.
Lizbeth Engström har märkt
att personalen i Håbo har förändrats
under den tid de gått på kursen.
Lizbeth är projekt-ledare och universitets-lärare.
Hon arbetar vid institutionen för pedagogik,
didaktik och utbildnings-studier
vid Uppsala universitet.
– De pratar om eleverna på ett annat sätt nu.
Lärarna frågar ofta vad de borde göra
om det händer något i klassrummet,
säger Lizbeth.
– Vi kan också se att eleverna blivit bättre i skolan.
Det hade vi märkt redan innan vi började med kursen,
men jag tror att kursen gör att
eleverna fortsätter att bli allt bättre,
säger Lennart Eriksson.
Saker vi lärt oss av projektet
Man kommer att skriva två rapporter
för att berätta vad man lärt sig i projektet i Håbo.
Det blir en rapport från Uppsala universitet
och en från Håbo.
Till exempel har man lärt sig
att skol-ledare och lärare
ska få sin utbildning tillsammans.
– Så kommer vi att göra
när för-skolan ska få samma utbildning,
säger Lizbeth Engström.
Den här artikeln kunde man läsa
i nummer 3 av tidningen Lika värde 2017
Dokumentation om projektet
I slutet av året kommer en projektrapport. För att dokumentera projektet och dela med sig av sina lärdomar, har Håbo kommun fått SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hela skolväsendet, från förskola till vuxenutbildning, kan söka SIS-medel till utvecklingsprojekt.
