Tydligare miljö gav Tilja ett sammanhang

Tilja Sanfridsson går i två skolor. Dels i sin klass F–2 på Montessoriskolan i Bjärred och dels i den helt teckenspråkiga miljön på Östervångsskolan.
– Hon behöver mer än vad vi kan ge henne och just nu är det att kommunicera genom att teckna, säger Annelie White, Tiljas mentor och klasslärare.

Tilja tycker mycket om att måla och har till och med haft en utställning på skolan. Men trots assistent och att personal och elever använder sig av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), är det svårt att få till flytet och det vardagliga samspelet med kompisar och lärare.

Tilja har Landau Kleffners syndrom. Diagnosen är väldigt ovanlig, cirka 17 på en miljon drabbas. Det inträffar tidigt i livet och symptomen för Tilja visade sig när hon var drygt fyra år. Hon blev stundtals frånvarande och hon tappade ord. Sedan försvann vokalerna och hon började peka istället. Det hela gick väldigt fort och på två månader hade språket gått tillbaka helt.

Ovanlig diagnos

Varken rådgivarna Magnus Lennartsson och Monica Einarsson på Specialpedagogiska skolmyndigheten eller Tiljas mentor Annelie hade tidigare hört talas om Landau Kleffners syndrom.

– Vi har fått fråga oss fram och söka information, berättar Magnus. Vi tog kontakt med kollegor på Resurscenter tal och språk för att kunna hjälpa Tilja, men situationen är så mycket mer komplex än så.

Landau Kleffners syndrom beskrivs som att förmågan att tolka innebörden i ljud försvinner. Att ett barn som tidigare uppvisat en normal språkutveckling plötsligt, och utan något uppenbart orsakssammanhang, under loppet av några dagar till månader successivt förlorar förmågan att förstå talat språk. Även förmågan att själv kommunicera genom talat språk. Detta beror på en störning i hjärnan som orsakats av regelbundna epileptiska anfall. I en del fall kan språket komma tillbaka efter att anfallen minskat och hjärnan i viss mån reparerat sig själv. Men det är ovanligt.

Eleverna i klassen fick lära sig TAKK

Skolan behövde stöd för att ge Tilja rätt förutsättningar att delta i undervisningen. Det fanns redan en assistent till Tilja som behärskade TAKK och när hon slutade föll det sig naturligt att rekrytera en teckenspråkig assistent.

Inför skolstarten ifjol hjälpte Monica och Magnus till att få igång hela arbetslaget att stötta Tilja. De synliggjorde sina roller och organiserade sitt arbete så att Tilja fick bättre pedagogiska, sociala och fysiska förutsättningar att få utveckla sitt lärande och sin kommunikation. Bland annat fick alla elever i Tiljas klass börja lära sig TAKK med fem nya tecken i veckan.

– Vi har alltid strävat efter att Tilja ska känna sig trygg i sin skolmiljö. Det är grundläggande att hon känner att hon kan komma till skolan. Oavsett dagsform. Sedan har vi anpassat dagen efter hennes mående, berättar Annelie.

Tilja tycker om att ta och ha kontakt med alla runt omkring sig, därför har också personal inom städ, vaktmästeri och kök varit aktiva i relationen med Tilja.

– Till exempel har hon ofta hjälpt vår tidigare vaktmästare Lasse med olika sysslor när hon behövde en paus från skolarbetet, säger Annelie.

Skapat bättre förutsättningar

Magnus och Monica har också stöttat skolan när det gäller att se över hela arbetsmiljön. Ett litet rum har inretts som Tilja brukar använda själv eller tillsammans med några klasskamrater. Ofta tillbringar hon sin tid där med sin favoritsysselsättning, att måla, något som hon själv säger är det bästa med skolan.

– Vi har sett hur Tilja gradvis har utvecklats. Det har varit en framgångssaga utifrån de utmaningar skolan stod inför. Med gemensamma krafter från skola, habilitering, vårdnadshavare, specialskola och Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivning har vi skapat bättre förutsättningar för henne att lyckas med sin utbildning, säger Annelie.

Montessori Bjerred är fortfarande Tiljas hemskola och hon går nu upp i årskurs 3–5 tillsammans med sin assistent och får därmed en ny mentor. Hon kommer att fortsätta gå på Östervångskolan på förmiddagarna och vara i Montessoriskolan i Bjärred på eftermiddagarna.

Många saker som Annelie planerat för Tilja har fungerat. Lika många har inte fungerat alls. Bildstöd och material kan vara väl förberett men det är ändå lyhördheten för Tiljas behov i stunden som blir den lärdom Annelie bär med sig.

Ta hjälp i ett tidigt skede

– Det och att vi skulle börjat tidigare med TAKK för alla. Vi ser hur barnen använder sig av TAKK i kontakten med Tilja, men även mellan varandra ibland. Vi skulle också rekommendera andra pedagoger som kommer i kontakt med en sällsynt diagnos att kontakta Specialpedagogiska skolmyndigheten i ett tidigare skede. Det är väldigt ensamt att som resurspedagog och lärare på egen hand hitta strategier som fungerar. Det är viktigt att alla på skolan, fritids, lärarlag, elevhälsan och ledningen arbetar tillsammans och tar del av varandras olika kompetenser, säger Annelie.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 3-4 2019

Mer läsning

Publicerat tisdag 12 november 2019