Två skolor drar nytta av anpassad miljö

Östervångsskolan i Lund, en specialskola för elever som är döva eller har hörselnedsättning, flyttade i början av vårterminen 2016 ihop med en kommunal grundskola. Nu samsas två självständiga skolor under samma tak.

Flera års planering och förberedelser föregick flytten, både byggnadsmässigt och när det gäller elevernas och personalens delaktighet. Östervångsskolans ursprungliga skolbyggnad har ett stort symbolvärde inom dövkulturen, men motsvarar inte längre dagens krav på optimal auditiv och visuell lärmiljö.

Den huvudsakliga delen av Östervångsskolans undervisning sker på svenskt teckenspråk, vilket kräver god belysning och tydliga kontraster. Elever med hörselnedsättning undervisas delvis även på talad svenska och här är kraven mycket höga på god auditiv miljö.

– Vi har fokuserat på helhetsaspekterna i planeringen för våra nya lokaler. I det ingår allt från färgval, ljusmiljö, ljudmiljö och ergonomi. Ljud- och ljusmiljön är högt prioriterade. Till hjälp i arbetet använder vi dels Specialpedagogiska skolmyndighetens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, dels Lunds stads tillgänglighetskrav, berättar Ann Holmström, rektor på Östervångsskolan.

Anpassade efter Östervångsskolans behov

De nya lokalerna ligger i Tunaskolan i Lund. En helt ny, gemensam byggnad har uppförts för Tunaskolan och Östervångsskolan. Dessutom har både tillbyggnader och ombyggnader gjorts i flera andra delar av skolan.

Alla omgjorda och nybyggda delar är anpassade efter Östervångsskolans behov. Klassrummen är ljuddämpade, försedda med hörslingor och ergonomiska möbler samt har fått en väl genomtänkt belysning. Även korridorer, matsalar och andra gemensamma utrymmen är anpassade. Östervångsskolans personal och elever har varit delaktiga i hela processen, bland annat i färgsättning, möbelval och synanpassning av de egna lokalerna.

– Fortfarande återstår kompletteringar när det gäller inventarier och annat. Prioriteringen har varit att få klassutrymmena färdiga, säger Ann Holmström. Bland annat behöver vi utbildning för att rätt kunna använda den tekniskt avancerade punktbelysningen på bästa sätt. Detta för att bättre gynna dels den teckenspråkiga undervisningen, dels lärmiljön för elever med synsvårigheter.

– Att gemensamma utrymmen ljudanpassats är något som gagnar alla. Tunaskolans personal är nöjd med ljudmiljön, vilket särskilt märks i den nya byggnaden, säger Johan Lilia, Tunaskolans rektor för låg- och mellanstadiet. Det har blivit enklare att skapa lugn och eleverna känner av det.

En naturlig samvaro i gemensamma utrymmen

– Samvaron med Östervångsskolan är socialt positiv för både lärare och elever, säger Ana-Maria Rodrigues Friede, rektor för högstadiet på Tunaskolan. Det finns en önskan att lära sig kommunicera och möjligheterna att lära sig teckenspråk tas positivt emot. Både i skolornas gemensamma elevmötesplats och i den gemensamma fritidsverksamheten blir samvaron naturlig.

Märks någon skillnad för de som är döva? Frågan går till Johanna Hansson, klasslärare 1–3, som undervisar enbart teckenspråkiga elever.

– Det är inte lika många störande ljud här, men för eleverna är nog skillnaden störst när det gäller ljusmiljön, som är bättre. Här finns dock mycket fler människor i omgivningen, både elever och personal, vilket är ovant. Vi ser därför till att alltid ha vuxna språkstöd till hands, för att öka elevernas trygghet.

Tidigare publicerad i tidningen Lika värde

Publicerat tisdag 17 maj 2016 Granskat torsdag 17 maj 2018