Tillgänglig utbildning för alla – så gör Gotland det möjligt
För Region Gotland blev arbetet med tillgänglighet i lärmiljöerna ett sätt att hantera bland annat ogiltig frånvaro och ohälsa, som var två prioriterade områden. En framgångsfaktor har varit att arbetet engagerat alla och att det varit politiskt förankrat.
Förutom de prioriterade områdena ogiltig frånvaro och ohälsa, hade regionen konstaterat att andelen gotländska elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ligger över genomsnittet för landet. Därför drog regionen, för drygt två år sedan, igång ett utvecklingsarbete om tillgänglighet som innefattar alla skolformer, från förskola till vuxenutbildning.
Annika Nyström Karlsson, vars tjänst som projektledare för arbetet delvis finansieras av Specialpedagogiska skolmyndigheten, vill tona ned att det handlar om ett projekt.
– Det är ett arbetssätt om tillgängliga lärmiljöer som ska implementeras och bli bestående, menar hon.
Gemensam utbildning skapar förändring
Kärnan i arbetet är Specialpedagogiska skolmyndighetens webbaserade utbildning "Tillgänglig utbildning – så gör vi det möjligt". Hittills har 100 personer på Gotland genomgått den, under hösten går lika många till. Deltagarna är rektorer, förskolechefer och specialpedagoger, men även personal från fritidsverksamheten, den centrala barn- och elevhälsan samt lärare. Dessa ska sedan sprida arbetssättet i sina respektive verksamheter.
– Som projektledare kan jag inte förändra någonting. Det är ju de som jobbar här, i förvaltningen och ute på skolorna, som gör jobbet, säger Annika.
Utbildningen har tagit 20–30 timmar fördelade över tjugo veckor. Kostnaden för att ställa om till en tillgänglig lärmiljö är rimlig, menar Annika.
– Ibland kanske det behövs en förändring i form av till exempel utrustning, men för det mesta handlar det om sådant vi redan gör. Vänd på perspektivet! Går det att få en bättre lärmiljö kommer resurserna att användas bättre och ni kommer att göra rätt från början istället för att behöva lösa problem, säger hon.
Samverkan som ger mervärde
Region Gotland och Specialpedagogiska skolmyndigheten har haft täta kontakter. Förutom regelbundna avstämningsmöten har myndighetens rådgivare deltagit i utbildningarna. Gensvaret har varit positivt från deltagarna, inte minst för att det är en utbildning som förutsätter dialog.
– En påtaglig sak är att deltagarna ser att de kan dra nytta av samverkan mellan verksamheterna. När man jobbar med tillgänglighet upptäcker man att det behövs kompetensutveckling inom olika områden, till exempel språk och kommunikation. De har sett vinster med samverkan kring det, säger Peter Westerdahl, en av rådgivarna från myndigheten som deltagit i utbildningarna.
Förankring i hela verksamheten är en förutsättning
Rådet Annika vill ge andra kommuner är att säkerställa att hela styrkedjan är med, alltså att det förankras hos de yttersta beslutsfattarna, att förvaltningen får ett tydligt uppdrag, att det syns i förvaltningsplaner och i handlingsplaner, så att implementeringsarbetet blir långsiktigt. Peter Westerdahl håller med.
– Förankringsarbetet har varit en viktig faktor för att skapa engagemang och möjlighet, i synnerhet för rektorer och skolchefer. De behöver ge förutsättningar i sina verksamheter, så att andra utvecklingsarbeten hålls åt sidan, säger han.
Under sommaren har Annika gjort en ny projektansökan till myndigheten.
– Nu vill vi sätta fokus på uppföljning, utvärdering och fortlevnad, att fokusera ännu mer på hela kedjan, att få in elevernas perspektiv, säger hon.
Text: Fredrik Emdén
Artikeln är från tidningen Lika värde 3 2018, som snart kommer ut i butik och till prenumeranter.
Tillgänglig utbildning för alla – så här gör de på Gotland
På Gotland har de haft problem med o-hälsa
och elever som inte är i skolan när de ska.
Det ville Region Gotland ändra på.
Deras arbete med tillgänglighet
blev ett sätt att få bort ohälsan
och den o-giltiga från-varon.
Och de har lyckats bra med det!
All skol-personal har varit med i arbetet
och de har haft stöd av politikerna.
Gotland började förbättra
tillgängligheten i skolan
för två år sen.
Alla skolor ska bli mer tillgängliga,
från för-skola till vuxen-utbildning.
De började satsa mer på det här
på grund av ogiltig frånvaro och ohälsa.
Dessutom finns det fler elever med
neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar
på Gotland än på många andra platser i Sverige.
Annika Nyström Karlsson är projekt-ledare.
Men hon tycker egentligen inte
att det handlar om ett projekt.
– Det är ett sätt att arbeta med
tillgängliga lär-miljöer.
Vi ska förbättra skolorna
och sen ska vi fortsätta att
arbeta på det här nya sättet,
säger hon.
Gemensam utbildning
skapar förändring
För att förbättra tillgängligheten
får skol-personalen gå på kurs.
Det är en utbildning på webben
som Specialpedagogiska skolmyndigheten ger.
Den heter
"Tillgänglig utbildning – så gör vi det möjligt".
Hundra personer på Gotland
har gått kursen hittills.
Under hösten går lika många till.
Det är lärare och rektorer,
för-skole-chefer och special-pedagoger.
Personal från fritids-verksamheten
får också gå kursen,
liksom personal från
den centrala barn- och elev-hälsan.
De ska alla sen sprida arbets-sättet
på sina jobb.
– Som projekt-ledare kan jag inte
förändra någonting.
Det är ju de som jobbar med det här
som gör jobbet,
ute på skolorna och i förvaltningen,
säger Annika.
Utbildningen har tagit 20 till 30 timmar
på tjugo veckor.
Och det kostar inte för mycket
att ordna en tillgänglig lärmiljö,
tycker Annika.
– Ibland behöver man köpa ny utrustning,
men för det mesta handlar det om
saker som vi redan gör i skolan.
Tänk så här i stället:
Om ni får en bättre lärmiljö,
då kan ni använda pengarna bättre.
Och ni kommer att göra rätt från början
i stället för att behöva lösa problem.
Det ger er mer tid över till annat,
säger hon.
Samverkan lönar sig
Region Gotland och
Specialpedagogiska skolmyndigheten
har haft mycket kontakt med varandra.
De har haft möten regel-bundet
och råd-givare från myndigheten
har varit med på utbildningarna.
Kurs-deltagarna på Gotland
har varit positiva.
De gillar att det är en utbildning
där man får prata med varandra.
– De som deltar ser
att de kan ha nytta av
att samverka med andra.
Man märker att
kompetens-utveckling behövs
när man jobbar med tillgänglighet.
Man behöver kompetensutveckling i
språk och kommunikation,
till exempel.
Deltagarna har sett att
samverkan lönar sig,
säger Peter Westerdahl.
Peter Westerdahl är en av de rådgivare
som har deltagit i kurserna.
Alla måste vara med
Annika på Gotland
vill ge ett gott råd
till andra kommuner:
Se till att de som fattar beslut är med
när ni ska förbättra tillgängligheten.
Förvaltningen måste få
ett tydligt uppdrag.
Det ska finnas med i handlings-planer
och liknande.
Det här är ett lång-siktigt arbete.
Peter Westerdahl håller med Annika.
Han säger:
– Det här är viktigt.
Rektorer och skolchefer behöver
få med hela personalen i arbetet.
De behöver ge personalen tid
att jobba med det.
Andra projekt kanske måste
vänta ett tag.
Specialpedagogiska skolmyndigheten
har betalt en del av Annikas lön
när hon har arbetat med projektet.
Hon har nu gjort en ny
projekt-ansökan till myndigheten.
– Nu vill vi följa upp och utvärdera.
Arbetet med tillgängligheten måste fortsätta.
Och den här gången måste vi även
få med eleverna ännu mer,
säger hon.