Tillgänglig utbildning för alla – så gör Gotland det möjligt

För Region Gotland blev arbetet med tillgänglighet i lärmiljöerna ett sätt att hantera bland annat ogiltig frånvaro och ohälsa, som var två prioriterade områden. En framgångsfaktor har varit att arbetet engagerat alla och att det varit politiskt förankrat.

Förutom de prioriterade områdena ogiltig frånvaro och ohälsa, hade regionen konstaterat att andelen gotländska elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ligger över genomsnittet för landet. Därför drog regionen, för drygt två år sedan, igång ett utvecklingsarbete om tillgänglighet som innefattar alla skolformer, från förskola till vuxenutbildning.

Annika Nyström Karlsson, vars tjänst som projektledare för arbetet delvis finansieras av Specialpedagogiska skolmyndigheten, vill tona ned att det handlar om ett projekt.

– Det är ett arbetssätt om tillgängliga lärmiljöer som ska implementeras och bli bestående, menar hon.

Gemensam utbildning skapar förändring

Kärnan i arbetet är Specialpedagogiska skolmyndighetens webbaserade utbildning "Tillgänglig utbildning – så gör vi det möjligt". Hittills har 100 personer på Gotland genomgått den, under hösten går lika många till. Deltagarna är rektorer, förskolechefer och specialpedagoger, men även personal från fritidsverksamheten, den centrala barn- och elevhälsan samt lärare. Dessa ska sedan sprida arbetssättet i sina respektive verksamheter.

– Som projektledare kan jag inte förändra någonting. Det är ju de som jobbar här, i förvaltningen och ute på skolorna, som gör jobbet, säger Annika.

Utbildningen har tagit 20–30 timmar fördelade över tjugo veckor. Kostnaden för att ställa om till en tillgänglig lärmiljö är rimlig, menar Annika.

– Ibland kanske det behövs en förändring i form av till exempel utrustning, men för det mesta handlar det om sådant vi redan gör. Vänd på perspektivet! Går det att få en bättre lärmiljö kommer resurserna att användas bättre och ni kommer att göra rätt från början istället för att behöva lösa problem, säger hon.

Samverkan som ger mervärde

Region Gotland och Specialpedagogiska skolmyndigheten har haft täta kontakter. Förutom regelbundna avstämningsmöten har myndighetens rådgivare deltagit i utbildningarna. Gensvaret har varit positivt från deltagarna, inte minst för att det är en utbildning som förutsätter dialog.

– En påtaglig sak är att deltagarna ser att de kan dra nytta av samverkan mellan verksamheterna. När man jobbar med tillgänglighet upptäcker man att det behövs kompetensutveckling inom olika områden, till exempel språk och kommunikation. De har sett vinster med samverkan kring det, säger Peter Westerdahl, en av rådgivarna från myndigheten som deltagit i utbildningarna.

Förankring i hela verksamheten är en förutsättning

Rådet Annika vill ge andra kommuner är att säkerställa att hela styrkedjan är med, alltså att det förankras hos de yttersta beslutsfattarna, att förvaltningen får ett tydligt uppdrag, att det syns i förvaltningsplaner och i handlingsplaner, så att implementeringsarbetet blir långsiktigt. Peter Westerdahl håller med.

– Förankringsarbetet har varit en viktig faktor för att skapa engagemang och möjlighet, i synnerhet för rektorer och skolchefer. De behöver ge förutsättningar i sina verksamheter, så att andra utvecklingsarbeten hålls åt sidan, säger han.

Under sommaren har Annika gjort en ny projektansökan till myndigheten.

– Nu vill vi sätta fokus på uppföljning, utvärdering och fortlevnad, att fokusera ännu mer på hela kedjan, att få in elevernas perspektiv, säger hon.

Text: Fredrik Emdén

Artikeln är från tidningen Lika värde 3 2018, som snart kommer ut i butik och till prenumeranter.

Publicerat onsdag 19 september 2018 Granskat torsdag 27 september 2018