Elevhälsans roll i skolan är att främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Redan 2011 kom den förändring av skollagen som innebär att elevhälsans uppdrag måste förstås och organiseras på ett annat sätt än tidigare. Skollagen säger dock ingenting om hur det ska gå till.

– Elevhälsans uppdrag behöver förstås i förhållande till hela skolans elevhälsoarbete, samtalskultur, stödjande strukturer och systematiska elevhälsoarbete. På så sätt kan skolan skapa förutsättningar för ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt, säger Sarah Neuman, rådgivare och projektledare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Sarah och kollegan Erica Sjöberg, också hon rådgivare och projektledare, har ansvarat för att ta fram stödmaterialet inom ramen för myndighetens utvecklingsprojekt Elevhälsan – ett stöd för likvärdig utbildning.

Stödmaterialet är tänkt att användas av elevhälsan i samverkan med lärare och annan skolpersonal för att utveckla elevhälsoarbetet i hela skolan. Det material som Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder bidrar till en struktur för analys och gemensamt lärande. I materialet finns en forskarantologi som ger möjlighet till fördjupning.

– Materialet kan användas i de diskussioner som visat sig vara nödvändiga för att skolorna ska komma ifrån brandkårsutryckningar. Det gör det istället möjligt att arbeta med ett långsiktigt elevhälsoarbete i skolan, säger Erica Sjöberg.

Behov av att organisera elevhälsoarbetet

Många skolor har en vilja och ambition att organisera arbetet så att det blir mer förebyggande och hälsofrämjande. Men den utmaningen är stor. Det visar en intern kartläggning som Specialpedagogiska myndigheten genomfört för att se vilka behov som låg bakom skolors frågor om stöd i elevhälsoarbetet. Bilden stämmer överens med erfarenheter från myndighetens nätbaserade kurs Att höja skolans elevhälsokompetens- ett processarbete för likvärdig utbildning där rektorer och elevhälsoteam från 400 skolor deltagit.

– I kursen blir det tydligt att elevhälsans kvalitet beror på hur skolan organiserar elevhälsoarbetet. Det handlar både om förutsättningar för samverkan inom elevhälsan och mellan elevhälsan, lärare och övrig skolpersonal. För elever med funktionsnedsättning är det av särskilt stor betydelse att denna samverkan fungerar, säger Sarah.

– Skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete har en stor betydelse för elevers hälsa, lärande och utveckling. Det viktigaste är att elevhälsoarbetet blir skolans gemensamma angelägenhet, avslutar Erica.