Språklig utveckling i förskolan en gemensam sak

I Österleds förskolor i Huddinge kommun samsas en stor språklig mångfald och den stora utmaningen för personalen är att hitta ett arbetssätt så att alla barn får samma chans att utvecklas oavsett språklig förmåga.

Allt började när Kim Wolter Hassel, specialpedagog i Huddinge kommun, tillsammans med en kollega deltog under en temadag kring språkstörning i Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) lokaler i Stockholm. Temadagen öppnade upp för goda idéer kring språkutvecklande arbetssätt men framförallt för många reflektioner kring likvärdighet. Hur skulle vi kunna höja kompetensen kring språkstörning, språkvariationer och språkutvecklande arbetssätt så det skulle bli mer likvärdigt på alla våra förskolor?

Väl hemma igen implementerade Kim och hennes kollega sina aha-upplevelser hos sina chefer och beslutade sig för att ta kontakt med myndigheten för att få råd kring hur de skulle kunna gå vidare. De fick kontakt med Anna Grape, rådgivare i Stockholm.

– Anna hjälpte oss att komma igång och att strukturera de uppslag vi hade. Hon gav oss rådet att söka SIS-medel genom SPSM, ett utvecklingsbidrag för särskilda insatser i skolan, för att få tillräckligt med tid för att kunna genomföra en medveten satsning, berättar Kim.

SIS-medel skapar förutsättningar för förändring

Projektmedel beviljades och till att börja med fick pedagogerna i förskoleområdet Österled göra en kartläggning över sin egen roll och kompetens kring språkutvecklande arbetssätt. Många skattade sin förmåga högt i flera frågor vilket förvånade Kim och hennes kollega.

–Vi vet att forskning visar att pedagoger med hög kompetens i ämnet som gör självskattningar tenderar att skatta sig lågt och vice versa. Andra frågor överensstämde mer med den bilden vi hade, till exempel att alla pedagoger redan arbetade mycket med högläsning. Kartläggningen var dock en bra utgångspunkt för vårt utvecklingsarbete, säger Kim och fortsätter:

– Ensam är ju inte stark när det gäller framgångsrik utveckling, vi utför ett lagarbete. Det vi nu ser efter att ha haft tid att diskutera tillsammans i våra nätverk, på APT och så vidare är att vi börjar få en större samsyn på hur vi vill och ska arbeta med språkutveckling. Det finns en struktur och en plan som dessutom börjar få genomslag i hela förskoleområdet, säger Kim.

Konkret innebär det språkutvecklande arbetssättet bland annat att området genomfört kompetensutvecklingsinsatser inom språkutveckling, bildstöd (AKK), tecken som stöd (TAKK). Vidare har förskolepersonalen diskuterat hur ett språk är uppbyggt utifrån språkpyramiden och hur de på förskolorna kan främja de olika delarna i språket genom språkstimulerande arbetssätt.

Språkplan visar vägen

Huddinge kommun har även en bra och omfattande språkplan för hur alla förskolor ska arbeta med språkutveckling bland annat kring flerspråkighet. Projektet har brutit ner språkplanen och tillsammans med målen i SIS-projektet gjort en handlingsplan för språkarbete i Österleds förskoleområde.

– Vi ser att språkbruket och hur pedagoger skriver fram språklig sårbarhet har börjat förändras och vi märker att pedagoger tar större ansvar för språklig sårbarhet än tidigare. Och, det bästa är ju att resan bara har börjat, vi har sökt medel för att kunna fortsätta sprida syn- och arbetssätt som formats under projektåret, avslutar Kim.

Publicerat måndag 12 november 2018