Barnteckningar av figurer som står på rad och håller varandras händer

Samsyn ger tryggare skoldag

Fyra grundskolor i Tranemo kommun har utvecklat ett gemensamt arbetssätt för mindre stress och mer glädje. Nya pedagogiska verktyg, tydliga strukturer och rutiner gör skoldagen tryggare för alla. 

Under två år har personal som arbetar pedagogiskt i förskoleklass till årskurs 6 på Länghemsskolan, Limmaredsskolan, Dalstorpsskolan och Grimsåsskolan varit involverade i projektet Processutveckling I Fokus, PIF. Genom kunskap och förståelse har det processinriktade kollegiala arbetssättet i projektet bidragit till samsyn och bättre förmåga att möta och bemöta elever i behov av stöd. 

– Att skapa samsyn hänger ihop med att eleverna som ska möta alla lärare behöver bli bemötta med samma förhållningssätt. Projektet kom till när vi rektorer konstaterat att vi brottades med samma frågor.

Många elever upplevdes som utmanande och flera var frånvarande. Det vi saknade var verktyg och kunskap om hur vi skulle genomföra en kollektiv diskussion för att lösa situationen. Vi kontaktade Navet i Borås, som kan ge stöd för skolutveckling, berättar Fredrik Sandin, rektor på Grimsås och Dalstorps skolor. 

Fredrika Lundqvist från Navet fick rollen som projektledare. Hon har samordnat processträffarna som genomförts tillsammans med skolorna en gång i månaden. Arbetet har ökat förståelsen för vilka funktioner och förmågor som behövs för att elever i behov av stöd ska klara kunskapsmålen i skolan. 

– Det har varit viktigt att få med alla, därför har de kollegiala samtalen fått ta tid. På träffarna har vi haft föreläsningar och diskussioner. Vi har också gått igenom verktyg och processat frågor tillsammans. Efter möten på skolorna har rektorer, elevhälsan och processledargruppen haft egna möten. Processledarna på skolorna har ansvarat för det som ska implementeras till nästa gång, berättar Fredrika. 

Kunskapen om elever med funktionsnedsättning har gett nya perspektiv på händelser i klassrummet. De gemensamma pedagogiska strategierna är särskilt viktiga för elever i behov av stöd och bra för alla. Exempel på det är lektionsplaneringar, morgonrutiner, bildstöd, en modell för att lösa konflikter och att ta hänsyn till varandras känslor och behov. 

– Skoldagen har fått nytt innehåll för att skapa lugn. Pedagoger har tillsammans utvecklat morgonrutiner, fysisk lärmiljö, rörelsepauser och avslappning, berättar Linda Gregow, processledare på Länghemsskolan. 

Rutinerna som gör att eleverna blir sedda har gett studiero. Stressen har minskat genom medvetet arbete med stressreducering. Goda relationer med eleverna är ett måste för att vardagen ska fungera. 

– Vi försöker förstå hur vi kan undvika att eleven hamnar i det som utlöser jobbiga känslor. Men om det blir jobbigt har vi en metod som vi kallar ”värmebombning”, som innebär att vi är medvetet nära, pratar extra med eleven och ger stöd i olika situationer. Den har varit framgångsrik, säger Marie Vestergaard, processledare på Limmaredskolan. 

Projektet avslutas, men arbetssättet fortsätter. På frågan om vilket råd de vill ge till andra i samma situation är svaret: Fokusera på glädje med eleverna!

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 1, 2021.

Publicerat måndag 26 april 2021