Barnteckningar av figurer som står på rad och håller varandras händer

Samsyn ger tryggare skoldag

Fyra grundskolor i Tranemo kommun har utvecklat ett gemensamt arbetssätt för mindre stress och mer glädje. Nya pedagogiska verktyg, tydliga strukturer och rutiner gör skoldagen tryggare för alla. 

Under två år har personal som arbetar pedagogiskt i förskoleklass till årskurs 6 på Länghemsskolan, Limmaredsskolan, Dalstorpsskolan och Grimsåsskolan varit involverade i projektet Processutveckling I Fokus, PIF. Genom kunskap och förståelse har det processinriktade kollegiala arbetssättet i projektet bidragit till samsyn och bättre förmåga att möta och bemöta elever i behov av stöd. 

– Att skapa samsyn hänger ihop med att eleverna som ska möta alla lärare behöver bli bemötta med samma förhållningssätt. Projektet kom till när vi rektorer konstaterat att vi brottades med samma frågor.

Många elever upplevdes som utmanande och flera var frånvarande. Det vi saknade var verktyg och kunskap om hur vi skulle genomföra en kollektiv diskussion för att lösa situationen. Vi kontaktade Navet i Borås, som kan ge stöd för skolutveckling, berättar Fredrik Sandin, rektor på Grimsås och Dalstorps skolor. 

Fredrika Lundqvist från Navet fick rollen som projektledare. Hon har samordnat processträffarna som genomförts tillsammans med skolorna en gång i månaden. Arbetet har ökat förståelsen för vilka funktioner och förmågor som behövs för att elever i behov av stöd ska klara kunskapsmålen i skolan. 

– Det har varit viktigt att få med alla, därför har de kollegiala samtalen fått ta tid. På träffarna har vi haft föreläsningar och diskussioner. Vi har också gått igenom verktyg och processat frågor tillsammans. Efter möten på skolorna har rektorer, elevhälsan och processledargruppen haft egna möten. Processledarna på skolorna har ansvarat för det som ska implementeras till nästa gång, berättar Fredrika. 

Kunskapen om elever med funktionsnedsättning har gett nya perspektiv på händelser i klassrummet. De gemensamma pedagogiska strategierna är särskilt viktiga för elever i behov av stöd och bra för alla. Exempel på det är lektionsplaneringar, morgonrutiner, bildstöd, en modell för att lösa konflikter och att ta hänsyn till varandras känslor och behov. 

– Skoldagen har fått nytt innehåll för att skapa lugn. Pedagoger har tillsammans utvecklat morgonrutiner, fysisk lärmiljö, rörelsepauser och avslappning, berättar Linda Gregow, processledare på Länghemsskolan. 

Rutinerna som gör att eleverna blir sedda har gett studiero. Stressen har minskat genom medvetet arbete med stressreducering. Goda relationer med eleverna är ett måste för att vardagen ska fungera. 

– Vi försöker förstå hur vi kan undvika att eleven hamnar i det som utlöser jobbiga känslor. Men om det blir jobbigt har vi en metod som vi kallar ”värmebombning”, som innebär att vi är medvetet nära, pratar extra med eleven och ger stöd i olika situationer. Den har varit framgångsrik, säger Marie Vestergaard, processledare på Limmaredskolan. 

Projektet avslutas, men arbetssättet fortsätter. På frågan om vilket råd de vill ge till andra i samma situation är svaret: Fokusera på glädje med eleverna!

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 1, 2021.

Samsyn ger tryggare skoldag

Fyra grund-skolor i Tranemo kommun

har utvecklat ett gemensamt arbets-sätt.

Det ska ge mindre stress och mer glädje.

De har nya pedagogiska verktyg,

tydliga strukturer och rutiner.

Det gör skoldagen tryggare för alla.

De har blivit bättre på att bemöta elever

på samma sätt

Pedagogisk personal i Tranemo

har jobbat i ett projekt i två år.

Det heter Process-utveckling i fokus, PIF.

Fyra skolor är med i projektet.

Det är Länghems-skolan, Limmareds-skolan,

Dalstorps-skolan och Grimsås-skolan.

 

Personalen är från förskole-klass till sexan.

De jobbar tillsammans i projektet.

De har fått samsyn genom att 

lära sig mer och förstå bättre.

De har blivit bättre på att möta och bemöta

elever som behöver stöd.

 

– Elever behöver bli bemötta av

alla lärare på samma sätt.

Att skapa samsyn hänger ihop med det,

säger Fredrik Sandin.

 

Fredrik är rektor på

Grimsås och Dalstorps skolor.

Han säger att projektet kom till när

rektorerna såg att de kämpade med

samma frågor.

Personalen upplevde att

många elever var utmanande.

Flera var frånvarande. 

 

– Vi visste inte hur vi skulle

tala med varandra om det här.

Vi visste inte hur vi skulle lösa situationen. 

 

De fick hjälp av Navet

Navet i Borås arbetar med skol-utveckling.

De kan ge stöd.

 

– Vi tog kontakt med Navet,

säger Fredrik.

 

Fredrika Lundqvist jobbar på Navet.

Hon fick rollen som projekt-ledare. 

Fredrika har samordnat träffarna med de fyra skolorna.

De har träffats en gång i månaden. 

 

Vad behövs då för att

elever som behöver stöd

ska klara kunskaps-målen?

Vilka funktioner och förmågor behövs?

Det har personalen fått diskutera.

De har lärt sig att förstå det bättre.

 

– Det har varit viktigt att få med alla.

De kollegiala samtalen har därför fått ta tid.

Vi har också haft föreläsningar.

Och vi har gått igenom verktyg,

säger Fredrika.

 

Rektorer, elev-hälsan och process-ledar-gruppen

har haft egna möten efter träffarna med Navet. 

 

– En del saker ska vara fixade till nästa möte.

Process-ledarna på skolorna har ansvarat för

att det blir gjort,

säger Fredrika.

 

Eleverna har blivit lugnare

Lärarna har lärt sig mer om

elever med funktions-nedsättning.

De förstår dem bättre nu.

De förstår när det händer något i klassen.

Lärarna kan se på händelser på nya sätt.

 

De gemensamma strategierna

är viktiga för elever som behöver stöd.

Men de är bra för alla. 

Några exempel på det är

 

  • planering av lektioner.
  • morgon-rutiner.
  • bild-stöd.
  • en modell för att lösa konflikter.
  • att ta hänsyn till varandras känslor och behov.

 

– Skoldagen har fått nytt innehåll

för att skapa lugn.

Pedagoger har tillsammans utvecklat

morgonrutiner och lär-miljö.

Eleverna har rörelse-pauser och avslappning, 

säger Linda Gregow.

 

Linda är process-ledare på Länghems-skolan.

Rutinerna gör att eleverna blir sedda.

Det har gett studie-ro.

För att vardagen ska fungera måste

relationer med eleverna vara bra.

De har jobbat med att få bort stress

och stressen har nu minskat.

 

Marie Vestergaard är processledare

på Limmared-skolan.

Hon säger:

 

– Vi försöker förstå hur vi kan undvika

att eleven hamnar i det som

utlöser jobbiga känslor.

Men om det blir jobbigt har vi en metod för det.

Vi kallar det värme-bombning.

Då är vi nära eleven.

Vi pratar mer med eleven och

ger stöd i olika situationer.

Det har funkat väldigt bra.  

 

Projektet tar slut men

arbets-sättet fortsätter.

 

Vilket råd vill ni ge till andra skolor?

–  Fokusera på glädje med eleverna,

säger pedagogerna i Tranemo.

 

Publicerat torsdag 24 februari 2022