En pedagog inom kriminalvården pratar med en student

Lyckat nätverk i samarbete med kommun och landsting

Östergötland och Sörmland har varsitt nätverk för kommunens kontaktpersoner inom syn- respektive hörselområdet. I nätverken ingår också landstingspersonal och rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Genom nätverken har kontaktvägarna mellan stat, kommun och landsting blivit tydligare, säger rådgivaren Torsten Ydén.

Det var under 2009 när Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare Torsten Ydén och Anette Wiklund i Linköping hade samverkansmöten med kommunerna som de insåg att det fanns ett behov av att ha kontaktpersoner för områdena syn och hörsel ute i kommunerna. Då startade de nätverken i Östergötland och Sörmland.

– Vi har varit väldigt aktiva och har möte en gång per termin. När vi ses i nätverken är vi runt 20-25 personer i full styrka. Ibland har vi genomgång av något nytt inom syn- eller hörselområdet, säger Torsten Ydén.

Tydligare ansvar och bättre dialog

– Från början erbjöd vi kontaktpersonerna inom syn- och hörsel kompetensutveckling via våra kurser eftersom det då inte fanns ett utvecklat stöd för de grupperna i kommunerna. Det var ett tomrum mellan staten, landstinget och kommunerna. Genom att vi startade nätverken så har ansvarsfördelningen blivit tydligare mellan mellan stat, kommun och landsting, fortsätter Torsten.

Nätverken är också till för att skapa kontakter och få ett erfarenhetsutbyte mellan kommunens kontaktpersoner och de som arbetar på landstingets synmottagning och döv- och hörselmottagning och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Det är svårt för kommunens personal att veta vem de ska vända sig till i vissa frågor och då är vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten det kompletterande stödet, säger Torsten.

Sara Zetterstrand är tal- och språkpedagog och hon är kontaktperson för barn och elever med synnedsättning i Katrineholms kommun. I snart två år har hon ingått i nätverket och är mycket positivt inställd till samarbetet mellan de olika organisationerna.

– Det är alltid bra att få utbyta erfarenheter och lära känna folk. När man har fått ett ansikte på en person är det sedan lättare att ta kontakt med den personen på till exempel landstinget, säger Sara.

Vid den senaste nätverksträffen Sara deltog i hölls en föreläsning om hur viktig ljudmiljön är när man har en synnedsättning.

– Vi arbetar inom ett komplext område där varje barns behov av stöd kring sin funktionsnedsättning är unikt. Det hjälper till att vi är ett litet gäng som samverkar runt de här barnen. Det är viktigt för barnens skull, då blir det lite tyngd kring deras behov av stöd, säger Sara.

– När barnet är så litet som två-tre år är det svårt att veta hur stor synnedsättningen är. Medan när det gäller en elev som går i årskurs 6 kan eleven själv ha egna lösningar på vad man kan göra för att förbättra skolmiljön. Då kan jag ta med de lösningarna till de yngre eleverna, men också lyfta dem i vårt nätverk, fortsätter hon.

Högre kvalitet i uppdragen

Torsten berättar att Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare har upplevt att de fått en kvalitetsökning i sina uppdrag i och med arbetet i nätverken. Det har också blivit tydligare vem som ansvarar för vilket stöd som ges och hur man söker för att få ett kompletterande stöd från myndigheten. Torsten belyser också att det fortfarande finns utvecklingsområden att jobba med och att nätverksarbetet är en pågående process.

– Ett utvecklingsområde vi har på agendan i nätverken är att också nå vuxenutbildningen. Nu är det mycket arbete inom förskola och skola, säger Torsten avslutningsvis.

Publicerat tisdag 3 november 2015 Granskat torsdag 17 mars 2016