Pedagoger

Kollegial utveckling gav gemensamt förhållningsätt och bättre skolmiljö

Ett projekt för att skapa en tillgänglig utbildning gav personalen ett gemensamt förhållningssätt och yrkesspråk. Det ledde i sin tur till en lugnare skolmiljö och ökad tydlighet.

På Släbroskolan i Nyköping går närmare 400 elever från förskoleklass till årskurs 6. För tre år sedan fick skolan en ny ledning, som tillsammans med elevhälsan såg stora behov av ökad kunskap om funktionsnedsättningar och om olika pedagogiska arbetssätt. Skolan hade sedan tidigare kontakt med rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten och tillsammans med dem kom man fram till att skolan behövde en insats som omfattade all personal, inklusive fritids och vaktmästare.

De började med att kartlägga lärmiljön med hjälp av myndighetens Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Utifrån den bestämde skolledningen syfte och mål för ett utvecklingsprojekt. Fyra medarbetare blev projektledare och handledare i den kollegiala utbildning som personalen deltog i en gång i veckan under ett helt år. De använde ett studiematerial som projektledarna kompletterade med annat material.

Inför träffarna kunde deltagarna anonymt lämna in exempel på svåra situationer som de ville prata med kollegorna om.

– Vi har också diskuterat sådant som är svårt att ta till sig på egen hand, till exempel vad lågaffektivt bemötande innebär. Det har varit uppskattat att få tid till sådana diskussioner, säger Marie Trapp, en av projektledarna.

För att knyta ihop teori och praktik fick deltagarna uppgifter att genomföra i sina elevgrupper. De provade bland annat på att använda bildstöd och tidshjälpmedel, tydliggörande pedagogik och kooperativt lärande där eleverna samarbetar utifrån bestämda principer.

– Eleverna tycker det är jätteskönt att vi använder tidshjälpmedel, för då kan de se hur länge en aktivitet ska pågå. Andra förändringar är att vi inför varje lektion med text och bilder visar vad som ska göras. Vi är också på plats i klassrummet innan lektionen börjar för att undvika köer utanför, eftersom de kan skapa oro och konflikter, säger Helena Berglund, en annan av projektledarna.

För att göra eleverna mer delaktiga skapade skolan en ny arbetsgång kring elever som väcker oro. Den omfattar nu strukturerade samtal med eleven om hur denne vill ha det i skolan och på fritidshemmet. Dessa samtal, tillsammans med samtal med vårdnadshavarna och kartläggningar från personalen, tas sedan omhand i en pedagogisk utredning.

– För mig som har många elever att skapa relationer till är det jättebra att läsa de pedagogiska utredningarna. Då kan jag undvika att göra något som försvårar en bra relation, säger Linda Ryrström, projektledare som undervisar skolans lågstadieelever i idrott och hälsa.

Ett par framgångsfaktorer som projektledarna nämner är att de varit flera projektledare som samarbetat och varit på plats på
skolan hela tiden.

– Vi har också haft ledningens fulla stöd och de har haft tydliga förväntningar på medarbetarna, säger Marie.

Projektets uppföljning visar på goda resultat. Bland annat gav en ny kartläggning av lärmiljön höjda resultat, framförallt inom
den pedagogiska miljön. I år fortsätter projektet, nu med fokus på tillgänglig lärande med digitala verktyg.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 2, 2020

Skola i Nyköping fick bättre skol-miljö tack vare kollegial utveckling

All personal var med i ett projekt
som skulle göra undervisningen mer tillgänglig
för eleverna på Släbro-skolan.
Personalen fick ett gemensamt förhållnings-sätt
och ett gemensamt yrkes-språk.
När personalen blev ett starkare team
blev det lugnare i skolan och tydligare för eleverna.

Lärare, fritids, vakt-mästare –
alla var med i projektet

Släbroskolan är en skola i Nyköping.
Där går nästan 400 elever
från förskole-klass till årskurs 6.

För tre år sedan fick skolan en ny ledning.
Ledningen och elev-hälsan såg att personalen
behövde kompetens-utveckling.
De behövde lära sig mer om funktions-nedsättningar.
De behövde nya pedagogiska arbets-sätt.

Skolan hade sedan tidigare kontakt med råd-givare
från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
De kom fram till tillsammans att
de behövde göra en insats.
All personal skulle få ny kunskap,
även fritids och vaktmästare.

Så här planerade de projektet

De började med att kart-lägga lär-miljön.
De använde då myndighetens verktyg.
Det heter Värderings-verktyg för tillgänglig utbildning.
Verktyget hjälpte skol-ledningen att bestämma
syfte och mål för ett utvecklings-projekt.

Fyra medarbetare blev projekt-ledare och hand-ledare.
Under ett helt år hade de kurs
en gång i veckan.
Hela personalen var med.

De lärde sig tillsammans

Personalen fick studie-material under kursen.
De diskuterade också mycket med varandra.
De kunde lämna in exempel på
svåra situationer som de ville tala om.
De gjorde det anonymt.

– Vi har också diskuterat sådant
som är svårt att förstå på egen hand.
Till exempel: Vad är låg-affektivt bemötande?

Det säger Marie Trapp.
Hon är en av projektledarna.

– Personalen har tyckt att det har varit bra
att få tid att diskutera med varandra,
säger hon.

De testade nya arbetssätt på eleverna

Personalen fick testa teori i praktiken också.
De fick uppgifter att göra i sina elev-grupper.
De provade bild-stöd och tids-hjälpmedel,
bland annat.

– Eleverna tycker det är jätte-skönt
att vi använder tidshjälpmedel.
Då kan de se hur länge en aktivitet ska hålla på,
säger Helena Berglund.

Helena är en av de andra projektledarna.
Hon säger att det är viktigt för eleverna
att veta tydligt vad de ska göra.

– Vi visar med text och bilder
vad eleverna ska göra.
Vi gör det inför varje lektion.
Det är nytt.
Andra förändringar är att
läraren är i klass-rummet
innan lektionen börjar.
Då undviker vi köer utanför klassen.
Det kan bli oro och bråk av det,
säger Helena.

Eleverna fick också prova på kooperativt lärande.
Det är ett sätt att samarbeta,
där läraren styr för att få med alla elever.
Ett av målen med projektet är att
alla elever ska bli delaktiga.

De jobbar på ett nytt sätt
med elever som skapar oro

Även elever som bråkar behöver vara delaktiga.
Därför arbetar Släbroskolan med dem
på ett nytt sätt.
De har bland annat strukturerade samtal.
Hur vill eleven ha det i skolan och på fritids?
Eleven får chans att berätta det.
Personalen har också samtal med elevens föräldrar.

Efter samtalen gör personalen
en pedagogisk utredning.
Då använder de även kartläggningar de har gjort.

– Jag har många elever.
Det är jättebra att läsa de
pedagogiska utredningarna.
Då kan jag undvika att göra något som
försvårar en bra relation,
säger Linda Ryrström.

Linda är projektledare och gympa-lärare.
Hon undervisar skolans låg-stadie-elever
i idrott och hälsa.

Därför gick projektet bra

Projektledarna säger att projektet är framgångs-rikt.
Det blev bra därför att det har varit
flera projektledare som har samarbetat.
Det var bra att de var på plats i skolan hela tiden.

– Vi har också haft ledningens fulla stöd.
Det är bra att de har
tydliga förväntningar på medarbetarna,
säger projektledaren Marie.

De fick goda resultat

Projektets uppföljning visar på goda resultat.
De kartlade lärmiljön på nytt
och fick bättre resultat än innan projektet.
Framför allt är den pedagogiska miljön bättre nu.

Projektet fortsätter

I år fortsätter de arbeta med projektet
på Släbroskolan i Nyköping.
De kommer nu att jobba mer med
tillgängligt lärande med digitala verktyg.

Publicerat torsdag 24 februari 2022