Pedagoger

Kollegial utveckling gav gemensamt förhållningsätt och bättre skolmiljö

Ett projekt för att skapa en tillgänglig utbildning gav personalen ett gemensamt förhållningssätt och yrkesspråk. Det ledde i sin tur till en lugnare skolmiljö och ökad tydlighet.

På Släbroskolan i Nyköping går närmare 400 elever från förskoleklass till årskurs 6. För tre år sedan fick skolan en ny ledning, som tillsammans med elevhälsan såg stora behov av ökad kunskap om funktionsnedsättningar och om olika pedagogiska arbetssätt. Skolan hade sedan tidigare kontakt med rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten och tillsammans med dem kom man fram till att skolan behövde en insats som omfattade all personal, inklusive fritids och vaktmästare.

De började med att kartlägga lärmiljön med hjälp av myndighetens Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Utifrån den bestämde skolledningen syfte och mål för ett utvecklingsprojekt. Fyra medarbetare blev projektledare och handledare i den kollegiala utbildning som personalen deltog i en gång i veckan under ett helt år. De använde ett studiematerial som projektledarna kompletterade med annat material.

Inför träffarna kunde deltagarna anonymt lämna in exempel på svåra situationer som de ville prata med kollegorna om.

– Vi har också diskuterat sådant som är svårt att ta till sig på egen hand, till exempel vad lågaffektivt bemötande innebär. Det har varit uppskattat att få tid till sådana diskussioner, säger Marie Trapp, en av projektledarna.

För att knyta ihop teori och praktik fick deltagarna uppgifter att genomföra i sina elevgrupper. De provade bland annat på att använda bildstöd och tidshjälpmedel, tydliggörande pedagogik och kooperativt lärande där eleverna samarbetar utifrån bestämda principer.

– Eleverna tycker det är jätteskönt att vi använder tidshjälpmedel, för då kan de se hur länge en aktivitet ska pågå. Andra förändringar är att vi inför varje lektion med text och bilder visar vad som ska göras. Vi är också på plats i klassrummet innan lektionen börjar för att undvika köer utanför, eftersom de kan skapa oro och konflikter, säger Helena Berglund, en annan av projektledarna.

För att göra eleverna mer delaktiga skapade skolan en ny arbetsgång kring elever som väcker oro. Den omfattar nu strukturerade samtal med eleven om hur denne vill ha det i skolan och på fritidshemmet. Dessa samtal, tillsammans med samtal med vårdnadshavarna och kartläggningar från personalen, tas sedan omhand i en pedagogisk utredning.

– För mig som har många elever att skapa relationer till är det jättebra att läsa de pedagogiska utredningarna. Då kan jag undvika att göra något som försvårar en bra relation, säger Linda Ryrström, projektledare som undervisar skolans lågstadieelever i idrott och hälsa.

Ett par framgångsfaktorer som projektledarna nämner är att de varit flera projektledare som samarbetat och varit på plats på
skolan hela tiden.

– Vi har också haft ledningens fulla stöd och de har haft tydliga förväntningar på medarbetarna, säger Marie.

Projektets uppföljning visar på goda resultat. Bland annat gav en ny kartläggning av lärmiljön höjda resultat, framförallt inom
den pedagogiska miljön. I år fortsätter projektet, nu med fokus på tillgänglig lärande med digitala verktyg.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 2, 2020

Publicerat fredag 12 juni 2020