Stärkt elevperspektiv som framgångsmetod

Att visualisera och att medvetandegöra eleverna om sitt eget lärande är en viktig del i vardagen på Hällsboskolan i Stockholm.

Karin Sedahat Tellner började sin bana som logoped inom habiliteringen. Där grundade hon synsättet att fokusera på vad eleven kan.

– Även elever i förskolan kan sätta ord på sina språkliga strategier. Jag har samtal även med unga elever om vad de kan och klarar av, förklarar Karin.

När Karin har gjort en språklig bedömning gör hon en presentation tillsammans med eleven. Där kan de till exempel lägga in vilka ord eleven förstår och kan använda och hur eleven kan lära sig nya ord. Sedan presenterar eleven för föräldrar och pedagoger, tillsammans med Karin, vad bedömningen visar. Eleven ska känna att den duger som den är, man kan inte kunna allt. Det viktiga är att följa upp vad eleven lär sig. Därför är återföringen viktig. Karin är logoped i ett arbetslag. Tillsammans med en specialpedagog eller speciallärare ska hon ansvara för fyra klasser på skolan.

– För att skapa förståelse för hur det känns när du inte förstår språket, arbetar jag med tillgänglighet i arbetslaget. Jag tog en persisk text, som lärarna inte förstod, och ställde frågor vad den handlar om. Den erfarenhetssitsen är viktig att sätta sig i.

Nyfiket lärande tack vare elevsamtal

Att lyssna på eleverna och möta dem i sin skolmiljö är viktigt. När Karin började på Hällsboskolan, en skola för elever med grav språkstörning, hade hon elevsamtal.

– I samtalen fick eleverna skatta sin skolmiljö. Det gör att jag kan möta upp deras behov innan det blir ett ärende till elevhälsan. Hon arbetar nära elevernas verklighet för att skapa delaktighet. Ett exempel är när eleverna, som går i årskurs tre, fick förbereda sig för att åka in till staden och intervjua personer med olika yrken.

– När vi kom till optikern ställde eleverna frågor och lärde sig vilka olika yrken som finns hos en optiker. Där fanns ju även försäljare som sålde glasögon med tillbehör. Det skapade ett engagemang och ett lärande. Eleverna växte när de fick bära samtalet. Det är en fördel att arbeta två och två i rummet för att göra elevens röst hörd.

– Den som leder samtalet har en roll. Den som befinner sig i rummet kan hjälpa till med att läsa av elevernas kroppsspråk och ansatser att ta initiativ. Vissa elever behöver längre tid att formulera sig och då behöver lärarna vara uppmärksamma, stanna upp och få med eleven i samtalet.

Tecken som stöd skapar likvärdighet

För att skapa likvärdighet i klassrummet tipsar Karin om alternativ kompletterande kommunikation, AKK. Genom att använda tecken som stöd drar läraren ned på taltempot och en basuppsättning av "skoltecken" kan vara bra att behärska för alla lärare. Det är bra att kunna tecknen för orden jämföra, analysera och skillnad. Att använda bildstöd är också ett sätt att involvera fler elever. Detta behöver läggas in i lärarens förberedelser.

– Hur kan eleverna delta i samtalet? Vilka ord kan vara aktuella att förbereda och använda till nästa lektion? För att lära och komma ihåg nya begrepp kan pedagogen använda "triggers". För en pedagog som undervisar om samhällsfunktioner kan tecknet för "skatt" tydliggöra begreppet, tillsammans med en vald bild för att illustrera och förtydliga.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 1 2018

Publicerat onsdag 3 oktober 2018