Lättläst
Teckenspråk
Stärkt elevperspektiv som framgångsmetod
Att visualisera och att medvetandegöra eleverna om sitt eget lärande är en viktig del i vardagen på Hällsboskolan i Stockholm.
Karin Sedahat Tellner började sin bana som logoped inom habiliteringen. Där grundade hon synsättet att fokusera på vad eleven kan.
– Även elever i förskolan kan sätta ord på sina språkliga strategier. Jag har samtal även med unga elever om vad de kan och klarar av, förklarar Karin.
När Karin har gjort en språklig bedömning gör hon en presentation tillsammans med eleven. Där kan de till exempel lägga in vilka ord eleven förstår och kan använda och hur eleven kan lära sig nya ord. Sedan presenterar eleven för föräldrar och pedagoger, tillsammans med Karin, vad bedömningen visar. Eleven ska känna att den duger som den är, man kan inte kunna allt. Det viktiga är att följa upp vad eleven lär sig. Därför är återföringen viktig. Karin är logoped i ett arbetslag. Tillsammans med en specialpedagog eller speciallärare ska hon ansvara för fyra klasser på skolan.
– För att skapa förståelse för hur det känns när du inte förstår språket, arbetar jag med tillgänglighet i arbetslaget. Jag tog en persisk text, som lärarna inte förstod, och ställde frågor vad den handlar om. Den erfarenhetssitsen är viktig att sätta sig i.
Nyfiket lärande tack vare elevsamtal
Att lyssna på eleverna och möta dem i sin skolmiljö är viktigt. När Karin började på Hällsboskolan, en skola för elever med grav språkstörning, hade hon elevsamtal.
– I samtalen fick eleverna skatta sin skolmiljö. Det gör att jag kan möta upp deras behov innan det blir ett ärende till elevhälsan. Hon arbetar nära elevernas verklighet för att skapa delaktighet. Ett exempel är när eleverna, som går i årskurs tre, fick förbereda sig för att åka in till staden och intervjua personer med olika yrken.
– När vi kom till optikern ställde eleverna frågor och lärde sig vilka olika yrken som finns hos en optiker. Där fanns ju även försäljare som sålde glasögon med tillbehör. Det skapade ett engagemang och ett lärande. Eleverna växte när de fick bära samtalet. Det är en fördel att arbeta två och två i rummet för att göra elevens röst hörd.
– Den som leder samtalet har en roll. Den som befinner sig i rummet kan hjälpa till med att läsa av elevernas kroppsspråk och ansatser att ta initiativ. Vissa elever behöver längre tid att formulera sig och då behöver lärarna vara uppmärksamma, stanna upp och få med eleven i samtalet.
Tecken som stöd skapar likvärdighet
För att skapa likvärdighet i klassrummet tipsar Karin om alternativ kompletterande kommunikation, AKK. Genom att använda tecken som stöd drar läraren ned på taltempot och en basuppsättning av "skoltecken" kan vara bra att behärska för alla lärare. Det är bra att kunna tecknen för orden jämföra, analysera och skillnad. Att använda bildstöd är också ett sätt att involvera fler elever. Detta behöver läggas in i lärarens förberedelser.
– Hur kan eleverna delta i samtalet? Vilka ord kan vara aktuella att förbereda och använda till nästa lektion? För att lära och komma ihåg nya begrepp kan pedagogen använda "triggers". För en pedagog som undervisar om samhällsfunktioner kan tecknet för "skatt" tydliggöra begreppet, tillsammans med en vald bild för att illustrera och förtydliga.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 1 2018
När eleverna får uttrycka sig når vi framgång i skolan
Att göra eleverna medvetna
om vad och hur de lär sig
är en viktig del i vardagen
på Hällsbo-skolan i Stockholm.
Läs om logopeden
som även får unga elever
med språk-störning
att uttrycka sig.
Karin Sedahat Tellner
är logoped.
Hon började arbeta som logoped
inom habiliteringen.
Där grundade hon
ett nytt syn-sätt
och ett nytt sätt att arbeta.
Hon menar att det viktigaste är
att fokusera på vad eleven kan.
– Jag har samtal
även med unga elever
om vad de kan och klarar av.
Till och med små barn,
elever i för-skolan,
kan berätta om
sina språk-strategier,
förklarar Karin.
När Karin har gjort en bedömning
av elevens språk
gör hon en presentation
tillsammans med eleven.
Där kan de till exempel
lägga in vilka ord
eleven förstår
och kan använda.
De beskriver hur eleven
kan lära sig nya ord.
Eleven presenterar sedan
tillsammans med Karin
för föräldrar och pedagoger
vad bedömningen visar.
Eleven ska känna
att den duger som den är,
man kan inte kunna allt.
Det viktiga är att hålla koll på
vad eleven lär sig.
Feedback är viktigt.
Karin är logoped i ett arbets-lag.
Tillsammans med en
special-pedagog
eller special-lärare
ansvarar hon för
fyra klasser på skolan.
– Jag vill att
lärarna i arbetslaget förstår
hur det känns
att inte förstå språket.
Jag tog en persisk text,
som lärarna inte förstod.
Jag ställde frågor
om vad texten handlar om.
Det är viktigt
att själv ha varit med om
att inte förstå.
Samtal gör eleverna nyfikna
och de lär sig mer
Det är viktigt att
lyssna på eleverna
och möta dem
i deras skol-miljö.
Hällsboskolan är en skola för
elever med allvarlig språkstörning.
Karin hade samtal med eleverna
när hon började jobba
på Hällsboskolan.
– I samtalen fick eleverna
sätta betyg på sin skolmiljö.
Det är bra
för då får jag en chans
att göra något åt problem
innan vi behöver
koppla in elev-hälsan.
Karin arbetar
nära elevernas verklighet
för att de ska bli delaktiga.
Till exempel fick
eleverna i trean
åka in till stan och intervjua
personer med olika yrken.
– Hos optikern
ställde eleverna frågor
och lärde sig vilka yrken
det finns hos en optiker.
Där finns ju även försäljare
som säljer glasögon.
Eleverna tyckte det var spännande
och lärde sig nya saker.
De kände sig stora
när de fick leda samtalet.
Karin säger att det är bra
att arbeta två och två.
Då är det lättare
att få eleverna att tala.
– Den som leder samtalet har en roll.
Den vuxna som är med
kan hjälpa till att kolla
om eleverna vill säga något.
Man ser det ofta
på deras kropps-språk.
Vissa elever behöver mer tid.
Då behöver lärarna vara uppmärksamma,
de behöver stanna upp,
försöka få med eleven i samtalet,
säger Karin.
Använd tecken som stöd
för att alla ska få samma möjlighet
Karin tipsar om AKK
för att alla ska ha
samma möjlighet i klass-rummet.
AKK betyder
alternativ kompletterande kommunikation.
Man använder tecken
som stöd när man talar.
Och det är bra
om läraren talar lite långsammare.
Det kan också vara bra
om alla lärarna kan ett antal tecken.
Tecknen för orden
jämföra, analysera och skillnad
är särskilt viktiga.
Bild-stöd är också ett sätt
att få med fler elever.
– Lärarna behöver fundera på
hur de kan lägga in
bildstöd och tecken
i undervisningen.
De behöver fråga sig:
Hur får jag eleverna
att vara med i samtalet?
Vilka ord ska jag lära dem?
Vilka ord ska vi använda
på nästa lektion?
Karin förklarar att
lärarna kan använda
så kallade triggers.
Det är tecken som du använder
för att eleverna ska
komma ihåg nya ord.
Om du undervisar om samhället
kan tecknet för skatt
göra ordet skatt tydligare.
Och för att göra det ännu tydligare
kan du dessutom använda en bild
som får eleverna att minnas ordet.
Nyheten är tidigare publicerad i
tidningen Lika värde 1 2018
