Lättläst
Teckenspråk
Förskolor som arbetar språkutvecklande – en investering för framtiden
I Huddinge kommun har man en gemensam språkstrategi för förskolorna som ska underlätta arbetet med språk och flerspråkighet. Österleds förskoleområde har tagit arbetet ett steg längre genom att söka bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten till ett projekt i språkutvecklande arbetssätt. Vi ringde upp Kim Hassel, specialpedagog inom Österleds förskolor i Huddinge kommun.
Hej Kim, kan du berätta lite om bakgrunden till projektet?
– Inom Huddinge kommun har det satsats mycket på att arbeta med just språk och språkutveckling. Vi är en kommun med många flerspråkiga barn och pedagoger och förskolorna har ett uppdrag att låta alla få möjlighet att uttrycka sig.
– Inom Österleds förskoleområde har vi en förskola som har en så kallad inkluderad tal- och språkavdelning där det går sammanlagt femton barn. Fem av platserna är reserverade för barn med språkstörning. Pedagogerna har lång erfarenhet och väldigt hög kompetens inom detta. TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, och tydliggörande pedagogik är här ett huvudinslag i arbetet. Pedagogerna har även stöd av en talpedagog som arbetar deltid på avdelningen.
– Efter att ha varit på Specialpedagogiska skolmyndighetens temadag om språkstörning kände jag och vår pedagogiska utvecklingsledare att det inte var likvärdigt i alla våra förskolor, eftersom kompetensen om språkstörning och språkutveckling ser så olika ut bland pedagogerna. Detta ville vi göra något åt.
Hur tog ni sedan er idé vidare?
– Vi kontaktade Specialpedagogiska skolmyndigheten som startade ett rådärende. Jag, vår pedagogiska utvecklingsledare och våra chefer fick träffa två rådgivare på specialpedagogiskt stöd för att diskutera hur vi skulle kunna gå till väga för att göra våra förskolor mer likvärdiga. Då blev vi rekommenderade att söka SIS-medel för att kunna finansiera projektet och det gjorde vi. Vi har precis fått det beviljat och ska nu sätta igång ordentligt.
Kan du berätta lite mer om projektet och era mål med det?
– Målet med projektet är som sagt att göra förskolorna mer likvärdiga utifrån hur vi arbetar språkutvecklande. Vi vill att alla pedagoger ska ha ett språkutvecklande förhållningssätt och vi vill även fördjupa deras kunskaper om just språkutveckling och språkstörning. Detta för att tidigt kunna identifiera de barn som har språkförseningar. Pedagogerna ska kunna se om dessa beror på att barnet till exempel har ett annat modersmål eller om det beror på något annat. Vi vill även att alla pedagoger får grundläggande kunskaper inom tydliggörande pedagogik och TAKK. Vi har sett väldigt bra resultat på den inkluderande tal- och språkavdelning som vi har sedan tidigare och målet är att alla ska få samma möjlighet som de barnen att utvecklas språkligt.
– Generellt arbetar vi mycket med högläsning, boksamtal och även nyckelbegrepp som är en viktig del i språkutvecklingen för alla barn, men i synnerhet för de barn som har svårt att uttrycka sig med ord på svenska. Vi väljer då ut vissa ord i projekt eller dagliga rutiner som barnen får på sitt hemspråk. Vi ger även möjlighet för barnen att få uttrycka sig på andra sätt, som med hjälp av skapande, dans, drama, lek eller TAKK. Jag tror att dessa olika kommunikationssätt i slutändan ger ett rikare språk och även ett bättre självförtroende hos barnen, då de får uttrycka sig på det sätt de själva tycker passar dem bäst.
Hur hjälper projektet er i det språkutvecklande arbetet?
– Projektet ger mig som specialpedagog möjligheten att vara ute mer på förskolorna och ägna mig åt de barn som behöver extra stöd. Tillsammans med vår pedagogiska utvecklingsledare kan jag vara en förebild när det gäller språkliga förhållningssätt och vara en modell för pedagogerna och handleda dem i arbetet. Vi får även större möjlighet att vidareutveckla våra språkliga miljöer. Alla pedagoger har nu fått skatta sig själva utifrån vad de själva tycker att de har för kunskaper om språkutveckling och i arbetslagen har de fått reflektera kring frågor om språkutveckling och vad de vill utveckla. De är alla väldigt positiva inför arbetet och det ska bli väldigt spännande att se om de kommer att skatta sig högre när projektet är klart. Inom en snar framtid kommer även alla pedagoger få gå på en föreläsning om språkutveckling kopplat mot flerspråkighet och språkstörning.
Bidrag för särskilda insatser
Visste du att er förskola eller skola också kan söka SIS-medel? Det är ett bidrag för särskilda insatser i förskolan eller skolan som ska bidra till att öka måluppfyllelsen eller öka kunskapen om olika pedagogiska arbetssätt för barn och elever med funktionsnedsättning.
Läs mer om SIS-medel
Att utveckla barnens språk redan i för-skolan är en investering för fram-tiden
Hej Kim! Kan du berätta
lite om bak-grunden till projektet?
– Inom Huddinge kommun
har vi satsat mycket på att arbeta
med just språk och språk-utveckling.
Det finns många fler-språkiga barn här.
Pedagogerna och förskolorna
har därför i uppdrag
att ge alla möjlighet att uttrycka sig.
Arbetar ni också med
barn som har en språk-störning?
– Ja. Det finns en förskola
som har det man kallar
inkluderad tal- och språk-avdelning.
Där går det femton barn.
Fem av platserna är för barn med språkstörning.
Pedagogerna har lång erfarenhet
och väldigt hög kompetens,
de är verkligen bra på språkstörningar.
De använder bland annat TAKK-tecken.
TAKK betyder
tecken som alternativ och
kompletterande kommunikation.
Det är lite grann som
tecken-språk för döva,
fast man använder det med barn som hör
men som har en språkstörning.
Vad gör de mer
för barn med språkstörning
på den avdelningen?
– Pedagogerna har stöd av en tal-pedagog
som arbetar del-tid på avdelningen.
Och så arbetar pedagogerna med
tydlig-görande pedagogik.
De förklarar alltså tydligt
vad barnen ska göra,
var de ska sitta och så vidare?
– Ja, just det.
Hur kom du på att du ville
arbeta vidare med barnens språk?
– Jag kände det efter att ha varit på
Specialpedagogiska skolmyndighetens
tema-dag om språkstörning.
Vår pedagogiska utvecklings-ledare
kände samma sak.
Vi kände att språk-arbetet inte var lika bra
i alla våra förskolor.
Det beror på att inte alla pedagoger
kan lika mycket om språkstörning
och språkutveckling.
Det ville vi göra något åt.
Hur tog ni er idé vidare sen?
– Vi kontaktade
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Jag, vår pedagogiska utvecklingsledare
och våra chefer
fick träffa två råd-givare.
De rekommenderade
att vi skulle ansöka om SIS-medel
för att ha pengar till projektet.
Så då gjorde vi det.
Vi har precis fått ja på vår ansökan,
så nu ska vi sätta igång ordentligt.
Kan du berätta lite mer om projektet?
Vad är ert mål?
– Målet med projektet är som sagt
att alla förskolorna ska vara lika bra
på att utveckla barnens språk.
Vi vill att alla pedagoger ska arbeta med det
och vi vill ge dem mer kunskap
om just språkutveckling och språkstörning.
Det är viktigt
för att vi tidigt ska kunna lägga märke till
om barn har språk-förseningar.
Pedagogerna ska kunna se
om det beror på att barnet till exempel
har ett annat moders-mål
eller om det beror på något annat.
Ska alla pedagoger få lära sig TAKK-tecken?
– Ja, vi vill att alla pedagoger
får grund-kunskaper
i TAKK och tydliggörande pedagogik.
Det funkar jätte-bra,
vi har sett väldigt bra resultat
på den inkluderande tal- och språkavdelning
som vi redan har.
Målet är att alla barn
ska få samma möjlighet
som barnen på den avdelningen
att utveckla språket.
Hur arbetar ni med barn
som är flerspråkiga?
– Vi läser ofta högt för alla barnen
och pratar om böcker med dem.
Vi arbetar också med nyckel-begrepp,
alltså viktiga ord som vi övar på.
Det är en viktig del i språkutvecklingen
för alla barn.
För flerspråkiga barn som har svårt
att uttrycka sig på svenska
är det extra viktigt.
Vi väljer då ut vissa ord i projekt
eller i vardagen.
De orden får barnen på sitt hem-språk.
– Vi ger också barnen möjlighet
att få uttrycka sig på andra sätt.
Det kan vara genom lek,
dans eller teater.
Det kan vara genom skapande,
alltså genom att till exempel
rita och måla,
skulptera eller bygga någonting.
Och de får använda TAKK.
Jag tror att alla de här olika sätten
att kommunicera
ger barnen ett rikare språk
och ett bättre själv-förtroende.
Därför får de uttrycka sig
på det sätt de själva tycker passar dem bäst.
På vilket sätt är projektet bra
för ert arbete med språkutveckling?
– Jag är specialpedagog
och nu får jag möjlighet
att vara mer på de olika förskolorna.
Jag kan nu arbeta mer
med de barn som behöver extra stöd.
Vår pedagogiska utvecklingsledare och jag
kan vara före-bilder
för de andra i personalen.
Vi kan hand-leda dem i arbetet
och vara modell för dem.
De kan härma oss
eller bli inspirerade av oss
i sitt arbete med språket.
– Tack vare pengarna från
Specialpedagogiska skolmyndigheten
kan vi också göra våra språkliga miljöer bättre.
Alla pedagoger har fått fundera på
vad de själva tycker att de kan
om språkutveckling.
De har fått sätta betyg på sig själva.
I arbetslagen har de också fått fundera på
vad de vill utveckla.
Alla är väldigt positiva,
de tycker att språkutveckling är viktigt.
De kommer alla snart att få gå på
en föreläsning om språkutveckling.
Där kommer de att lära sig mer om
flerspråkighet och språkstörning.
Det ska bli väldigt spännande att se
om de kommer att ge sig själva högre betyg
när projektet är klart.
Ni kan också söka
bidrag för särskilda insatser
Visste du att er förskola eller skola
också kan ansöka om SIS-medel?
Det är ett bidrag för särskilda insatser
i förskolan eller skolan.
Pengarna kan ni använda till
att jobba mot era mål i skolan
eller till att lära er mer
om olika arbetssätt
för barn och elever
med funktions-nedsättning.
