Fokus på närvaron minskar frånvaron

Med ökad kunskap och tydliga rutiner har skolorna i Sollefteå kommun vänt frånvaro till närvaro. Några av nyckelfaktorerna är tillit, tidiga insatser och att lyssna på elever och vårdnadshavare.

Sollefteå är en av de kommuner som deltagit i Skolverkets insats Samverkan för bästa skola. Inom ramen för samarbetet har rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten bidragit med stöd för att utveckla arbetet med problematisk skolfrånvaro. Rektorer i kommunens tretton grundskolor och den centrala elevhälsan har bland annat diskuterat motivationens betydelse och undervisningens utformning utifrån fallbeskrivningar som hämtats i de egna verksamheterna.

– När vi tittat närmare på problematisk frånvaro har vi sett att den ofta börjar tidigare än i högstadiet. I utvecklingssatsningen har alla skolor varit delaktiga oavsett om de har elever med lång ogiltig frånvaro eller inte. Nu har vi vidareutvecklat våra rutiner och förtydligat vikten av att främja närvaron. Det är viktigt att vi, i tidigt skede, involverar eleven som har erfarenhet och kunskap om vad som kan vara framgångsrikt. Målet är att eleverna ska känna sig motiverade och vilja komma till skolan, berättar Siv Sjödin, verksamhetschef för förskolor och skolor i Sollefteå kommun.

Tidiga insatser och samarbete

De råd som hon och Anna-Lena Brantholm Lööv, rektor på Vallaskolan vill dela med sig av när det gäller skolfrånvaro är att reagera tidigt och att bjuda in till samtal.

– Ställ frågor utifrån det ni undrar. Det är viktigt med samarbete tillsammans med elevhälsan, lärare och rektor. Fokusera på friskfaktorer, involvera vårdnadshavare och framförallt eleven! Viktiga kontaktpersoner för eleven kan vara andra än mentor, säger Anna-Lena.

Satsningen har gett effekt

Frågan om skolnärvaro har varit aktuell i Sollefteå sedan 2015 och följs upp i alla led, från skolnivå till det politiska Utskottet för unga och lärande. Hösten 2017 kunde de se att satsningen gett effekt, då märktes en tydlig förändring i statistiken med mer närvaro jämfört med tidigare år.
"Hur ser det ut?" är numera en återkommande fråga. Den handlar inte bara om oanmäld frånvaro. Frekvensen av den anmälda frånvaron kan ge indikationer på att det finns behov av att titta närmare på varför det ser ut som det gör.

– Vi reagerar vid tio procents frånvaro och sätter in insatser och kontaktar vårdnadshavarna. Ibland samverkar vi med andra professioner. Det kan handla om att vi i samråd med vårdnadshavare har kontakt med socialtjänsten för att få stöd utan att det behöver innebära en anmälan, säger Siv.

Tillit och trygghet är viktiga faktorer

Ett verktyg som skolorna använder för att kartlägga en elevs svårigheter vid till exempel frånvaro är Skola-Elev-Plan (SEP). I den ingår en pedagogisk kartläggning och frågor till både elever och vårdnadshavare kring vad som kan orsaka frånvaron.

– Vid längre frånvaro tittar vi på helheten kring eleven. En tillit mellan oss, eleven och vårdnadshavaren är en förutsättning. Lyssnandet är i fokus i syfte att hitta nycklarna, för att eleven ska känna sig trygg. När eleven är tillbaka i skolan fortsätter vi med täta kontakter. Under hela processen jobbar vi med att eleven ska kunna följa undervisningen via sin dator. Det kan minska oron för att gå tillbaka till skolan, avslutar Anna-Lena.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 3 2018

Publicerat tisdag 2 oktober 2018 Granskat onsdag 3 oktober 2018