En drömgård tillgänglig och lekfull för alla

Förskolan Lillgården i Östersund satsar på en tillgänglig utomhusmiljö. Med stora och små förändringar har de tagit bort hinder för att ge alla barn möjlighet att delta i lek överallt.

– Oavsett vad vi gör ska leken vara tillgänglig för alla barn på förskolan. På baksidan fanns en liten skogsdunge, men barnen lekte sällan där, berättar Elisabet Uitto, förskolechef på Lillgårdens förskola.

Nu är den lilla skogen full av möjligheter, oberoende om barnen behöver använda en rollator eller är för små för att gå själva i skogen. Sluringvägen, en stig med en beläggning som heter sluring, slingrar fram mellan träden och gör det lätt att ta sig fram. Personalen har även tänkt utifrån barnens kognitiva behov.

SIS-medel gjorde det möjligt

På en annan del av gården har de utvecklat en musikvägg med material som ger ljud och en känselvägg med saker att känna på. Projektet "Den tillgängliga förskolegården" beviljades SIS-medel för utvecklingsprojektet från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Pengarna används till projektledning och ett samarbete med forskarna Sofia Eriksson Bergström och Anna Nelding från Mittuniversitetet.

– Vi ville göra en massa saker, men med stöd av forskarna fick vi bromsa och tänka efter för att hitta rätt. De utmanar oss i våra tankar, peppar oss och ger nya infallsvinklar. Innan vi började göra saker läste vi litteratur och besökte en skola och några förskolor som arbetat med tillgänglighet, berättar Erika Lundgren, förskollärare på Lillgårdens förskola.

Alla har fått önska

För att få syn på brister och förstå möjligheter i den egna utemiljön tittade personal, barn och föräldrar närmare på gården.

– En kväll när vi hade personalmöte kröp vi runt på gården för att få barnens perspektiv på utemiljön. När vi sedan hade föräldramöte fick föräldrarna gå runt med en karta över gården och önska sig sin drömgård. Efter det fick barnen göra samma sak, berättar Erika.

Utvecklingen av utemiljön fortsätter med fokus på tillgänglighet och delaktighet. Bland idéerna finns en koja med en trätrall att sitta på under en av de stora granarna i skogen. Personalen vill också utvecklas i sitt pedagogiska arbete, vara med mer i leken genom att påverka och styra lekens innehåll med attribut, som följeforskaren Sofia Eriksson Bergström skriver om i sin bok "Rum, barn och pedagoger".

– Nu hoppas vi att andra förskolor i kommunen kan använda våra erfarenheter för att planera tillgänglig utemiljö för alla barn oavsett funktionsuppsättning, avslutar Elisabet.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde 1 2018

Publicerat måndag 23 april 2018 Granskat måndag 22 oktober 2018