Lättläst
Teckenspråk
Elevernas kravlista på elevhälsan
Det är bara eleverna som vet hur det är att vara elev idag. Inte rektorer, lärare eller ens 25-åringar vet. Det menar Julia Lindh, som är förbundsordförande i Sveriges elevråd – SVEA. Själv tog hon studenten förra året. Här ger hon elevernas syn på varför elevhälsan är en viktig fråga för skolan.
Medlemmar i Sveriges elevråd – SVEA är elevråd från övre grundskolan och gymnasiet. De väljer vilka politiska frågor som organisationen ska driva. En tillgänglig och förebyggande elevhälsa står på organisationens politiska program för åren 2015-16. Ett val som både lärare och skolledare har välkomnat.
– Du måste må bra för att göra bra ifrån dig i skolan. Tyvärr prioriteras mjuka värden ner i skolan där kunskapsresultaten står i centrum, förklarar Julia.
Organisationen har tre huvudsakliga frågor som de driver i elevhälsofrågan:
- Inför ett maxtak på antal elever per skolsköterska och skolkurator.
- Ha tydliga krav på rätt kompetens hos elevhälsan.
- Ge riktade ekonomiska resurser till elevhälsan.
– Det är inte okej att skolsköterskan eller kuratorn bara finns på skolan två dagar i veckan. Du väljer ju inte vilka dagar som du inte mår bra. En tillgänglig elevhälsa ska vara enkel att gå till. Dels ska du som elev kunna besöka skolkuratorn, skolsköterskan eller psykologen på ett enkelt sätt, utan att gå igenom stora gäng av människor i korridoren.
Att arbeta förebyggande och fånga upp i tid
Framgångsfaktorn för en väl fungerande elevhälsa är också att jobba förebyggande.
– Som elev ska du inte träffa elevhälsan när din värld har rasat samman. Elevhälsoteamet bör vara ute och visa sig på skolan, så att eleverna vet om vilka de är och vad de kan hjälpa till med. Det räcker inte att lägga ut broschyrer i väntrummet.
Att vara ute i skolverksamheten för att fånga upp oron innan de har blivit problem är något som organisationen förespråkar.
– När tre elever i samma klass har ont i magen och känner oro kan elevhälsan se strukturer i detta och stödja den klassen innan hela klassen kommer med magont.
Den psykiska ohälsan hos elever idag kan också förebyggas genom att elevhälsan pratar med eleverna om stress och hur man kan hantera den. Att ha ett samtal om vilka krav som unga ställer på sig själva idag kan få eleverna att inse att deras krav ibland är orimliga.
Specialpedagogiska skolmyndigheten anordnar dialogkonferenser om skolans elevhälsoarbete i höst. Julia Lindh medverkar i programmet.
– Jag tror på kompetensutveckling om elevhälsa. Det är viktigt att utbyta erfarenheter och diskutera. Hur ser det ut på vår skola?
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Lika värde nr 3 2016.
Elevernas kravlista på elevhälsan
Julia Lindh är ordförande i Sveriges elevråd,
SVEA. Hon tycker att elevhälsan är en viktig
fråga för skolan.
Elevråd från övre grundskolan och gymnasiet kan vara
medlemmar i SVEA. SVEA arbetar med frågor som är
viktiga för eleverna. I år arbetar de för att få en elevhälsa
som är tillgänglig och som tidigt hittar problem. Det
tycker både lärare och skolledare är bra.
– Du måste må bra för att göra bra resultat i skolan.
Tyvärr är inte de här frågorna så viktiga i skolan.
I stället är resultaten det viktiga, säger Julia Lindh.
SVEA driver de här frågorna om elevhälsa:
- Inför en gräns för hur många elever som varje
skolsköterska och kurator kan ta hand om. - Elevhälsan måste ha rätt kunskap.
- Elevhälsan måste få mer pengar så att de
kan finnas på skolan när eleverna är där.
– Ibland finns skolsköterskan eller kuratorn bara på skolan
två dagar i veckan. Det är inte okej. Du väljer ju inte vilka
dagar som du inte mår bra. Det ska vara enkelt att gå till
elevhälsan. Du som är elev ska kunna gå dit utan att gå
förbi massa människor i korridoren, säger Julia Lindh.
Elevhälsan måste hitta problemen i tid
För att få en elevhälsa som fungerar måste man också hitta
problemen i tid.
– Du som är elev ska inte träffa elevhälsan när du redan mår
dåligt. Elevhälsan bör visa sig på skolan. Då vet eleverna vilka
de är och vad de kan hjälpa till med. Det räcker inte att lägga
ut broschyrer i väntrummet.
SVEA tycker att elevhälsan ska vara ute i klasserna. Då kan
de hitta oroliga elever innan de börjar må dåligt på riktigt.
– Om tre elever i samma klass har ont i magen kan elevhälsan
se att det är flera som mår dåligt. Då kan klassen få stöd innan
alla har ont i magen.
Elevhälsan kan också prata med eleverna om stress och krav.
Det kan få eleverna att inse att deras egna krav ibland är
för stora.
I höst ordnar Special-pedagogiska skol-myndigheten konferenser
om skolans arbete med elevhälsa. Då är Julia Lindh med.
– Jag tror på mer kunskap om elevhälsa. Det är viktigt att
diskutera hur det ser ut på skolan.
