Specialpedagogen Cathrine Evertsson-Andersson med 7:e klasseleverna Isabelle Persson och Effie Johansson.

Elever gav lösningarna

I Mariestads kommun har lärarna gjort ett tusental elevintervjuer. Med rätt frågor kunde eleverna själva ge svar på hur undervisningen kan anpassas för att de ska lära sig så bra som möjligt.

Det låter enkelt, men är inte självklart: att fråga eleverna vad de vill och behöver.

– Vi möter ofta att experter utrett, utan att eleven själv har fått uttala sig, säger AnnBrith Labraaten, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), som tillsammans med kollegan Karin Montheli hjälpt Mariestad med elevintervjuer och lärarutbildning.

Stina Lindell, chef för elevhälsan i Mariestads kommun, känner igen sig.

– Det är inte ovanligt att vi pratar om eleven, men inte med. Men eleven sitter ofta med svaren på varför det inte fungerar i skolan, säger hon.

Elevintervjuerna, som alla lärare i Mariestad från förskoleklass till gymnasium har gjort, blev ett kvitto på detta. De gjordes efter kritik från Skolinspektionen att kommunen inte jobbade tillräckligt bra med inkludering. Elever i kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper tenderade att bara bli kvar, utan utvärdering.

Skolledningen stängde grupperna och kontaktade i början av förra året SPSM för att få stöd att utveckla samtliga lärares och resurspersoners kompetens kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt kartlägga enskilda elevers behov. Tjugofem nyckelpersoner, alla specialpedagoger eller speciallärare, utsågs för att handleda lärarna och ta reda på vilka kunskaper de behöver för att möta elever med särskilda behov. Det ledde till ett antal föreläsningar, bland annat om betyg och bedömning vid funktionsnedsättning.

– Att lärarna själva fick påverka innehållet och få handfasta, konkreta kunskaper, gjorde att ledningen fick med sig alla, säger Cathrine Evertsson-Andersson, specialpedagog och en av nyckelpersonerna.

Varje lärare fick dessutom intervjua minst två elever var.

– Frågorna fokuserar på elevens sätt att lära, elevens styrkor, men också på att få ta del av vad eleven upplever är svårt i skolan, säger AnnBrith.

De flesta elever tyckte att intervjuerna var roliga, de kände sig sedda och utvalda. Ibland kunde det ta en stund innan eleverna verkligen öppnade sig, i stället för att bara svara som de trodde läraren förväntade sig. Många tysta elever förvånade med att ha väldigt mycket att säga. Högpresterande elever fick chansen att berätta hur de kan bli mer utmanade.

– En elev som får prata om sig själv lär sig om sig själv och blir motiverad att hitta lösningar. Det höjer självförtroendet, vilket har ett värde i sig, säger Ruth-Marie Sörensson, specialpedagog och nyckelperson.

Med svaren kunde lärarna anpassa undervisningen, något som ofta varit till nytta för alla elever. Flera lärare valde att intervjua alla elever i klassen.

– Lärarna har verkligen känt att de behövde det här stödet. Arbetet har också betytt mycket för att vi som kommun tillsammans ska kunna definiera vad inkludering innebär för oss, säger Anna-Lena Andersson, speciallärare och nyckelperson.

Satsningen följs upp i vår.

– Vi är på rätt väg. Nu har vi en större likvärdighet i Mariestads kommun, säger Stina.

Publicerat onsdag 15 april 2015 Granskat måndag 11 januari 2016